Årsb erättelse
2025
2 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Innehåll
VD: översikt 3
Ekonomisk översikt
Styrelsens verksamhetsberättelse 4
Hållbarhetsrapport 18
Koncernens bokslut 68
Moderbolagets bokslut 109
Underskrifter 123
Revisionsberättelse 125
Hållbarhetsgranskningsberättelse 137
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport 142
Ersättningsrapport 153
3 | Årsberättelse 2025
VD: översikt
VD HAR ORDET
Det gångna året präglades av en utmanande
marknad med återhållsamhet bland
konsumenterna, en geopolitisk osäkerhet och
svag ekonomisk utveckling i vårt närområde.
Trots detta levererade Viking Line ett resultat
i linje med våra prognoser. Det visar att vi står
på en stabilare plattform än före pandemin och
att vårt långsiktiga arbete med effektivisering,
kostnadskontroll samt vår tydliga satsning på
upplevelser, kundfokus och god service ger effekt.
Årets inledning var trög, bland annat till följd
av nödvändiga dockningar som påverkade
kapaciteten. Under andra kvartalet såg vi en viss
återhämtning i efterfrågan. En kall och ostadig
försommarsäsong dämpade högsäsongens
utveckling, men den efterföljande värmeböljan
i juli gav en tydlig positiv effekt. Sommaren
utvecklades enligt våra förväntningar och
passagerarvolymerna höll en stark nivå. Under
hösten vidtog vi riktade åtgärder för att försvara
resultatet, med fokus på kostnadsanpassningar
och operationell effektivitet. Dessa insatser gav
resultat, och det fjärde kvartalet utvecklades
bättre än motsvarande period föregående år. I
en alltmer konkurrensutsatt marknad lyckades
vi upprätthålla stabila passagerarvolymer för
helåret. Fraktsegmentet utvecklades starkt och vi
noterade ett fraktrekord under året – ett tydligt
styrkebesked och resultatet av målmedvetet
marknadsarbete och god operationell förmåga.
Birka Gotland, vårt samägda fartyg med
Gotlandsbolaget, genomförde sitt första helår
i trafik. Resultatet motsvarade ännu inte fullt
ut våra förväntningar, men vi ser en successiv
förbättring tack vare vidtagna åtgärder och
stabilisering av verksamheten.
Regulatoriska förändringar fortsatte att
påverka vår kostnadsbild. Utsläppshandeln ETS
infasning ökade från 40 % till 70 % samtidigt
som FuelEU Maritime tillämpades för första
gången. Vi har kunnat hantera en stor del av ETS
effekterna på linjen Åbo–Stockholm genom att
öka användningen av biogas, men tillgången på
biodrivmedel är fortsatt begränsad. Därutöver
råder osäkerhet kring kommande globala
regelverk och hur dessa ska harmoniseras med
EUlagstiftningen. Hållbarhetsfrågan är central
ur flera perspektiv, såväl avseende kostnader
och marknadens krav och förväntningar,
som hur omvärlden ser på Viking Line som
aktör i samhället. Allt tyder på att det inom
en inte alltför avlägsen framtid blir ytterst
svårt att med lönsamhet trafikera med äldre
fartyg med konventionell framdrift och fossila
drivmedel. Därför är det viktigt att säkerställa en
lönsamhetsnivå som möjliggör nyinvesteringar.
På kort sikt måste vi identifiera, adressera och
hantera de hinder som kan finnas för att uppnå
utveckling, på längre sikt är tillväxt med samma
lönsamhetsfokus nödvändigt för att möjliggöra
fortsatta investeringar och innovation.
Vi fortsätter det målmedvetna utvecklingsarbetet
med planerandet av ett större elektrifierat
fartygskoncept på linjen Helsingfors-Tallinn.
Helios projektet är ett viktigt steg för att stärka vår
konkurrenskraft och framtidssäkra verksamheten.
Fokus ligger särskilt på digitalisering,
processförbättringar och effektivisering. Detta
arbete, i kombination med fortsatt utveckling av
vårt kunderbjudande, skapar goda förutsättningar
för långsiktig hållbarhet.
Det är glädjande att våra gäster fortsätter att
ge oss mycket höga betyg och att vår NPS nivå
håller sig stark. Detta är ett direkt resultat av det
engagemang och den professionalism som våra
medarbetare visar varje dag. Den kundupplevelse
vi tillsammans skapar ombord är en av våra
viktigaste konkurrensfördelar.
Jag vill rikta ett stort tack till hela organisationen
för det varma mottagande jag fått under
min första tid som VD. Det har varit både
inspirerande och mycket glädjande att komma
in i en verksamhet med så engagerade och
professionella medarbetare. Jag vill även tacka
min företrädare Jan Hanses för hans betydande
insatser och långa engagemang i Viking Line.
Ett varmt tack även till våra samarbetspartners,
kunder och leverantörer för det
förtroendeingivande mottagande jag fått. Jag
ser fram emot att tillsammans fortsätta utveckla
Viking Line – med tydlighet och långsiktighet.
Marcus Risberg, VD
Viking Line
4 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Styrelsens
verksamhetsberättelse
5 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Omsättning och resultat
Koncernens omsättning ökade med 0,2 % till 480,9 Meur under perioden 1 januari–31 december
2025 (480,2 Meur 1 januari–31 december 2024). Rörelseresultatet uppgick till 21,1 Meur (26,7 Meur).
Koncernens resultat före skatter uppgick till 18,9 Meur (19,8 Meur).
Det något svagare utfallet jämfört med 2024 förklaras främst av det första kvartalet, då två fartyg var ur
trafik för planerade dockningar, vilket påverkade volymer och intäkter. I övrigt utvecklades verksamheten
i linje med föregående år, i ett omvärldsläge med fortsatt osäker efterfrågan och geopolitisk osäkerhet.
De passagerarrelaterade intäkterna minskade med 0,1 % till 427,4 Meur (427,7 Meur), medan
fraktintäkterna ökade med 3,2 % till 51,6 Meur (49,7 Meur) och övriga intäkter var 2,2 Meur (2,7 Meur).
Försäljningsbidraget var 379,5 Meur (377,7 Meur).
Driftskostnaderna ökade med 1,7 % till 328,6 Meur (323,0 Meur), varav kostnaderna för utsläppsrätter
var 4,5 Meur (3,1 Meur). Kostnader för löner och anställningsförmåner ökade med 2,8 % eller 3,4 Meur,
där den största delen av ökningen beror på att Viking Line bemannar Birka Gotland med servicepersonal.
Övriga rörelsekostnader ökade med 1,1 % eller 2,2 Meur. Ökade kostnader för utsläppsrätter, höjda
farledsavgifter och kostnader för reparationer och underhåll under dockningarna står för en stor
del av ökningen. I övriga rörelsekostnader ingår även återbetalning av trafikstöd som erhölls under
pandemiåren om 1,1 Meur.
Koncernens omsättning ökade med 2,8 % till 112,6 Meur under perioden 1 oktober–31 december 2025
(109,5 Meur 1 oktober–31 december 2024). Rörelseresultatet uppgick till 3,6 Meur (1,5 Meur).
De passagerarrelaterade intäkterna ökade med 3,2 % till 99,2 Meur (96,1 Meur), medan fraktintäkterna
var 12,8 Meur (12,9 Meur) och övriga intäkter 0,6 Meur (0,6 Meur). Försäljningsbidraget var 88,6 Meur
(86,0 Meur).
Driftskostnaderna minskade med 0,6 % till 77,9 Meur (78,4 Meur). Kostnaderna för löner och
anställningsförmåner minskade med 0,3 % eller 0,1 Meur medan övriga rörelsekostnader minskade med
0,9 % eller 0,4 Meur.
I avsnittet ”Femårsöversikt” presenteras uppgifter om koncernens ekonomiska ställning och resultat över
en femårsperiod.
6 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Koncernens resultaträkning per kvartal
2025 2025 2025 2025 2024
MEUR Q4 Q3 Q2 Q1 Q4
OMSÄTTNING 112,6 152,5 128,4 87,3 109,5
Övriga rörelseintäkter 0,7 0,2 0,2 0,4 0,6
Kostnader
Varor och tjänster 24,0 31,3 27,5 18,5 23,5
Kostnader för löner och anställningsförmåner 30,5 31,9 33,1 28,7 30,6
Avskrivningar och nedskrivningar 7,8 7,8 8,0 7,7 6,8
Övriga rörelsekostnader 47,4 53,0 53,1 50,8 47,8
109,7 124,0 121,8 105,8 108,6
RÖRELSERESULTAT 3,6 28,7 6,9 −18,0 1,5
Finansiella intäkter 0,4 0,3 0,2 0,3 1,2
Finansiella kostnader −1,6 −1,7 −2,4 −2,3 −2,0
Andel av resultat efter skatt från intresse- och joint
venture företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden 2,2 4,3 0,1 −1,9 2,9
RESULTAT FÖRE SKATTER 4,5 31,6 4,8 −22,0 3,7
Inkomstskatter −0,5 −2,3 − 0,1 − 0,1 −0,2
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 4,1 29,3 4,8 −2 2 ,1 3,5
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 4,1 29,3 4,8 −22,1 3,5
Resultat per aktie, euro 0,24 1,69 0,28 −1,28 0,20
7 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Koncernens rapport över totalresultat per kvartal
2025 2025 2025 2025 2024
MEUR Q4 Q3 Q2 Q1 Q4
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 4,1 29,3 4,8 −2 2 ,1 3,5
Poster som kan komma att överföras till resultaträkningen
Omräkningsdifferenser 0,5 0,2 −0,7 1,4 0,0
Poster som inte kommer att överföras till resultaträkningen
Omvärdering av finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via övrigt totalresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Övrigt totalresultat 0,5 0,2 −0,7 1,4 0,0
RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT 4,5 29,4 4,1 −20,7 3,6
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 4,5 29,4 4,1 −20,7 3,6
8 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Trafik och marknad
Koncernen bedrev under året passagerar- och frakttrafik med fem helägda fartyg samt ett samägt fartyg
på norra Östersjön och Finska viken.
Gabriella dockades under perioden 1 till 18 januari. Viking XPRS dockades under perioden 18 januari till 6
februari. Den 21 januari till 6 februari ersattes hon av Viking Cinderella på linjen Helsingfors-Tallinn. Viking
Cinderella återgick därefter till sin ordinarie trafik på linjen Helsingfors-Mariehamn-Stockholm. Birka
Gotland, som Viking Line äger tillsammans med Gotlandsbolaget, hade ett planerat trafikuppehåll under
perioden 6 till 15 januari.
Under perioden 19 juni till 10 augusti gjorde fartygen Gabriella och Viking Cinderella anlöp via Tallinn
under sin ordinarie trafik på linjen Helsingfors–Mariehamn–Stockholm. Under juni och augusti månad
gjorde dessa fartyg även ett antal destinationskryssningar till Visby från Helsingfors.
Under jämförelseperioden, den 20 mars 2024, inledde det samägda fartyget Birka Gotland sin
kryssningstrafik från Stockholm. Inför trafikstarten genomfördes en större dockning och uppgradering av
fartyget. Under jämförelseperioden dockades även Viking Cinderella och Viking Glory.
Antalet passagerare på koncernens helägda fartyg uppgick under perioden till 4 608 573 (4 646 676), vilket
innebär en marginell minskning jämfört med föregående år. Koncernens totala marknadsandel inom
trafikområdet uppgick till 32,1 % (32,8 %). Inom kryssningsverksamheten uppgick antalet passagerare på
Birka Gotland till 570 513 (438 743 för jämförelseperioden 20 mars–31 december 2024), vilket återspeglar
den utökade trafikperioden och ett gott kapacitetsutnyttjande.
Utvecklingen varierade mellan trafikområden. I trafiken Finland–Åland–Sverige ökade
passagerarvolymerna, drivet av en god tillväxt på linjen Helsingfors–Stockholm. I trafiken Finland–Estland
var volymerna i stort sett oförändrade jämfört med i fjol. Dockningar och linjebyten under perioden
påverkar jämförbarheten mellan år. Efterfrågan på kryssningar på huvudmarknaderna var fluktuerande,
samtidigt som vi noterar ett ökat resande från internationella marknader.
Viking Lines marknadsandel i trafiken Finland–Sverige uppgick till 59,8 % (59,8 %). I trafiken Finland–
Estland minskade marknadsandelen till 24,3 % (24,5 %), främst till följd av att Viking XPRS var på dock
under inledningen av året.
Viking Lines fraktvolymer fortsatte att utvecklas gynnsamt för fjärde året i rad. År 2025 uppgick antalet
transporterade fraktenheter till 139 484 (134 219), vilket innebar ett nytt historiskt rekord. Koncernens
fraktmarknadsandel uppskattades till 19,4 % (17,8 %). Resultatet är särskilt anmärkningsvärt mot
bakgrund av att Finland, Viking Lines huvudmarknad, endast långsamt återhämtar sig från recession
och att den nationella ekonomin låg nära nolltillväxt under året. Externa faktorer, såsom de fortgående
konsekvenserna av kriget i Ukraina och nedgången i byggsektorn, fortsatte att påverka fraktvolymerna
negativt.
Under året införde Viking Line möjligheten för fraktkunder att köpa fossilfria överfarter på samtliga
tre linjer. Den nya tjänsten mottogs mycket väl och speglar den växande efterfrågan på utsläppssnåla
transportlösningar. Tjänsten stödjer både de åkerier som använder Viking Line Cargo och deras kunder
inom industri och handel i att minska sina egna utsläpp som en del av EU:s utsläppsminskningsmål.
Ett långsiktigt angreppssätt fortsätter att prägla all fraktverksamhet, understött av bolagets solida
finansiella ställning. Med regelbundna och tillförlitliga tidtabeller har Viking Line vunnit och bibehållit
sina fraktkunders förtroende. Engagerad och motiverad personal, både inom Viking Line Cargo och i den
bredare organisationen, arbetar nära kunderna för att vidareutveckla tjänsterna.
Marknadsandelen för personbilar uppgick till uppskattningsvis 27,8 % (28,9 %).
9 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Finansiering och kassaflöde
Koncernens långfristiga räntebärande skulder uppgick den 31 december 2025 till 93,6 Meur (122,5
Meur). Noteras kan i sammanhanget att koncernens kredit relaterat till finansiering av Viking Grace
återbetalades i sin helhet i januari 2025.
Soliditeten var 55,8 % jämfört med 54,0 % föregående år.
Koncernens likvida medel uppgick vid utgången av december till 47,6 Meur (55,8 Meur). Beviljade
outnyttjade kreditlimiter i koncernen uppgick till 22,1 Meur (22,1 Meur).
Affärsverksamhetens nettokassaflöde uppgick till 57,8 Meur (49,0 Meur). Nettokassaflödet från
investeringar var -16,8 Meur (-21,7 Meur) och nettokassaflödet från finansiering uppgick till -49,2 Meur
(-56,7 Meur).
Koncernens låneavtal innehåller marknadsmässiga lånekovenanter. De finansiella kovenanterna i
låneavtalen består av minimikrav på likvida medel och soliditet samt maximal nivå på koncernens totala
finansiella nettoskulder i förhållande till EBITDA.
Den utdelningsbegränsning som finns i ett av koncernens låneavtal gäller framledes ifall koncernens
skuldsättning i förhållande till EBITDA överstiger förhållandet 5,0. Koncernens skuldsättning i förhållande
till EBITDA understiger förhållandet 5,0, varför inte utdelningsbegränsningen är i kraft.
Investeringar
Koncernens investeringar uppgick för perioden 1 januari till 31 december 2025 till 19,6 Meur (24,6
Meur). Koncernens totala investeringar utgjorde 4,1 % av omsättningen (5,1 %). En betydande del av
investeringarna avser dockningarna av Gabriella och Viking XPRS, medan en väsentlig andel har riktats
till inköp av utsläppsrätter, vilka redovisas som immateriella tillgångar. Jämförelseårets investeringar
bestod huvudsakligen av investeringar i samband med dockningarna av Viking Cinderella och det med
Gotlandsbolaget samägda fartyget Birka Gotland
Styrelse, koncernledning och revisorer
Styrelsen bestod av ordförande Jakob Johansson samt medlemmarna Christina Dahlblom, Ulrica
Danielsson, Jan Hanses, Stefan Lundqvist, Andreas Remmer och Gert Sviberg. Suppleanter är Tomas
Lindholm, Casper Lundqvist och Fredrik Vojbacke.
Bolagets verkställande direktör är sedan 3 november 2025 Marcus Risberg. Verkställande direktörens
ersättare är Peter Hellgren. Viking Lines tidigare VD Jan Hanses arbetar som senior advisor fram till
pensioneringen i april 2026. Koncernens ledningsgrupp består av Marcus Risberg, Peter Hellgren, Johanna
Boijer-Svahnström, Mats Engblom, Henrik Grönvik, Ulf Hagström och Wilhelm Hård af Segerstad.
Som revisor verkar revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Oy med Martin Grandell (CGR)
som ansvarig revisor och hållbarhetsgranskare.
Uppgifter om närståendetransaktioner återfinns i koncernens not 6.1.
Bolagsstyrningsrapport
Viking Line tillämpar ”Finsk kod för bolagsstyrning”, som godkänts av Värdepappersmarknadsföreningen
och finns tillgänglig på Cgfinland.fi. Viking Line följer koden i dess helhet och avvikelser förklaras
(Comply or explain). Bolagsstyrningsrapporten för 2025 publiceras separat. Information om Viking Lines
bolagsstyrning finns tillgänglig på Vikingline.com.
10 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Risker och riskhantering
Viking Lines verksamhet är utsatt för risker av olika slag, med varierande omfattning och effekt på
verksamheten, ekonomiska resultat samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga
mål. De relevanta riskerna har klassificerats under fem kategorier: strategiska, operativa, skaderisker,
finansiella risker och klimatrisker. Under räkenskapsperioden 2025 har Viking Line utökat klassificeringen
med en kategori för klimatrisker.
Strategiska risker
Förändringar i det geopolitiska läget och det skärpta säkerhetspolitiska läget och dess påverkan på
energipriser, inflation och resebenägenhet, sjöfartspolitik, regelverk och lagstiftning, klimatrisker samt
konkurrenssituationen och marknadsutvecklingen kan ha en negativ och väsentlig effekt på efterfrågan
av koncernens produkter och tjänster, koncernens resultat, kassaflöde och finansiella ställning.
Efterfrågan på bolagets tjänster och produkter påverkas också av megatrender, till exempel kan en ökad
medvetenhet om klimatförändring och miljöskydd påverka allmänhetens bild av färjetrafiken. Vidare
utgör vår verksamhet för merparten av våra passagerare en nöjes- snarare än en nyttoprodukt vilken är
substituerbar varför andra alternativ kan väljas av konsumenten.
Säsongsfluktuationer under året påverkar Viking Lines affärsverksamhet. Resultatet för det tredje
kvartalet genererar vanligtvis största delen av årets resultat.
Politiska beslut kan förändra Viking Lines verksamhetsförutsättningar med potentiellt negativa
konsekvenser för affärsverksamheten. Ålands skatteundantag, som möjliggör skattefri försäljning i
trafik till och från Åland, är dock permanent. EU-kommissionens riktlinjer för främjande av sjöfarten, som
möjliggör sjömännens nettolönesystem, gäller tills vidare.
Finsk sjöfart omfattas av miljöregler i den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s författningar,
EU-direktiv, HELCOM-rekommendationer och nationell lagstiftning. Vi följer aktivt beredningen av
miljöbestämmelser, utvecklingen i miljöteknologi och de lösningar som forskningen erbjuder gällande de
allt strängare miljöbestämmelserna.
En betydande osäkerhet föreligger som en följd av den ekonomiska nedgången i Finland, vilket under de
senaste åren påverkat kundernas konsumtionsmönster negativt.
Snabb teknologisk utveckling och ökade cyberhot kan påverka verksamheten negativt. Säkerhetshål kan
leda till dataintrång och förlust av känslig information, vilket kan skada företagets rykte och resultat.
Från och med 1 januari 2024 inkluderades sjöfarten i EU:s handelssystem för växthusgaser (ETS). ETS
är ett av styrmedlen som EU använder för att nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden
inom Parisavtalet. En infasning av fartygens växthusgasutsläpp i ETS sker stegvis från år 2024 till
2026, då samtliga utsläpp inkluderas. Viking Line Abp har från och med år 2024 att överlämnat
utsläppsrätter motsvarande 40 % (år 2025 70 % och 2026 100 %) av flottans växthusgasutsläpp till aktuell
tillsynsmyndighet, som för Viking Lines del är Energimyndigheten i Finland. Finlands riksdag har godkänt
tillämpningen av ett så kallat ö-undantag, som innebär att utsläpp som genereras av trafiken mellan det
finska fastlandet och Åland är undantaget kravet på överlämnande av utsläppsrätter. Betydande delar av
trafiken på Åbo-Stockholm samt Helsingfors-Stockholm linjerna är därmed undantagna utsläppshandeln.
Ö-undantaget tillämpas till och med 31 december 2030. Utsläppsrätternas pris påverkas av många
faktorer, bland annat en i handelssystemet inbyggd gradvis minskning av den totala mängden
utsläppsrätter på den fria marknaden. Vidare kan priset påverkas av flera omvärldsfaktorer, såsom
geopolitiska och energipolitiska beslut.
Från och med 1 januari 2025 tillämpas FuelEU Maritime-förordningen på den europeiska sjöfarten.
Förordningen fokuserar på energin fartygen använder och avser att stegvis fasa ut fossil energi, samtidigt
som andelen förnyelsebara eller utsläppsfria energibärare fasas in i den europeiska flottans energimix.
De fartyg som omfattas av förordningen skall uppnå förutbestämda förbättringar i växthusgasintensitet.
Kravställningen höjs vart femte år på en icke-linjär kurva, och medför inledningsvis en minskning om
2 % i växthusgasintensitet för den första femårsperioden i jämförelse med referensår 2020. Från och
med 2050 skall fartygens växthusgasintensitet ha minskat med 80 % i jämförelse med referensåret.
Vid fall av bristfällig efterlevnad påförs fartygsägaren straffavgifter i förhållande till fartygets
miljömässiga underprestation. Straffavgiften höjs för varje år i följd fartyget presterar undermåligt och
storleksordningen på straffbeloppen kan ha en betydande påverkan för lönsamheten. Utsläppsfria
sjöfartsbränslen eller teknologier som utnyttjar dessa bränslen finns inte tillgängliga per idag. För den
europeiska sjöfarten innebär förordningen i praktiken att en blandning av biobaserade eller alternativa
bränslen och fossila bränslen kommer att användas. Priset och tillgängligheten på alternativa och
förnyelsebara bränslen kommer att vara nyckelfrågor i framtiden.
11 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Operativa risker
Koncernens verksamhet är beroende av fungerande logistik och stabila IT-system för kommunikation
och daglig drift. Intrång, tekniska fel eller störningar kan orsaka avbrott och leda till ekonomiska
konsekvenser. Cyberattacker är ett växande globalt hot som ständigt förändras. Störningar i trafik eller
IT-kommunikation kan påverka koncernens resultat negativt.
För att minska risken för längre oplanerade trafikuppehåll satsar Viking Line på kontinuerligt
fartygsunderhåll, robusta säkerhetssystem, utbildning och regelbundna övningar. Riskerna inom
informationshantering begränsas genom utveckling av effektiva säkerhetslösningar, alternativa
arbetssätt och investeringar i systemens tillförlitlighet.
Att anställa, behålla och utveckla en kompetent personalstyrka är avgörande för framgång. Förlust av
nyckelmedarbetare och oförmåga att attrahera nya medarbetare kan skada koncernens verksamhet.
Störningar i leveranskedjan, såsom förseningar eller brist på kritiska material, kan påverka verksamheten
negativt. Detta inkluderar problem med leverantörer, transport och lagerhållning.
Förändringar av lagar och regler kan påverka operativa processer. Att hålla sig uppdaterad och anpassa
sig till nya krav är avgörande för att undvika sanktioner och säkerställa kontinuerlig drift.
Naturkatastrofer och extrema väderförhållanden kan påverka verksamheten, särskilt inom sjöfarten. Att
ha beredskapsplaner för sådana händelser är viktigt för att minimera avbrott.
Arbetsplatsolyckor och hälsorisker kan påverka personalens välbefinnande och produktivitet. Att
upprätthålla höga säkerhetsstandarder och erbjuda regelbunden utbildning är avgörande.
Skaderisker
Sjösäkerheten & Sjöfartsskyddet styrs genom ISMC (International Safety Management Code) och ISPS
(International Ship & Port Facility Security Code) och har högsta prioritet inom Viking Lines verksamhet.
Viking Line har utarbetat ett eget rederianpassat ledningssystem för säkerheten som kontinuerligt
revideras i syfte att identifiera potentiella risksituationer och därmed förhindra olyckor. Vårt mål är att
säkerheten hela tiden ska förbättras.
Viking Line har en nollvision när det gäller olika typer av brott, trakasserier och ordningsproblem
ombord. Vi arbetar kontinuerligt med att förverkliga denna. En grupp som arbetar med frågorna träffas
regelbundet och även extern expertis har anlitats.
Viking Line upprätthåller en krisberedskapsplan för att förebygga och mildra konsekvenserna av
avvikande händelser och kriser med allvarliga följder för passagerare, personal, trafik, egendom, miljö,
verksamhet och företagets förtroende. Krisberedskapsplanen präglas av ett effektivt alarmeringssystem
som snabbt etablerar den centrala krisorganisationen inom koncernen. Vid krissituationer har den
centrala krisorganisationen ett nära samarbete med berörda myndigheter.
Olika organisationer, företag och specialister anlitas vid behov som stöd och hjälp i krisarbetet.
Kommunikation, information och krisstöd är centrala delar i krisorganisationens arbete. För att vara
effektiva och uthålliga trots den fysiska och psykiska pressen utbildas och tränas organisationen
kontinuerligt. Målet för krisorganisationens arbete är att rädda människoliv, undvika skador på
människor, miljö och egendom samt att räddningsinsatsen är så effektiv att verksamheten kan återgå till
normalläge så fort som möjligt utan att skada företagets varumärke.
Miljörisker hanteras genom strikta rutiner för att minimera miljöpåverkan, såsom oljeutsläpp och
andra föroreningar. Företaget följer noggrant miljölagstiftning och arbetar aktivt för att minska sin
miljöpåverkan.
Regelbundet underhåll och inspektioner av fartygen säkerställer att de är i gott skick och uppfyller
säkerhetsstandarder. Detta inkluderar både interna och externa inspektioner.
Personalens utbildning och träning är avgörande för att hantera nödsituationer och säkerhetsrisker.
Detta inkluderar brandövningar, evakueringsövningar och annan säkerhetsutbildning.
Företaget samarbetar nära med lokala och internationella myndigheter för att säkerställa att
säkerhetsstandarder upprätthålls och att företaget är förberett på att hantera krissituationer.
Koncernens fartyg är bokförda till ett värde om 409,7 Meur (423,5 Meur). Fartygen är kasko- och
intresseförsäkrade till ett värde om 691,0 Meur (699,5 Meur). Därutöver är samtliga fartyg strike/delay-,
P&I- (Protection and Indemnity) och PLR- (Passenger Liability Regulation) försäkrade.
12 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Finansiella risker
Koncernen är även utsatt för olika finansiella risker, däribland fluktuationer i valutakurser och räntor.
Intäkterna genereras i euro och i svenska kronor. Den större delen av det operativa inflödet och utflödet
av likvida medel utgörs av euro. Inköpspriset på försäljningsvaror och bunker påverkas av övriga valutor,
företrädesvis den amerikanska dollarn.
Fluktuationerna i bunkerpriserna har en direkt inverkan på koncernens resultat. För att något motverka
risken för höjda bunkerpriser har koncernen per 31 december 2025 ingått fastprisavtal avseende delar av
MDO förbrukningen för första halvåret 2026 och fastprisavtal avseende delar av LNG förbrukningen för
perioden 1 januari – 30 september 2026.
Bolagets förmåga att uppfylla de krav som ställs i befintliga finansieringsavtal beror på bolagets förmåga
att generera positivt kassaflöde och resultat från sin verksamhet, vilket delvis beror på faktorer som är
utom bolagets kontroll.
Bolagets räntebärande skulder uppgick till 123,3 miljoner euro per 31.12.2025, av vilka 91,9 % har en
rörlig ränta. Den totala rörliga räntan utgörs av marknadsräntan och en företagsspecifik marginal.
Fluktuerande räntenivåer har en effekt på bolagets finansieringskostnader och kan påverka kostnaderna
för finansiering i framtiden.
Det pågår en generell efterhandsgranskning av de trafikstöd som passagerarfartygsrederierna, som
trafikerade till Finland, erhöll under pandemiåren 2020–2022. Utfallet av granskningen kan medföra en
negativ resultateffekt för bolaget i framtiden.
Klimatrisker
Viking Line har under 2025 utökat sin riskklassificering med en separat kategori för klimatrisker.
Klimatrisker hanteras som en integrerad del av koncernens övergripande riskhanteringsprocess och
bedöms utifrån både kort- och långsiktiga effekter på verksamheten. Arbetet har formaliserats i
enlighet med EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) och syftar till att säkerställa långsiktig
konkurrenskraft, uppfylla regulatoriska krav och bidra till omställningen mot en klimatneutral sjöfart.
Klimatrisker delas in i två huvudkategorier:
• Fysiska risker: Extremväder, förändrade havsnivåer och klimatmönster kan påverka fartygens drift,
hamninfrastruktur, försörjningskedjor och personalens säkerhet. Dessa risker kan leda till ökade
kostnader för underhåll, försäkring och beredskap.
• Övergångsrisker: Politiska beslut, teknologisk utveckling, förändrade kundpreferenser
och marknadsförutsättningar i omställningen till en koldioxidsnål ekonomi kan påverka
kostnadsstrukturen och lönsamheten. Detta inkluderar krav på utsläppsminskningar, ökade
kostnader för utsläppsrätter och tillgången till alternativa bränslen.
Viking Line följer aktivt utvecklingen av klimatrelaterade regelverk och marknadsförutsättningar, inklusive
EU ETS och FuelEU Maritime, och utvärderar kontinuerligt scenarier för att minska exponeringen mot
dessa risker. Bolaget arbetar med att identifiera åtgärder som minskar klimatpåverkan och stärker
motståndskraften mot både fysiska och övergångsrelaterade risker.
13 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Femårsöversikt
Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021
Omsättning, Meur 480,9 480,2 491,4 494,7 258,2
Rörelseresultat, Meur 21,1 26,7 55,0 38,3 32,1
– i % av omsättningen 4,4% 5,6% 11,2% 7,7% 12,4%
Resultat före skatter, Meur 18,9 19,8 45,4 28,0 28,3
– i % av omsättningen 3,9% 4,1% 9,2% 5,7% 11,0%
Avkastning på eget kapital (ROE) 5,0% 4,9% 11,8% 8,1% 10,5%
Avkastning på investerat kapital
(ROI) 5,5% 6,2% 10,9% 7,2% 7,4%
Soliditet 55,8% 54,0% 51,4% 47,2% 42,0%
Nettoskuldsättningsgrad (gearing) 26,3% 31,7% 33,6% 48,2% 62,2%
Bruttoinvesteringar, Meur 19,6 24,6 36,9 25,5 168,7
– i % av omsättningen 4,1% 5,1% 7,5% 5,2% 65,3%
Personal under året (medeltal) 2 441 2 403 2 227 2 203 1 536
– varav sjöpersonal 1 984 1 935 1 760 1 745 1 165
– varav landpersonal 456 468 467 458 371
Löner, Meur 132,5 129,1 114,2 110,5 75,9
Aktiespecifika nyckeltal
2025 2024 2023 2022 2021
Resultat/aktie, euro 0,93 0,92 2,10 1,31 1,97
Eget kapital/aktie, euro 18,61 18,61 18,71 16,92 21,67
Dividend/aktie, euro* 1,00 1,00 1,00 0,40 0,00
Dividend/resultat 107,8% 108,4% 47,7% 30,5% 0,0%
Effektiv dividendavkastning 4,7% 4,9% 5,3% 3,2% 0,0%
P/E-tal (Price/Earning) 23 22 9 10 6
Börskurs 31.12, euro 21,40 20,50 18,85 12,55 11,50
Högsta avslut, euro 24,00 23,70 23,20 12,85 19,25
Lägsta avslut, euro 19,50 17,95 12,20 11,10 10,20
Medelkurs, euro 20,17 20,81 17,56 12,17 14,02
Aktiestockens marknadsvärde, Meur 369,79 354,24 325,73 216,86 198,72
Aktieomsättning, antal 185 909 376 860 508 955 736 473 639 372
Aktieomsättning, % 1,1% 2,2% 2,9% 4,3% 3,7%
Dividendutdelning, Meur* 17,28 17,28 17,28 6,91 0,00
Antal aktier, medeltal 17 280 000 17 280 000 17 280 000 17 280 000 14 040 000
Antal aktier 31.12 17 280 000 17 280 000 17 280 000 17 280 000 17 280 000
* För år 2025 styrelsens förslag till bolagsstämman.
14 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Definition av nyckeltal
Avkastning på eget kapital (ROE), %
(Resultat före skatter – inkomstskatter) /
Eget kapital inklusive minoritetsandel (i genomsnitt under året)
Avkastning på investerat kapital (ROI), %
(Resultat före skatter + ränte- och övriga finansiella kostnader) /
(Balansomslutning – räntefria skulder (i genomsnitt under året))
Soliditet, %
Eget kapital inklusive minoritetsandel /
(Balansomslutning – erhållna förskott)
Nettoskuldsättningsgrad (gearing), %
(Räntebärande skulder – likvida medel) /
Eget kapital inklusive minoritetsandel
Resultat/aktie
(Resultat före skatter – inkomstskatter +/– minoritetsandel) /
Vägt genomsnittligt antal aktier
Eget kapital/aktie
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare /
Vägt genomsnittligt antal aktier
Dividend/resultat, %
(Dividend/aktie) / (Resultat/aktie)
Effektiv dividendavkastning, %
(Dividend/aktie) / Börskurs per 31.12
P/E-tal (Price/Earning)
Börskurs per 31.12 / (Resultat/aktie)
15 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Aktier och aktieägare
Aktier
Viking Line Abp:s aktier är noterade på Nasdaq Helsingfors sedan 5 juli 1995. Aktiekapitalet är
1 816 429,61 euro. Bolaget har ett minimiaktiekapital på 720 000,00 euro och ett maximiaktiekapital
på 4 800 000,00 euro, inom vilka gränser aktiekapitalet kan ökas eller nedsättas utan ändring av
bolagsordningen. Aktiernas minimiantal är 3 600 000 och maximiantalet 18 000 000. Det totala antalet
aktier i Viking Line Abp är 17 280 000.
Samtliga 17 280 000 aktier utgör en serie där alla aktier är likvärdiga och varje aktie motsvarar en röst
vid omröstning och val. Ingen av aktieägarna får dock rösta för mer än 1/4 av de vid stämman företrädda
aktierna. Bolaget har inte emitterat några options- eller masskuldebrevslån. Efter den genomförda
emissionen 2021 har styrelsen inte begärt fullmakt att förändra aktiekapitalet, att emittera options- eller
masskuldebrevslån eller att förvärva eller överlåta egna aktier. Bolaget och dess dotterbolag äger inga
egna aktier.
Aktieägare
Vid räkenskapsårets utgång hade bolaget 5 402 (5 389) registrerade aktieägare.
De största ägarna 31.12.2025 Antal Aktier
Andel av
aktierna
1. Skandinaviska Enskilda Banken Ab (Publ) Helsingin Sivukonttori 3 597 321 20,8%
2. Ångfartygs Aktiebolaget Alfa 2 650 400 15,3%
3. Rederiaktiebolaget Hildegaard 1 777 283 10,3%
4. Lundqvist Ben 664 465 3,8%
5. Eklund Nils-Erik 625 930 3,6%
6. Sviberg Marie-Louise 588 136 3,4%
7. Clearstream Banking S.A. 566 237 3,3%
8. Alandia Försäkring Abp 268 464 1,6%
9. Nordnet Bank Ab 252 131 1,5%
10. Sundman Alice 239 430 1,4%
Viking Line Abp:s ägare sektorvis
Antal
aktieägare Andel Antal Aktier Andel
Företag 143 2,65% 5 209 255 30,15%
Finansinstitut och försäkringsföretag 9 0,17% 380 000 2,20%
Offentliga samfund 1 0,02% 112 336 0,65%
Hushåll 5 071 93,87% 6 445 034 37,30%
Samfund som inte eftersträvar vinst 16 0,30% 31 250 0,18%
Utlandet 153 2,83% 382 107 2,21%
Förvaltarregistrerade 9 0,17% 4 719 822 27,31%
Ej överförda till värdeandelssystemet 196 0,00%
Sammanlagt 5 402 100,00% 17 280 000 100,00%
Aktiestocken, fördelning
Antal
aktieägare Andel Antal aktier Andel
1 - 100 3 279 60,7% 97 541 0,6%
101 - 500 1 028 19,0% 247 275 1,4%
501 - 1 000 345 6,4% 294 915 1,7%
1 001 - 5 000 572 10,6% 1 127 039 6,5%
5 001 - 10 000 69 1,3% 506 790 2,9%
10 001 - 50 000 79 1,5% 1 579 904 9,1%
50 001 - 100 000 11 0,2% 755 920 4,4%
100 001 - 500 000 12 0,2% 2 200 844 12,7%
500 001 - 7 0,1% 10 469 772 60,6%
Sammanlagt 5402 100,0% 17 280 000 100,0%
16 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Styrelsens och ledningens aktieinnehav
Styrelsens medlemmar och suppleanter, verkställande direktören och verkställande direktörens ersättare
äger eller kontrollerar på sätt som avses i 2 kap. 4 § värdepappersmarknadslagen
4 128 133 aktier, vars andel av röstetalet uppgår till 23,9 %. Viking Line tillämpar insynsbestämmelserna
i värdepappersmarknadslagen, Nasdaq Helsingfors insiderbestämmelser samt insideranvisningar enligt
EU:s förordning om marknadsmissbruk (Market Abuse Regulation, MAR).
Omsättning och kursutveckling
Under verksamhetsåret omsattes 185 909 Viking Line aktier på Nasdaq Helsingfors, vilket motsvarar
1,1 % av aktiestocken. Högsta och lägsta avslut under året var 24,00 euro respektive 19,50 euro. Den 31
december 2025 noterades aktien till 21,40 euro. Aktiestockens marknadsvärde var då 369,79 miljoner
euro.
Händelser efter balansdagen
Styrelsen känner inte till några händelser efter balansdagen som skulle kunna påverka bokslutet.
Utsikter för år 2026
Styrelsen bedömer att resultatet före skatter för 2026 kommer att vara i nivå med eller något bättre än
2025.
Samtidigt kvarstår en betydande osäkerhet till följd av den utdragna ekonomiska nedgången i vårt
trafikområde, vilken fortsatt påverkar kundernas konsumtionsmönster negativt. Även det geopolitiska
läget bidrar till osäkerheten genom dess potentiella inverkan på främst energipriser och utsläppsrätter.
Sammantaget innebär dessa faktorer att den passagerarrelaterade marknadsutvecklingen är svår att
bedöma och förenad med begränsad prognossäkerhet.
Styrelsens förslag till vinstdisposition
Enligt Viking Line Abp:s balansräkning per den 31 december 2025 uppgår de utdelningsbara medlen till 78
883 055,66 euro.
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att styrelsen bemyndigas att i dividend utbetala högst 1 euro per
aktie vilket motsvarar 17 280 000,00 euro uppdelad i två rater så att 50 cent betalas i maj och den andra
raten planeras att utbetalas under september 2026.
Det har inte inträffat några väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning efter
räkenskapsperiodens utgång. Styrelsens bedömning är att utdelningen är försvarlig mot bakgrund av de
krav som verksamhetens art, omfattning, finansiering och risker ställer på storleken av det egna kapitalet.
17 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Omsättning (MEUR) Rörelseresultat (MEUR)
Soliditet (%) Bruttoinvesteringar (MEUR)
18 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Hållbarhetsrapport
1. Allmänna upplysningar 20
ESRS 2 - Allmänna upplysningar 20
BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten 20
BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 20
GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 21
GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av
företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 22
GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterad prestation i incitamentsprogram 23
GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet 23
GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 24
SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja 24
SBM-2 – Intressenternas intressen och synpunkter (inklusive S1, S4) 26
SBM-3 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell 27
IRO-1 – Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma
väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 34
IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 37
2. Miljöinformation 47
Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 ”EU-taxonomin” 47
ESRS E1 Klimatförändringar 52
E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 52
E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 52
E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 53
E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 53
E1-5 – Energianvändning och energimix 54
E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 55
ESRS E2 Föroreningar 57
E2-1 – Policyer relaterade till förorening 57
E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till förorening 58
E2-3 – Mål relaterade till förorening 58
E2-4 – Förorening av luft, vatten och mark 58
ESRS E5 Resurser och cirkulär ekonomi 59
E5-1 – Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 59
E5-2 – Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 59
E5-3 – Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 60
E5-5 – Resursutflöden 60
19 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
3. Social information 62
ESRS S1 Den egna arbetskraften 62
S1-1 – Policyer för den egna arbetskraften 62
S1-2 – Rutiner för kontakter med medarbetare och
deras företrädare angående inverkningar 62
S1-3 – Rutiner för att gottgöra negativa inverkningar och
kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 63
S1-4 – Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna
arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna
och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften,
och dessa åtgärders ändamålsenlighet 63
S1-5 – Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva
inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 64
S1-6 – Uppgifter om företagets anställda 64
S1-8 – Kollektivavtalstäckning och social dialog 66
S1-15 – Mått för balans mellan arbete och fritid 66
S1-17 – Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade
till mänskliga rättigheter 66
4. Ansvarsfullt företagande 67
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande 67
G1-1 – Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 67
20 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
1. Allmänna upplysningar
Följande kapitlen inkluderar de allmänna upplysningarna, inklusive information som anges enligt
tillämpningskraven för ämnesspecifika ESRS som anges i ESRS 2 bilaga C till kommissionens delegerade
förordning (EU) 2023/2772.
ESRS 2 - Allmänna upplysningar
BP-1 – Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten
Denna koncernhållbarhetsrapport ("hållbarhetsrapport") har upprättats på konsoliderad grund för
hela Viking Line-koncernen (”Viking Line” eller ”Företaget”) i enlighet med Europeiska standarder
för hållbarhetsrapportering (ESRS) och finska bokföringslagen, kapitel 7, genom vilket direktivet om
företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) har införts. Konsolideringens omfattning är densamma som
för de finansiella rapporterna. Viking Line har valt att utelämna specifik information om immateriella
rättigheter, know-how och resultat av innovation. Viking Line har inte utnyttjat undantaget från
upplysningskrav, enligt vad som föreskrivs i artiklarna 19a.3 och 29a.3 i direktiv 2013/34/EU.
Viking Lines finansiella rapporter och hållbarhetsförklaring innehåller alla obligatoriska upplysningar
för hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga enligt Företagets väsentlighetsbedömning. I
enlighet med principen om dubbel väsentlighet omfattar hållbarhetsrapporten relevant information om
Viking Lines värdekedja när det är nödvändigt för att förstå Företagets väsentliga inverkningar, risker
och möjligheter och när det är nödvändigt för att uppfylla de kvalitativa upplysningskraven i ESRS.
Hållbarhetsrapporten omfattar information om värdekedjan i tidigare och senare led i synnerhet vid
rapportering av Viking Lines energianvändning och växthusgasutsläpp (se ESRS E1).
Måtten i denna hållbarhetsrapport har inte validerats av någon oberoende tredje part annan än
granskaren av hållbarhetsrapporten. PricewaterhouseCoopers Oy har granskat hållbarhetsrapporten
på en nivå av Limited Assurance, i enlighet med ESRS och kraven i de delegerade akterna enligt
Taxonomiförordningen, vilka tjänar som kriterier och omfattar hållbarhetsrapporten enligt BP-1 (se
Hållbarhetsgranskningsberättelsen i de finansiella rapporterna).
BP-2 – Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
Viking Line har i denna hållbarhetsrapport tillämpat de tidshorisonter som definieras i ESRS 1 och
utnyttjat de infasningsbestämmelser som anges i Bilaga C, vilket innebär att Företaget inte redovisar
förväntade finansiella effekter av klimatrelaterade risker för rapporteringsperioden. De tillämpade
infasningsbestämmelserna beskrivs närmare i tabell 14 under ESRS 2 IRO-2. Utöver den information
som föreskrivs enligt ESRS inkluderar rapporten även upplysningar som härrör från annan relevant EU-
lagstiftning och kompletterande regelverk. Detta omfattar Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2015/757 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjöfart (EU MRV),
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om handel med utsläppsrätter (EU ETS) i dess
ändrade lydelse enligt Fit for 55-paketet, förordning (EU) 2023/1805 om användning av förnybara och
koldioxidsnåla bränslen inom sjöfartssektorn (FuelEU Maritime), samt ISO 14083:2023 standarden,
vilken utgör metodstöd vid kvantifiering och rapportering av växthusgasutsläpp från transportkedjor.
Uppgifter som baseras på dessa regelverk och standarder redovisas i anslutning till ESRS E1-6, bland
annat avseende utsläpp och fördelningen mellan reglerade och icke-reglerade utsläpp. Dessa rättsakter
används som komplement till ESRS-kraven och tillämpas endast där EU-lagstiftningen ställer specifika
rapporteringskrav. I enlighet med ESRS 2 BP-2 lämnar Viking Line därför information om att sådana
externa regelverk används och hänvisar till de avsnitt där de tillämpas.
I väsentlighetsbedömningen identifierades personlig säkerhet för konsumenter och slutanvändare som
en väsentlig potentiell negativ inverkan. Viking Line hanterar relaterade risker genom sitt omfattande
säkerhetsarbete, som styrs av bindande internationella och nationella lagar och myndighetskrav.
Företaget har inte fastställt målsättningar eller policyer för konsumenter och slutanvändare enligt ESRS-
kraven, eftersom säkerhetsarbetet inom sjöfarten redan omfattas av strikta regelverk. Dessa lagstadgade
krav reglerar säkerhetsledningssystem, riskbedömningar och krishanteringsrutiner som gäller för alla
konsumenter som reser med Viking Line.
Vid beräkningen av Företagets bruttoväxthusgasutsläpp i scope 3 har Viking Line använt indirekta
uppskattningar i de fall fullständiga leverantörsdata saknats. Metoder, datakällor och osäkerheter
beskrivs under ESRS E1-6. Under rapporteringsperioden har Viking Line identifierat och korrigerat
två tidigare avvikelser: (i) ett fel i scope-1 utsläppen för 2024 där biogen koldioxid från förnybara
bränslen felaktigt inkluderades i totalvärdet (-1 886 ton CO2e), och (ii) en ofullständig summering av
taxonomirelaterade OpEx-poster i 2024 års rapportering. Båda uppgifterna har korrigerats retroaktivt
i årets rapport. Korrigeringarna påverkar inte bedömningen av väsentliga konsekvenser, risker eller
möjligheter. Företagets processer och kontroller för datakvalitet har stärkts under rapporteringsperioden
för att förebygga liknande avvikelser framöver.
Viking Line har beslutat att under rapporteringsperioden utnyttja väsentliga infasningar som ändrats
genom Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1416 (Omnibus "Quick fix"-
förordningen).
21 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Styrelsen består av ordförande och sex ledamöter samt tre suppleanter. Styrelsen ansvarar för
förvaltningen av Viking Lines angelägenheter, fastställer de strategiska hållbarhetsprioriteringarna och
övervakar den operativa ledningen. Styrelsen tillsätter och entledigar verkställande direktören (vd) och
medlemmar i koncernledningen, godkänner mål kopplade till Företagets väsentliga inverkningar, risker
och möjligheter. Vidare godkänner styrelsen Företagets principer för riskhantering samt säkerställer att
ledningssystemen fungerar effektivt. Styrelsen fastställer Företagets vision och värderingar, vilka ska
genomsyra verksamheten. Styrelsen har inte tillsatt några kommittéer.
Vid bolagsstämman den 24 april 2025 utnämndes företagets vd till styrelseledamot. Vd innehade därefter
en dubbel funktion som både verkställande direktör och styrelseledamot fram till den 3 november 2025,
då den verkställande rollen övertogs av den nytillträdda vd:n. Under perioden 24 april–3 november 2025
var vd således en verkställande medlem av styrelsen. Vidare innehar den föregående vd:n en fortsatt
anställning i Företaget till och med den 31 mars 2026 och är därmed att betrakta som en styrelseledamot
beroende av företaget.
Upplägget som gällde från 1 januari till 24 april 2025, och återställs den 1 april 2026, innebär att
styrelseledamöterna är oberoende av företaget och inte har någon verkställande roll eller delaktighet i
den dagliga verksamheten. Eftersom vd dock under en betydande del av rapporteringsperioden haft en
dubbelroll, rapporterar Viking Line enligt detta.
Tabell 1 visar att under rapporteringsperioden var 86 % av styrelseledamöterna oberoende av företaget,
medan 57 % var oberoende av betydande aktieägare. Viking Line har ingen representation av anställda
eller andra arbetstagare i styrelsen eller i övriga förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.
Tabell 1. Andelen oberoende styrelseledamöter 2025
Oberoende av företaget Oberoende av betydande aktieägare
Styrelsen 6 (86%) 4 (57%)
Den operativa ledningen utgörs av vd och koncernledningen. Koncernledningen sammanträder
regelbundet och ansvarar under vd:ns ledning för den resultatorienterade förvaltningen, verksamheten,
riskerna och resurserna samt utvecklingen av de funktioner som de olika ledningsgruppsmedlemmarna
ansvarar för.
Styrelsens och koncernledningens sammansättning och mångfald presenteras i tabellerna nedan. Tabell 2
visar könsfördelningen i styrelsen och koncernledningen. Förhållandet mellan antal kvinnor och män var
2:5 i styrelsen och 1:6 i koncernledningen.
Tabell 2. Styrelsens och koncernledningens könsfördelning.
Kvinnor Män
Styrelsen 2 5
Koncernledningen 1 6
Tabell 3 visar att majoriteten av styrelseledamöter är icke-verkställande medlemmar, medan
koncernledningen enbart består av verkställande medlemmar.
Tabell 3. Antal verkställande och icke-verkställande ledamöter i styrelsen och koncernledningen.
Verkställande medlemmar Icke verkställande medlemmar
Styrelsen 1 6
Koncernledningen 7 0
Totalt 8 6
Styrelseledamöterna och koncernledningen besitter gedigen erfarenhet inom sjöfartsindustrin,
Östersjömarknaden, hållbarhetsfrågor samt ansvarsfullt företagande. Under rapporteringsperioden
förstärktes styrelsens sjöfartsspecifika kompetens genom att företagets vd valdes in som
styrelseledamot vid den ordinarie bolagsstämman den 24 april 2025. Den nytillträdda vd:n, som övertog
den verkställande rollen den 3 november 2025, har omfattande erfarenhet från tidigare uppdrag som
verkställande direktör inom sjöfartsbranschen. Företagets koncernledning besitter bred kompetens
inom sjöfarts- och kryssningssektorn och har omfattande kunskap i riskhantering och regelefterlevnad
kopplad till hållbarhet. Flera styrelseledamöter har lång erfarenhet av att hantera hållbarhetsrelaterade
inverkningar, risker, möjligheter och affärsetiska frågor, både genom operativa roller och nuvarande eller
tidigare förtroendeuppdrag.
22 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att Viking Line bedriver sin verksamhet i enlighet
med etiska affärsprinciper och relevanta regelverk för ansvarsfullt företagande. Koncernledningen
ansvarar för att implementera strategier och processer som säkerställer efterlevnad av Företagets
affärsetiska riktlinjer, inklusive policyer mot korruption och mutor.
Vd:n har det yttersta ansvaret för tillsynen av Företagets riskhantering, hållbarhetsmål och framsteg
i förhållande till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Vd:n rapporterar om dessa frågor till
styrelsen, som årligen godkänner den uppdaterade väsentlighetsbedömningen. Vd:n ansvarar även för
de styrningsprocesser, kontroller och förfaranden som används för att övervaka, hantera och utöva
tillsyn över hållbarhetsrelaterade frågor. Vd:n kan delegera operativt ansvar till respektive medlem
av koncernledningen, som säkerställer att lämpliga och effektiva kontroller, såsom regelbunden
rapportering och uppföljning, implementeras i deras respektive ansvarsområden.
Koncernledningen har det operativa ansvaret för att utveckla strategier och mål kopplade till hantering
av väsentliga hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Ledningsgruppsmedlemmarna
övervakar sina respektive ansvarsområden och rapporterar till vd:n om framstegen i riktning mot
uppsatta mål under koncernledningsmöten.
Ekonomidirektören leder Företagets business- och internkontrollfunktion, som ansvarar för
riskhantering och styrning av internkontrollprocesser och verktyg. Ekonomidirektören ansvarar också för
hållbarhetsfrågor med särskild anknytning till finansiella inverkningar, risker och möjligheter.
Hållbarhetschefen ansvarar inför ekonomidirektören för uppdatering av väsentlighetsbedömningen
och sammanställningen av hållbarhetsrapporten. Hållbarhetschefen rapporterar direkt till
informationsdirektören, som har det operativa ansvaret för Viking Lines hållbarhetsarbete och föredrar
hållbarhetsfrågor inför koncernledningen.
Koncernledningen behandlar hållbarhetsfrågor under sina regelbundna möten och kan vid behov
använda sig av extern expertis för att stödja beslutsfattandet i hållbarhetsrelaterade frågor. Viking
Lines tidigare vd, som den 3 november 2025 övergått till en roll som Senior Advisor, och Företagets
informationsdirektör innehar förtroendeuppdrag i de finska och svenska rederiföreningarna. Dessa
föreningar fungerar som nationella intresseorganisationer för sjöfartsbranschen och besitter expertis
inom hållbarhetsfrågor, inklusive väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för sjöfarten.
GOV-2 – Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Koncernledningen fastställer årligen Företagets övergripande fokusområden och målsättningar avseende
hållbarhet och följer upp dessa i samband med sina ordinarie möten. Koncernledningsmedlemmarna
har operativt ansvar för att säkerställa att direktiv och policyer inom deras respektive områden efterlevs,
medan vd:n har det yttersta ansvaret för den övergripande efterlevnaden.
Koncernledningen informeras vid varje månatligt möte om sådana väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till hållbarhet, som bör beaktas i tillsynen över Företagets strategi, beslut om
större transaktioner och den övergripande riskhanteringen. Vd:n redogör regelbundet och vid behov för
väsentliga hållbarhetsfrågor för styrelsen. Styrelsen godkänner årligen Företagets prioriterade områden
och hållbarhetsrelaterade målsättningar.
Styrelsen och koncernledningen diskuterar hållbarhetsfrågor regelbundet som en naturlig del av deras
styrnings- och uppföljningsarbete. Information lämnas till dessa organ genom relevanta rapporter,
sammanställningar och uppdateringar om väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive
förändringar i de externa regelverken.
Styrelsen beaktar hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter som en integrerad del av
sitt tillsynsansvar, särskilt i samband med strategiska överväganden och beslut som kan ha långsiktiga
effekter på verksamheten. Vid större investeringar och transaktioner ingår hållbarhetsaspekter som
del av de underlag som presenteras för beslutsfattande. Ledningen och styrelsen beaktar inom sina
respektive ansvarsområden eventuella kompromisser som behöver göras i samband med dessa
konsekvenser, risker och möjligheter.
Hållbarhetsrelaterade risker omfattas även av Företagets övergripande riskhanteringsprocess, där de
regelbundet identifieras, bedöms och rapporteras vidare till koncernledningen och styrelsen.
Under rapporteringsperioden har avvägningar gjorts mellan ekonomiska förutsättningar och möjligheten
att genomföra olika utsläppsminskande åtgärder eller andra hållbarhetsrelaterade investeringar. Dessa
avvägningar har ingått i de ordinarie strategiska och finansiella överväganden som görs av Företagets
styrande organ.
En översikt över de väsentliga risker och möjligheter som behandlats av Företagets förvaltnings-,
lednings- och tillsynsorgan under rapporteringsperioden presenteras i tabell 4.
23 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 4. Förteckning över väsentliga risker och möjligheter som behandlats av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorga-
nen under rapporteringsperioden.
Ämne Delämne Väsentliga risker Väsentliga möjligheter
Klimatförändringar
Begränsning av
klimatföränd-
ringar
Finansiella effekter, till-
gänglighet av teknologier,
tidshorisont, partnerskap,
lokalitet, intressentkrav
Finansiella effekter
Energi
Finansiella effekter, till-
gänglighet av teknologier,
tidshorisont, partnerskap,
lokalitet, intressentkrav
Finansiella effekter
Anpassning till
klimatföränd-
ringar
Finansiella effekter, till-
gänglighet av teknologier,
tidshorisont, partnerskap,
lokalitet, intressentkrav
Finansiella effekter
Förorening
Förorening av
luft
Finansiella effekter, till-
gänglighet av teknologier,
tidshorisont, partnerskap,
lokalitet, intressentkrav
Finansiella effekter
Resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Avfall
Finansiella effekter,
lokalitet, intressentkrav
Partnerskap och affärs-
modeller, finansiella
effekter
Den egna
arbetskraften
Arbetsvillkor
Nyckelkompetensbehov
och tillgänglighet, finan-
siella effekter, lokalitet,
offentlig sektors engage-
mang, intressentkrav
Offentlig sektors engage-
mang, arbetskraftens och
intressenters tillfredsstäl-
lelse
Affärsetik Företagskultur
Finansiella effekter, in-
tressentkrav, tidshorisont
Arbetskraftens
och intressenters
tillfredsställelse
GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterad prestation i incitamentsprogram
Viking Line har en ersättningspolicy som beskriver Företagets huvudprinciper för ersättning till
förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen. Ersättningspolicyn läggs fram och godkänns av Viking Lines
ordinarie bolagsstämma minst vart fjärde år. Viking Line har inga incitaments- eller bonusprogram och
inga aktieoptions- eller aktiebaserade incitamentsprogram. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i
ersättningen till medlemmar i Företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.
GOV-4 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Viking Line har för närvarande inget formellt uppföljningsförfarande för att löpande identifiera och
bedöma negativa inverkningar.
Tabell 5. Kartläggning av den information som tillhandahålls i hållbarhetsförklaringen om processen för tillbörlig akt-
samhet.
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Stycke i hållbarhetsrapporten
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning,
strategi och affärsmodell
GOV-2, SBM-3
b) Att samarbeta med påverkade intressenter i
alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet
SBM-2, IRO-1, S1-2
c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO-1, SBM-3
d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar Rapporteras ej
e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa
insatser är och kommunicera det
Rapporteras ej
24 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
GOV-5 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
Viking Lines hållbarhetsrapportering bygger på etablerade processer för riskhantering och intern kontroll
som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa upplysningar. För kvantitativa datapunkter tillämpas
en strukturerad riskbedömningsmetod där risken bedöms utifrån sannolikhet och potentiell påverkan
på rapportens riktighet. Datapunkter där manuella moment förekommer, där bristfällig datakvalitet
identifierats eller där externa datakällor används tilldelas en högre prioritet och omfattas av förstärkta
kontroller. Prioriteringen sker utifrån en metodik som inkluderar bedömning av datas väsentlighet, risk
för beräkningsfel samt risken för inkonsekvent tillämpning av antaganden. En metodik för riskbedömning
av kvalitativ information har ännu inte fastställts.
Ansvarsfördelningen för hållbarhetsrapporteringen är tydligt definierad. Datainsamling sker av
respektive funktionsägare, varefter informationen granskas av utsedda kontrollansvariga. Processen
omfattar validering av datakällor och för prioriterade datapunkter även kontroll av metodtillämpning.
Hållbarhetsfunktionen ansvarar för koordinering och sammanställning, medan ekonomidirektören
utövar översyn och godkänner rapportens innehåll fram till det slutliga godkännandet av styrelsen.
Internkontrollen för hållbarhetsrapporteringen är integrerad i företagets övergripande
internkontrollramverk och följer de principer som tillämpas för finansiell rapportering. Detta innebär
att kontroller av informationsflöden, åtkomsträttigheter, systemlogik och manuell hantering följer en
etablerad struktur som syftar till att säkerställa både dataintegritet och spårbarhet.
Effektiviteten i kontrollmiljön följs upp genom djupgranskningar av utvalda datapunkter. Avvikelser
och förbättringsbehov dokumenteras och ligger till grund för uppdateringar av processer och
kontrollaktiviteter inför nästa rapporteringscykel. Under rapporteringsperioden har särskild tonvikt lagts
på kontroller inom ESRS E1 och E5, vilket har resulterat i införandet av ytterligare verifieringssteg och en
stärkt tillämpning av fyra-ögon-principen vid validering och godkännande av data.
SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja
Viking Lines huvuderbjudande inkluderar transport- och ombordtjänster med norra Östersjön, med
Finland, Sverige och de baltiska länderna som sina huvudmarknader. Konsumenter av transporttjänster
utgörs av både passagerar- och fraktkunder. Ombordtjänster inkluderar underhållning, restauranger,
konferenstjänster, kaféer och barer, detaljhandelsbutiker, spa och gym samt logi. Företagets kärntjänster
är kryssningar samt passagerar- och frakttransporter.
Viking Line har försäljningskontor i Finland, Sverige, Estland och Tyskland. Dessutom tillhandahåller
dotterbolaget Viking Line Buss Ab busstransporter med bas på Åland. Viking Line äger och driver
lagerverksamhet där inkommande flöden, såsom modevaror, hanteras och distribueras till Företagets
fartyg. Viking Line äger och driver också ett tekniskt lager för reservdelar och underhållsmaterial.
Viking Line har tillsammans med Destination Gotland ett joint-venture bolag med uppdrag att utveckla
och tillhandahålla kryssningar med fartyget M/S Birka Gotland på linjerna Stockholm–Mariehamn och
Stockholm–Mariehamn–Visby. Inom ramen för joint-venture upplägget ombesörjer Viking Line M/S Birka
Gotlands kommersiella verksamhet
Viking Lines totala intäkter under rapporteringsperioden var 483,6 (484,4) MEUR. Viking Line är inte aktiv
i sektorn för fossila bränslen, kemikalieproduktion, kontroversiella vapen eller odling och produktion av
tobak. Tobaksproduktsdirektivet (EU) 2014/40 förbjuder försäljning av tobaksprodukter för oralt bruk,
såsom snus, med undantag för Sverige. Snusförsäljning ombord på Företagets fartyg sker endast inom
svenska territorialvatten.
Viking Line är Finlands största sjöarbetsgivare och hade totalt 2 730 (2 583) anställda vid rapporterings-
periodens utgång. Antalet anställda i Viking Line redovisas i tabell 6 efter bostadsort per den 31.12.2025.
Tabell 6. Antal anställda efter geografiskt område per den 31.12. 2025.
Antal anställda
Land 2025 2024
Finland 2 227 2 056
Sverige 373 401
Estland 129 120
Andra länder 1 6
Totalt anställda 2 730 2 583
25 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Viking Lines långsiktiga ambition är att erbjuda fossilfria transporttjänster tills år 2050, vilket förutsätter
en omställning från fossila till förnybara energibärare. I nuläge är den främsta utsläppskällan för
växthusgaser inom sjöfartsnäringen förbränning av bränslen för fartygens framdrift. Därmed är
minskningar av växthusgasutsläpp i högsta grad beroende av vilka bränslen som används ombord
på fartygen. Under rapporteringsperioden var prisbilden för förnybara eller lågutsläppsbränslen,
såsom bio-LNG och biodiesel, avsevärt dyrare än för de fossila alternativen. Utsläppsfria bränslen var
överhuvudtaget inte tillgängliga. Framtidsutsikterna med avseende på prisbild och tillgänglighet av
förnybara, lågutsläpps- eller utsläppsfria bränslen bedömer Företaget vara osäkra.
De huvudsakliga hållbarhetsfrågorna som påverkar Viking Lines strategi är klimatförändringar
och anpassning till klimatförändringar. Viking Lines huvudsakliga utmaningar i förhållande till
hållbarhetsfrågor påverkas av avsaknaden av förnybara energibärare, teknologier som utnyttjar
dem samt en ständigt utvecklande lagstiftning och politiska beslut från EU och den Internationella
sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, ”IMO”).
Affärsmodell
Viking Line bedriver linjetrafik för passagerare och godstransporter samt kryssningar på norra Östersjön,
med Finland, Sverige, Åland och de baltiska länderna som huvudmarknader. Företagets verksamhet
utgör en betydande del av transportinfrastrukturen mellan länderna, och såväl Åbo-Stockholm som
Helsingfors-Tallinn linjerna är EU:s TEN-T transportkorridorer.
Viking Lines flotta är anpassad för att kombinera kryssningsverksamhet med bildäckskapacitet
och skapar värde genom att samtidigt möjliggöra såväl nöjesresande som nyttotransporter.
Företagets verksamhet är organiserad i tre marknadssegment: gods, passagerare i linjetrafik
och kryssningspassagerare. De primära försäljningsintäkterna kommer från restaurang- och
butiksverksamhet ombord, försäljning av passagerarbiljetter och logi samt försäljning av fordons- och
godstransporter.
Viking Line har under hela dess verksamhetstid präglats av ett fokus på resultat och kostnadseffektivitet.
Företaget har decentraliserat det kommersiella resultatansvaret ut till fartygen och på det sättet närmare
kunden, med mål att snabbare tillvarata nya möjligheter för att driva tillväxt och lönsamhet. Företagets
mål är att erbjuda branschens bästa pris/kvalitet-förhållande. Internt förutsätts en god kostnadskontroll
och ett optimerat intäktsflöde i verksamheten. Detta uppnås genom ett högt kapacitetsutnyttjande
beträffande såväl frakttransporter som persontransporter med produkter till en bred kundbas. Genom
upprätthållande av ett högt kapacitetsutnyttjande på fartygen med person- och frakttransporter skapas
förutsättningar för ett optimerat intäktsflöde.
Företaget arbetar kontinuerligt på att effektivera både de interna och externa processerna, bland annat
genom att upprätthålla en storskalig verksamhet som ger förmånliga inköpskostnader. Företaget har
inrättat en centralt styrd inköpsverksamhet, som bidrar till en effektiv och välplanerad resursallokering
och uppföljning, samt även omfattande och noggrann kostnads- och resultatuppföljning. Vidare strävar
Företaget till att alltid ha en så låg kapitalkostnad för tonnaget som möjligt.
Viking Line skapar värde för sina kunder, investerare och andra intressenter genom att erbjuda
regelbundna, säkra och bekväma resor, samt trygga anställningsförhållanden och långsiktiga
affärsrelationer. Företagets verksamhet skapar ekonomiska bidrag till lokala samhällen genom att främja
turism och handel och generera arbetstillfällen. Vidare genererar Viking Lines långsiktiga affärsmodell en
stabil lönsamhet och tillväxt.
Värdekedja
Viking Line införskaffar varor och tjänster för att tillhandahålla ett utbud av ombordtjänster till sina
kunder. Dessa leverantörsflöden kategoriseras som Kommersiella varor, inklusive detaljhandelsprodukter
och livsmedel samt Förbrukningsvaror, inklusive textilier, porslin, toalettartiklar, reservdelar, övrig
utrustning samt Tjänster. Framträdande tjänster inkluderar städning och tvätt, torrdockning, service och
underhållning. Viking Line tecknar inköpsavtal direkt med producenter, grossister och logistikpartners.
Logistikpartners betecknas som Företagets huvudleverantörer och ombesörjer majoriteten inköp
av kommersiella varor i enlighet med Företagets inköpsavtal samt lagerhållning och distribution av
de flesta inkommande varukategorierna. Viking Lines hotell- och restaurangverksamhet utnyttjar
förbrukningsvaror, som antingen tillhandahålls genom direkta affärsförbindelser eller införskaffas genom
logistikpartners. Underhållningstjänster införskaffas direkt från artister eller via representationsbyråer.
Viking Lines kunder är uppdelade i passagerar- och fraktkunder. Passagerarkunder består av
konferensgäster, nöjeskryssare och transportresenärer. Fraktkunder består av transport- och
logistikföretag som transporterar gods på uppdrag av godsägare. Det huvudsakliga utflödet från
Företagets verksamhet är avfallsprodukter. Företagets värdekedja omfattar även leverantörer
av förbindelsetrafik till och från Företagets verksamhetslokaler, såsom busstransporter från
hamnterminaler till övriga destinationer. Fraktkundernas aktiviteter nedströms omfattar transport av
gods till godsägarnas räkning.
26 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
SBM-2 – Intressenternas intressen och synpunkter (inklusive S1, S4)
Viking Line har pågående dialog med alla sina viktigaste intressenter på flera nivåer i
organisationshierarkin. Intressentkontakterna sker löpande genom enkäter, undersökningar,
försäljnings- och feedbackkanaler samt genom direkt dialog med intressenterna eller deras företrädare.
De huvudsakliga syftena med intressentkontakterna är att bygga förtroende och öka transparensen,
identifiera möjligheter, hantera farhågor och förbättringsområden, identifiera trender och
marknadssignaler samt främja ansvarsfull affärspraxis. Tabell 7 visar hur Viking Line har organiserat sina
intressentkontakter.
Tabell 7. Intressentgrupper och intressentkontakter.
Intressentgrupp Hur intressentkontakter är organiserade
Berörda intressenter
Kunder
• Kund- och nyhetsbrev
• Kundnöjdhetsmätningar och -enkäter
• Feedback-kanaler
• Samverkan för att anpassa tjänster eller utforma nya lösningar
• Mässor och konferenser
Anställda och
fackföreningar
• Medarbetarundersökningar, karriärutvecklingsöversyner
• Regelbundna dialogmöten
• Vd:s informationstillfällen
• Utbildningar
• Samverkan och utbyten med de anställdas företrädare och fackföreningar
• Säkerhets- och arbetsmiljöarbete
• Feedback-kanaler
Leverantörer och
samarbetspartners
• Löpande utbyten och samverkan
• Utbildningar och enkäter
• Åtagande att följa Viking Lines verksamhetsprinciper för leverantörer
Lokala samhällen
• Dialog och samverkan genom flera olika kanaler och forum
• Utbyten med lokala myndigheter
Branschföreningar
• Regelbundna möten
• Samverkan i kommittéarbete
• Konferenser och webinar
Användare av hållbarhetsrapporter
Aktieägare
• Bolagsstämma
• Pressmeddelanden
• Delårsrapporter och årsredovisningar
• Företagspresentationer
Finansiärer
• Regelbundna möten och utbyten
• ESG-rapportering
Offentliga sektorn
• Deltagande i policyutformningsprocesser genom branschföreningar
• Regelbundna möten och gemensamma åtaganden
• Stödja beslutsfattare genom att tillhandahålla branschinsikter och
teknologiska möjligheter
Ideella organisationer
• Regelbundna möten
• Samverkan och utbyten
• Stödjande av verksamhet
Koncernledningen erhåller genom regelbundna uppdateringar information om berörda intressenters
synpunkter och intressen också när det gäller Företagets hållbarhetsrelaterade inverkningar. Vd:n
rapporterar vid behov till styrelsen om påverkade intressenters synpunkter. Viking Line beaktar resultatet
av sina intressentkontakter genom att genomföra anpassningar till Företagets affärsmässiga strategi
eller affärsmodell, för att säkerställa att verksamheten förblir relevant och fortsatt tillfredsställer
intressenternas behov. Under rapporteringsperioden tillkom inga förändringar i Företagets strategi
eller affärsmodell uttryckligen till följd av intressentkontakter. Intressenters synpunkter och intressen
kommer fortsättningsvis att beaktas i den årliga väsentlighetsbedömningsprocessen, varvid de delges
koncernledningen och styrelsen.
Den egna arbetskraften är en central intressentgrupp för Viking Line och utgör grunden för Företagets
framgång. Viking Line integrerar anställdas intressen, åsikter och rättigheter i strategiska beslut genom
27 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
regelbunden dialog, ansvarsfull personalpolitik och satsningar på arbetsmiljö och utveckling. Respekten
för mänskliga rättigheter är en grundläggande princip i Viking Lines verksamhet och genomsyrar både
arbetsvillkor och företagskultur. Viking Line säkerställer att anställdas intressen och åsikter beaktas
genom årliga medarbetarundersökningar, facklig samverkan och kontinuerliga dialoger. Insikter
inhämtade genom regelbundet utbyte har lett till följande strategiska prioriteringar inom personalpolitik:
trygga och rättvisa arbetsvillkor genom kollektivavtal, konkurrenskraftiga löner och rättvis
schemaläggning samt kompetensutveckling genom interna utbildningsprogram och ledarskapsutveckling
för att stärka medarbetarnas långsiktiga möjligheter.
Kunder är en annan central intressentgrupp för Viking Line och deras synpunkter, intressen och
rättigheter har en direkt påverkan på Företagets affärsmodell och strategi. Viking Line integrerar
dessa aspekter i sitt hållbarhetsarbete genom kontinuerlig kunddialog, serviceutveckling och åtgärder
för att säkerställa ansvarsfull verksamhet. Viking Line genomför regelbundna kundundersökningar
och intressentdialoger för att förstå förväntningar och behov hos såväl resenärer som fraktkunder.
Synpunkter från kunder påverkar beslut kring bland annat serviceutbud, sortiment och trafikplanering.
Viking Line har implementerat principer för att säkerställa att kundernas rättigheter och mänskliga
rättigheter respekteras i alla delar av verksamheten, däribland principer för dataskydd och integritet,
trygghet och säkerhet samt ansvarsfull marknadsföring och transparens. Kundernas ökade medvetenhet
om klimat- och hållbarhetsfrågor samt deras krav på säkerhet och rättvisa arbetsvillkor har lett till
att Viking Line anpassat sin affärsmodell genom investeringar i energieffektiva fartyg och alternativa
bränslen, utökad digitalisering och kundupplevelse samt utveckling av nya tjänster. Viking Line har
inte identifierat någon specifik konsumentgrupp som löper en förhöjd risk att utsättas för negativa
inverkningar.
SBM-3 – Väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierade i väsentlighetsbedömningen relaterar till
klimatförändringar, föroreningar, resursanvändning och cirkulär ekonomi samt den egna arbetskraften
och konsumenter och slutanvändare. De väsentliga inverkningarna är koncentrerade primärt i Företagets
egen verksamhet, och sekundärt i värdekedjan i tidigare led. Inverkningarna i värdekedjan aktualiseras
främst genom att det genereras utsläpp i produktion för produkter och tjänster som Företaget förbrukar.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierade i väsentlighetsbedömningen som hänför sig
till Viking Lines egen verksamhet beskrivs nedan. De väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som
rapporteras under ESRS 2 omfattas av ESRS. Inga enhetsspecifika upplysningar har inkluderats.
De väsentliga risker och möjligheter som identifierades i väsentlighetsbedömningen presenteras i tabell
8. Tabell 9 visar de väsentliga verkliga inverkningar och tabell 10 de väsentliga potentiella inverkningar
som identifierades i väsentlighetsbedömningen.
Tabell 8. Finansiell väsentlighet
Hållbarhetsfråga
Risk/
Möjlighet
Beskrivning Väsentlighet
E1 – Klimat-
förändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Risk
Behov av att fasa ut fossila bränslen
över tid. Lågutsläppsbränslen är
finansiellt belastande och kan kräva
investeringar ombord på fartygen.
EU ETS medför kostnader för växt-
husgasutsläpp.
Kritisk
Energi Risk
Ökade bränslekostnader och
-bikostnader till följd av EU:s
klimatlag.
Behov av ökad andel
lågutsläppsbränslen i flottans
energimix.
Energiprisers volatilitet till följd av
tillgång, förändrade regelverk eller
krissituationer.
Kritisk
Anpassning till
klimatförändringar
Risk
Möjliga vitesavgifter om utfasning av
fossila bränslen inte sker i tid.
Betydande
Risk
Ombyggnation av fartygen för att
möta klimatrelaterade lagkrav.
Viktig
28 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Hållbarhetsfråga
Risk/
Möjlighet
Beskrivning Väsentlighet
E2 –
Föroreningar
Förorening av luft Risk
Behov att minska luft-föroreningar
från fartygs-trafiken i framtiden kan
medföra ökade kapitalkostnader
för tillämpning av ny teknologi
eller driftskostnader för
lågutsläppsbränslen.
Betydande
S1 – Den
egna
Arbetsvillkor,
balans mellan
arbete och privatliv
Risk
Anställningsförhållanden för
ombordanställda påverkar negativt
Företagets attraktionskraft som
arbetsgivare.
Viktig
Möjlighet
Anställningsförhållanden för
ombordanställda påverkar positivt
företagets attraktionskraft som
arbetsgivare.
Viktig
Tabell 9. Inverkansväsentlighet, verklig.
Hållbarhetsfråga
Egen
verksamhet /
värdekedjan
Positiv/
Negativ
Beskrivning Väsentlighet
E1 – Klimat-
förändringar
Begränsning av
klimatförändringar
Egen
verksamhet
Negativ
Verksamheten
genererar
växthusgasutsläpp.
Betydande
Värdekedjan Negativ
Värdekedjan
genererar
växthusgasutsläpp.
Betydande
Energi
Egen
verksamhet
Negativ
Internationell
sjöfart är tillsvidare
beroende av fossil
energi.
Betydande
Värdekedjan Negativ
Värdekedjans
energianvändning
förorsakar inverk-
ningar för miljön.
Viktig
E2 –
Föroreningar
Förorening av luft
Egen
verksamhet
Negativ
Förbränning av
dieselolja genererar
SOx, NOx och
partikelutsläpp.
Viktig
Värdekedjan Negativ
Värdekedjan
genererar sannolikt
utsläpp, som kan
medföra negativa
inverkningar för
miljön och män-
niskohälsa.
Viktig
E5 – Resurs-
användning och
cirkulär ekonomi
Avfall
Egen
verksamhet
Negativ
Verksamheten
genererar avfall.
Viktig
S1 – Den egna
arbetskraften
Arbetsvillkor,
trygg anställning
Egen
verksamhet
Positiv
Viking Line erbjuder
säkra och stabila
anställningsför-
hållanden.
Viktig
29 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 10. Inverkansväsentlighet, potentiell.
Hållbarhetsfråga
Egen verk-
samhet /
värdekedjan
Positiv/
Negativ
Beskrivning Väsentlighet
S4 –
Konsumenter och
slutanvändare
Personlig säkerhet
för konsumenter
och slutanvändare
Egen
verksamhet
Negativ
Viking Line har ett
stort ansvar för sina
kunders hälsa och
säkerhet.
Viktig
G1 – Affärsetik Företagskultur
Egen
verksamhet
Negativ
En bristande
företagskultur kan
utlösa flera negativa
inverkningar för
Viking Line.
Viktig
Klimatförändringar
I väsentlighetsbedömningen identifierades klimatrelaterade risker med finansiella effekter inom den
egna verksamheten. Tabell 11 sammanfattar de risktyper som bedömts som väsentliga. Viking Line har
under rapporteringsperioden inte genomfört någon detaljerad resiliensanalys av bolagets strategi eller
affärsmodell i förhållande till klimatförändringar. Under rapporteringsperioden fastställdes inte heller
några investeringar i nybyggnationer som skulle kunna innebära framtida utsläppskällor eller påverka
Företagets långsiktiga utsläppsprofil.
Tabell 11. Väsentliga klimatrelaterade fysiska och omställningsrisker.
Hållbarhetsfråga Typ av risk Beskrivning
E1 – Klimat-
förändringar
Begränsning
av klimat-
förändringar
Klimatrelaterad
omställningsrisk
Behov av att fasa ut fossila bränslen över tid.
Lågutsläppsbränslen är finansiellt belastande och
kan kräva investeringar ombord på fartygen. EU
ETS medför kostnader för växthusgasutsläpp.
Energi
Klimatrelaterad
omställningsrisk
Ökade bränslekostnader och -bikostnader till följd
av EU:s klimatlag.
Behov av ökad andel lågutsläppsbränslen i flottans
energimix.
Energiprisers volatilitet till följd av tillgång,
förändrade regelverk eller krissituationer.
Anpassning
till klimat-
förändringar
Klimatrelaterad
omställningsrisk
Möjliga vitesavgifter om utfasning av fossila
bränslen inte sker i tid.
Klimatrelaterad
omställningsrisk
Ombyggnation av fartygen för att möta
klimatrelaterade lagkrav.
Viking Line har noterat att vissa klimatrelaterade fysiska risker kan påverka Företagets intäkter på lång
sikt, såsom förändringar i vindmönster, stigande havsnivåer och stormar. Fysiska klimatrelaterade
risker för Företagets egen verksamhet är ett ökat antal trafikavvikelser och/eller förseningar till följd av
förändringar i vindmönster och stormar. Stigande havsnivåer kan tillfälligt påverka hamninfrastruktur
och försvåra eller förhindra lastning och lossning av Företagets fartyg. Företagets driftutgifter och
mål för minskning av växthusgasutsläpp kan tillfälligt påverkas av köldvågor, genom att öka fartygens
energibehov specifikt under isvintrar. Företaget bedömer dock att dess tillgångar och affärsverksamheter
inte är särskilt känsliga för de identifierade klimatrelaterade fysiska riskerna, med beaktande av farornas
sannolikhet, storlek och varaktighet. Under rapporteringsperioden översteg inga klimatrelaterade fysiska
risker väsentlighetströskeln.
Viking Line har identifierat flera klimatrelaterade omställningsrisker, som kan påverka Företagets intäkter.
Företagets tillgångar och affärsverksamheter är framför allt exponerade för politiska och juridiska
händelser samt tekniska händelser. Även ryktes- och marknadshändelser har i lägre utsträckning
potentiella inverkningar för Företagets finansiella ställning på lång sikt. De främsta omställningsriskerna
med direkta inverkningar för Företagets finansiella ställning är, på alla tidshorisonter, högre priser på
växthusgasutsläpp samt på lång sikt ökade kostnader för bränsleskifte och omställning till teknik med
lägre utsläpp. Företaget bedömer att omställningsrisker relaterat till ökade kostnader för omställning
till teknik med lägre utsläpp sannolikt också kommer förverkligas i Företagets värdekedja över tid, och
att dessa potentiellt kan utlösa finansiella inverkningar i form av ökade inköpspriser. Företaget bedömer
dock att prisökningar i värdekedjan till följd av omställningsrisker inte äventyrar Företagets finansiella
30 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
ställning över tid. Vidare bedömer Företaget att tekniska händelser i den egna verksamheten, såsom
en misslyckad investering i ny teknik är osannolik. Koncernledningen beaktar dock risken i Företagets
strategiska arbete i och med att investeringar i ny teknik är obligatoriska begränsningsåtgärder för att
uppnå Företagets långtidsmålsättningar. Viking Line bedömer att vitesavgifter till följd av en misslyckad
utfasning av fossila bränslen enligt lagkrav inte är sannolika. Företaget bedömer vidare att inga väsentliga
risker eller möjligheter löper en betydande risk för väsentlig justering under nästa rapporteringsperiod av
de redovisade värdena för de tillgångar och skulder som rapporteras i de finansiella rapporterna.
De nuvarande finansiella inverkningarna av Företagets väsentliga klimatrelaterade risker
förorsakas främst genom EU:s regleringsmekanismer för minskningar av växthusgasutsläpp, såsom
utsläppshandelssystemet (Emission Trading System, ”EU ETS”). Sjöfartens infasning i EU ETS påbörjades
2024. Under räkenskapsperioden har Viking Line lämnat in utsläppsrätter som täcker 40 % av flottans
verifierade växthusgasutsläpp som avser 2024 till Energimyndigheten i Finland. För räkenskapsperioden
2025 lämnas utsläppsrätter in motsvarande 70 % (för år 2026 100%) av flottans verifierade
växthusgasutsläpp under år 2026. Finland tillämpar det så kallade ö-undantaget, vilket innebär att utsläpp
från trafik mellan det finska fastlandet och Åland är undantagna från kravet att överlämna utsläppsrätter.
Ö-undantaget gäller fram till den 31 december 2030. Priset på utsläppsrätter påverkas av flera faktorer,
inklusive en gradvis minskning av det totala antalet auktionerade utsläppsrätter och olika externa
faktorer, såsom geopolitiska eller energipolitiska beslut. EU ETS förorsakar finansiella inverkningar under
samtliga tidshorisonter men primärt på lång sikt.
Förväntade finansiella inverkningar av Företagets väsentliga klimatrelaterade risker förorsakas av EU
ETS (över alla tidshorisonter) och FuelEU Maritime-förordningen (EU) 2023/1805 (”FuelEU”). FuelEU ingår
som ett led i EU:s ’Fit for 55’-klimatpaket och strävar till att säkerställa att sjöfartssektorn bidrar till EU:s
övergripande mål om att minska växthusgasutsläppen med 55 % tills 2030 och uppnå klimatneutralitet
tills 2050.
Från och med den 1 januari 2025 blev FuelEU gällande för europeisk sjöfart. Förordningen fokuserar
på fartygens växthusgasintensitet och avser att gradvis fasa ut fossila energikällor och fasa in en andel
förnybara eller utsläppsfria energibärare i den europeiska flottans energimix. De fartyg som omfattas
av förordningen ska uppnå förutbestämda förbättringar av sin växthusgasintensitet. Kraven höjs vart
femte år enligt en icke-linjär kurva och är inledningsvis en minskning av växthusgasintensiteten med
2 % för den första femårsperioden jämfört med referensåret 2020. Från och med 2050 bör fartygens
växthusgasintensitet vara 80 % mindre jämfört med referensåret. Fartygsägare som inte uppfyller
kraven påläggs påföljdsavgifter, vars storlek avgörs av fartygens faktiska växthusgasintensitet i
förhållande till kravnivån. Vidare har FuelEU en inbyggd påföljdsmekanism, varvid beloppen ökar med
en växande multiplikator för vart år som fartyget presterar under kravnivån. Påföljdsavgifterna kan ha
en betydande inverkan på fartygsägarens lönsamhet. Viking Lines har uppfyllt kraven under 2025 och
har därmed inte påverkats av FuelEU genom ökade kostnader. Inverkningar som förorsakas av FuelEU
relaterar till förhöjda kostnader för energi och infasning av lågutsläpps- och utsläppsfria bränslen. Viking
Line bedömer att inga väsentliga inverkningar för den egna verksamheten till följd av FuelEU kommer
aktualiseras på kort eller medellång sikt. Företagets flotta beräknas prestera bättre än kravnivån under
den första femårsperioden. På lång sikt beräknas FuelEU påverka Företagets strategi för investeringar i
fartygsbyggen, avyttringar av existerande fartyg och införskaffning av bränslen.
Under rapporteringsperioden har Viking Line samarbetat med bränsleleverantören till Företagets två
gasdrivna fartyg för att inom FuelEU generera ett överskott av utsläppskrediter (compliance krediter).
Utsläppskrediterna har inom samarbetsavtalet överlåtits till bränsleleverantören. Detta arbete har
inneburit att Viking Line sedan juli 2025 ersatt fossil förvätskad naturgas, till en volym som motsvarar
50 % av respektive fartygs totala årliga bränsleförbrukning, med förnybar förvätskad metan (bio-LNG).
Genom att ersätta fossilt bränsle med ett förnybart alternativ har Företaget under rapporteringsperioden
betydligt minskat utsläppen från fartygsflottan. Utvecklingen visavi generering av utsläpp presenteras
närmare under ESRS E1.
I väsentlighetsbedömningen identifierades väsentliga faktiska klimatrelaterade inverkningar i den egna
verksamheten samt i värdekedjan i tidigare led. Inverkningarna relaterade till utsläpp av växthusgaser
samt användning av fossil energi i både den egna verksamheten samt i värdekedjan i tidigare led. I
väsentlighetsbedömningen noterades att sjöfartsnäringen tills vidare är beroende av fossila bränslen
för framdrift av fartyg, vilket genererar negativa inverkningar för miljön. Viking Line bedömer att dessa
inverkningar kommer att kvarstå även på lång sikt, fram tills infasningen av fossilfria bränslen i Företagets
energimix kan öka.
För att säkerställa sin affärsverksamhet införskaffar Viking Line varor och tjänster inom ett geografiskt
brett område. Företaget uppskattar att dess värdekedja i tidigare led utnyttjar betydande mängder fossil
energi för sin produktion, varvid det genereras utsläpp av växthusgaser. Viking Line bedömer att dessa
inverkningar kommer att kvarstå även på lång sikt, tills värdekedjan ställt om till användning av fossilfri
energi.
31 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Viking Lines styrelse och koncernledning har under rapporteringsperioden behandlat inverkningar,
risker och möjligheter förknippade med EU ETS och FuelEU. Koncernledningen har beaktat regelverkens
inverkan på Företagets strategi över samtliga tidshorisonter. Inverkningar, risker och möjligheter har
beaktats av koncernledningen i Företagets målsättningar.
Förorening
I väsentlighetsbedömningen identifierades förorening av luft som en väsentlig negativ inverkan både i
den egna verksamheten och i tidigare led av värdekedjan. Luftföroreningar utgör även en finansiell risk
över tid, särskilt i ljuset av skärpta regleringar och ökad miljöstyrning inom sjöfarten.
Viking Lines verksamhet förbrukar produkter och tjänster där produktionen ger upphov till
luftföroreningar. Inom den egna verksamheten uppstår luftföroreningar främst vid förbränning av
fartygsbränslen, där typiska utsläpp inkluderar: svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx), partikelutsläpp
(PM), inklusive svart kol (BC).
Miljökonsekvenser av luftföroreningar från sjöfart
• Svaveloxider (SOx) bidrar till försurning av hav och sjöar, vilket kan skada marina ekosystem och
påverka fiskbestånd. När SOx reagerar med vatten i atmosfären bildas svavelsyra, vilket leder till surt
regn och en försämrad vattenkvalitet.
• Kväveoxider (NOx) orsakar eutrofiering (övergödning) av sjöar och hav, vilket kan leda till syrebrist,
fiskdöd och förändringar i ekosystemen. NOx bidrar även till bildandet av salpetersyra, vilket
förvärrar försurningseffekten.
• Partikelutsläpp (PM) påverkar både människors hälsa och miljön. Fina partiklar kan orsaka
luftvägssjukdomar och hjärtkärlproblem, medan de i ekosystem kan bidra till försurning och
övergödning.
Svart kol (BC), en komponent av PM, har särskilt negativa effekter på klimatförändringar, eftersom det
absorberar solstrålning och påskyndar snö- och isavsmältning. Inom sjöfarten är utsläpp av SOx och NOx
för närvarande reglerade, men det pågår en politisk diskussion om att även begränsa utsläpp av BC, vilket
sannolikt skulle innebära ökade kostnader för utsläpp, likt effekten av EU ETS för växthusgasutsläpp.
Viking Line följer gällande lagstiftning och arbetar proaktivt för att minska miljöpåverkan genom att:
• Använda bränslen som ligger under de lagstadgade gränsvärdena för svavelutsläpp, i enlighet med
IMO:s MARPOL-konvention.
• Undvika utsläpp av tungmetaller och svavelhaltiga restprodukter i vatten, genom att inte använda
skrubbers.
• Anpassa fartygens motorer för att möta de internationella NOx-bestämmelserna, enligt IMO Tier
III-reglerna.
• Säkerställa att samtliga fartyg uppfyller barlastvattenkrav, i enlighet med BWM-konventionen
(Ballast Water Management), för att förhindra spridning av invasiva arter.
• Pumpa allt avloppsvatten i land för behandling i kommunala reningsverk, vilket eliminerar risken för
utsläpp till vattenmiljön.
Viking Line engagerar sig med människor som bor nära Företagets verksamhetslokaler eller trafikerade
farleder. Viking Line har en strukturerad process för att säkerställa att synpunkter uppmärksammas och
att eventuella klagomål hanteras effektivt.
Viking Lines affärsstrategi och affärsmodell präglas av ett långsiktigt ansvarstagande för miljö
och hållbarhet. Företaget minskar sina väsentliga inverkningar genom strategiska investeringar i
energieffektiva fartyg och renare bränslealternativ. Viking Line har valt att minska sina inverkningar
genom att investera i dual-fuel fartyg (gas och diesel). Viking Lines två senaste fartyg, Viking Grace
och Viking Glory, drivs med LNG, vilket ger lägre koldioxid- och NOx-utsläpp samt i princip inga utsläpp
av SOx och PM (inklusive svart kol). Vidare har Viking Line för den resterande fartygsflottan valt att
undvika användning av skrubberteknik, vilket innebär att Företaget inte bidrar till utsläpp av svavel och
tungmetaller i vattenmiljön. Viking Line har även uteslutit tjockolja (HFO) ur bränslemixen. Samtliga
Företagets fartyg trafikerar med LNG eller lågsvavlig diesel, vilket innebär att Viking Line aktivt avstår från
det mest förorenande och kostnadseffektiva bränslealternativet, HFO.
Dessa beslut är en avsiktlig strategisk inriktning som syftar till att säkerställa framtida regelefterlevnad,
minska Företagets klimatavtryck och möta ökade hållbarhetskrav från intressenter, inklusive kunder,
lagstiftare och finansmarknaden. Genom att välja teknologier som möjliggör en framtida övergång till
ännu renare energikällor säkerställer Viking Line långsiktig flexibilitet och konkurrenskraft på en marknad
där miljölagstiftning och bränslekrav kontinuerligt skärps.
Företagets strategiska hållbarhetsarbete innebär dock även ekonomiska avvägningar, där en kortsiktig
kostnadsfördel med billigare, mer förorenande bränslen och teknologier har valts bort till förmån för en
renare, men initialt dyrare, driftmodell. Detta speglar Viking Lines engagemang i att integrera hållbarhet i
affärsmodellen och agera proaktivt inför framtida miljöregleringar.
32 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
I väsentlighetsbedömningen identifierades avfallsgenerering inom den egna verksamheten som en
väsentlig miljöpåverkan. Viking Line arbetar strategiskt för att minska avfallsmängderna, maximera
återanvändning och återvinning samt optimera resursutnyttjandet i enlighet med principerna för
en cirkulär ekonomi. Företagets ambition är att minimera avfallets miljöpåverkan genom att bevara
produkters, materials och andra resursers värde så länge som möjligt samt säkerställa ett mer effektivt
resursflöde genom hela värdekedjan.
Som en del av affärsstrategin integrerar Viking Line cirkulära affärsmodeller där det är praktiskt och
ekonomiskt genomförbart. Företaget har implementerat en rad initiativ som stärker materialåtervinning,
resurseffektivitet och energiåtervinning i verksamheten:
• Energiåtervinning genom biogasproduktion – Biologiskt avfall från tre av Företagets fartyg samlas
in och används som råmaterial för biogasproduktion, vilket omvandlar avfallet till en förnybar
energikälla.
• Främjande av förnybara fartygsbränslen – Använda stekfetter från köken ombord återvinns och blir
råmaterial för produktion av förnybara fartygsbränslen för sjöfartssektorn.
• Materialåtervinningslösningar – Kaffesump från fartygen samlas in och ersätter användningen av
torv i produktion av odlingsmedium. Viking Line har även ingått affärspartnerskap för att återvinna
gamla och slitna textilier från fartygen, som sedan återanvänds vid nyproduktion av textilier, vilket
minskar avfallet och behovet av ny råvara.
• Ökad återvinningsgrad och minskat restavfall – Viking Line arbetar kontinuerligt med att höja
andelen material som återvinns och säkerställa en optimal avfallshantering i verksamheten.
Företaget har system för att effektivisera sortering, insamling och hantering av avfall både ombord
på fartygen och i anslutna hamnanläggningar, vilket minskar mängden avfall som går till deponi eller
förbränning.
Viking Lines övergripande arbete att minska resursförbrukning och avfallsgenerering genererar
affärsstrategiska fördelar och långsiktig påverkan. Hållbarhetsarbetet genererar kostnadsbesparingar
för minskad avfallshantering och bättre resurseffektivitet. Företaget anpassar sig till EU:s regelverk
för cirkulär ekonomi och annan framtida miljölagstiftning, vilket minskar regulatoriska risker. Genom
att integrera cirkulära principer i affärsmodellen skapas långsiktig lönsamhet som stärker Företagets
position i förhållande till kunder, investerare och andra intressenter som efterfrågar hållbara lösningar.
Den egna arbetskraften
I väsentlighetsbedömningen identifierades väsentliga inverkningar, risker och möjligheter gällande
egen arbetskraft. De väsentliga riskerna och möjligheterna handlade om fortsatt tillgång till arbetskraft.
Riskerna och möjligheterna är kopplade till Företagets affärsmodell och utgör inte underlag för
anpassning av affärsmodellen. Risker motverkas och möjligheter tillvaratas genom att anpassa Företagets
strategi för rekrytering för att bättre nå ut till de arbetstagargrupper som eftertraktas. Detta kan
innebära anpassningar av kommunikationskanaler för platsannonser, synlighet på rekryteringsmässor
samt val av andra ändamålsenliga metoder för inhämtning av kompetens. Väsentliga inverkningar
identifierade i väsentlighetsbedömningen förknippades med trygg anställning.
Risker förknippade med tillgång till arbetskraft riktas primärt mot enskilda yrkesgrupper bland Företagets
ombordanställda, såsom maskinmanskap och kökspersonal. Förlusten av nyckelanställda och oförmåga
att attrahera nya medarbetare kan medföra negativa inverkningar för Företagets verksamhet. Under
rapporteringsperioden aktualiserades inga väsentliga risker vad berör tillgång till arbetskraft. Företaget
bedömer att risker förknippade med tillgång till arbetskraft inte är aktuella på kort eller medellång sikt
men kan bli aktuella på lång sikt.
Alla personer i Viking Lines egen arbetskraft som skulle kunna påverkas väsentligt av Företaget ingår i den
upplysning som ges enligt ESRS 2. Viking Lines egen arbetskraft omfattade under rapporteringsperioden
samtliga medarbetare som arbetade ombord på Företagets fartyg (”ombordanställda”) samt
inom Företagets landverksamhet (”landanställda”). Företagets egen arbetskraft omfattade under
rapporteringsperioden varken egenföretagare eller arbetstagare som tillhandahållits av ett utomstående
företag som i huvudsak ägnar sig åt bemanningsverksamhet.
Väsentliga positiva inverkningar och möjligheter för den egna arbetskraften som identifierades i
väsentlighetsbedömningen var säkra och stabila anställningsförhållanden för Företagets arbetsstyrka.
Arbetsvillkoren för ombordanställda kännetecknas i regel av längre arbetspass med längre ledigheter.
De längre ledighetsperioderna möjliggör boende längre ifrån Företagets verksamhetslokaler eller
tätbefolkade områden. Dessa arbetsarrangemang är gynnsamma för att bevara befolkningsstrukturen i
mindre samhällen och säkerställer att skatteintäkter flödar till andra områden än storstadsregioner. För
små, avlägsna skärgårds- och landsbygdskommuner kan det vara avgörande att delar av befolkningen
är anställda hos rederier. Vidare skapar arbetsarrangemangen positiva effekter för Företaget, eftersom
de markant ökar på avståndet inom vilket Företaget kan inhämta kompetens till sin egen arbetskraft.
I processen för väsentlighetsbedömningen konstaterades att förlust av nyckelmedarbetare och en
oförmåga att attrahera nya medarbetare kan orsaka negativa inverkningar för Företagets verksamhet.
33 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
I väsentlighetsbedömningen identifierades anställningsvillkor som påverkar Företagets förmåga att
attrahera kompetens vid rekrytering, och som påverkar verksamheten som helhet som både en finansiell
möjlighet och risk. De främsta ifrågavarande anställningsvillkoren var ombord arbetets skiftartade natur
samt Företagets krav om flerspråkighet.
Utbildning och kompetensutveckling utgör en central del av Viking Lines arbete med att hantera de
väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som identifierats för den egna arbetskraften. Tillgång
till rätt kompetens, särskilt inom nyckelbefattningar ombord, är avgörande för att minska risken för
kompetensbrist och säkerställa en trygg och stabil bemanning. Företaget erbjuder därför strukturerade
utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som omfattar både obligatoriska säkerhetsutbildningar,
rollspecifika kurser samt fortlöpande kompetenshöjande aktiviteter. Dessa utbildningar säkerställer att
medarbetarna uppfyller regulatoriska krav, bibehåller aktuell yrkeskompetens och utvecklas i takt med
förändrade verksamhetsbehov.
De kompetensutvecklingsåtgärder som erbjuds bidrar samtidigt till de positiva effekter som identifierats
i väsentlighetsbedömningen, såsom långsiktiga anställningsförhållanden och stärkt förmåga att
attrahera och behålla medarbetare. Genom utbildning och kontinuerlig kompetensuppbyggnad breddas
rekryteringsbasen och Företaget minskar sårbarheten kopplad till särskilt eftertraktade yrkesgrupper.
Utbildningsinsatserna fungerar därmed både som riskmitigerande åtgärd och som möjlighet att stärka
personalens långsiktiga anställningsbarhet och Företagets konkurrenskraft.
Viking Line förutser inga väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften på grund av
omställningsplaner för att minska negativa inverkningar för miljön och skapa en grönare och
klimatneutral verksamhet. Företaget bedömer det sannolikt att åtgärder för att minska dess
koldioxidutsläpp enligt internationella avtal huvudsakligen kommer att utgöras av infasningar av
drivkrafter för utfasning av fossila bränslen.
I väsentlighetsbedömningen identifierades inga väsentliga negativa konsekvenser för den egna
arbetskraften som skulle vara vanligt förekommande eller systematiska i de sammanhang där Företaget
verkar. Viking Line bedriver sin verksamhet i Finland, Sverige och Estland, där lagstiftningen och de
arbetsrättsliga systemen ger ett starkt skydd mot risker såsom tvångsarbete, barnarbete eller andra
strukturella arbetsrättsliga kränkningar. Företaget har inte verksamhet i länder eller regioner där sådana
systematiska risker typiskt förekommer. Under rapporteringsperioden inträffade inte heller några
enskilda händelser, som skulle ha medfört väsentliga negativa konsekvenser för den egna arbetskraften.
De konsekvenser som identifierades avsåg istället långsiktiga risker kopplade till tillgång på kompetens,
och inte negativa konsekvenser för arbetstagarnas rättigheter, hälsa eller säkerhet.
I väsentlighetsbedömningen analyserade Viking Line om vissa grupper inom den egna arbetskraften,
baserat på arbetsuppgifter, arbetsmiljö eller organisatoriskt sammanhang, skulle kunna löpa större risk
att påverkas negativt. Bedömningen genomfördes genom att kombinera HR-data, arbetsmiljöinformation
och dialoger med relevanta chefer samt medarbetarundersökningar. Analysen visade att inga grupper
inom den egna arbetskraften uppvisade förhöjd risk för negativa konsekvenser utöver de långsiktiga
kompetensförsörjningsrisker som identifierats för vissa yrkesroller ombord, såsom maskinmanskap
och kökspersonal. Inga arbetsuppgifter, arbetsmiljöer eller organisatoriska sammanhang bedömdes ge
upphov till särskilda riskmönster för negativa konsekvenser under rapporteringsperioden.
Konsumenter och slutanvändare
I väsentlighetsbedömningen identifierades inga faktiska negativa inverkningar för konsumenter
kopplade till Viking Lines verksamhet, värderbjudande eller värdekedja. De potentiella inverkningar
som identifierades gäller enskilda händelser relaterade till personlig säkerhet för konsumenter, vilket
innebär att dessa risker är av begränsad omfattning och inte har någon direkt påverkan på Företagets
övergripande affärsstrategi eller affärsmodell.
Viking Line bedömer att eventuella negativa inverkningar på konsumenters hälsa och säkerhet kan
få ryktesmässiga följdverkningar som kan påverka Företagets varumärke och finansiella ställning.
Sådana incidenter bedöms dock som osannolika till följd av de omfattande säkerhetsåtgärder som
implementerats i verksamheten.
Hälsa, trygghet och säkerhet för konsumenter är av högsta prioritet för Viking Line. Säkerhetsarbetet
är en integrerad del av Företagets strategi och affärsmodell och omfattar säkerhetsstyrning genom
internationella regelverk, proaktiv riskhantering och säkerhetsutbildning samt en kontinuerlig utveckling
av säkerhetsrutiner och krishantering.
Viking Line efterlever relevanta internationella och nationella säkerhetslagar och konventioner, inklusive
International Safety Management Code (ISMC) och International Ship & Port Facility Security Code
(ISPS). Företagets säkerhets- och trygghetspolicy styr hur säkerhet och riskhantering implementeras
i verksamheten. Nationella myndigheter genomför regelbundna inspektioner av Företagets fartyg,
säkerhetssystem och brandskyddsåtgärder. Viking Line arbetar systematiskt för att identifiera, hantera
och förebygga potentiella säkerhetsrisker, både ombord på fartygen och i landverksamheten.
34 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Samtliga fartyg och landbaserade enheter följer ISM- och ISPS-regelverken för att säkerställa
en hög säkerhetsstandard i hela verksamheten. Säkerhetspersonal ombord genomför dagliga
säkerhetskontroller, medan besättningen genomgår veckovisa, månatliga och årliga övningar för att
hantera olika typer av säkerhetshot och -incidenter. Företaget har en krishanteringsplan som regelbundet
uppdateras och testas genom övningar både ombord och i land.
Viking Line ser konsumenters säkerhet som en affärskritisk faktor och genom att ha en proaktiv strategi
för säkerhet och trygghet skapar Företaget ökat förtroende från kunder och intressenter, vilket stärker
Företagets varumärke och konkurrenskraft. Företagets arbete med riskminimering samt efterlevnad av
regulatoriska krav säkerställer stabilitet i affärsmodellen, och en högre operativ effektivitet genom tydliga
säkerhetsrutiner och riskhantering bidrar till en trygg reseupplevelse för konsumenter.
Ansvarsfullt företagande
I väsentlighetsbedömningen identifierades en väsentlig potentiell inverkan i förhållande till företagskultur
i Viking Lines verksamhet. En bristande företagskultur kan ha negativa konsekvenser för både
medarbetares välmående och Företagets affärsetiska agerande, vilket i sin tur kan påverka förtroendet
från intressenter samt organisationens långsiktiga konkurrenskraft och stabilitet.
Viking Line bedömer att passivitet i utvecklingen av företagskulturen sannolikt skulle kunna leda till:
• Försämrat medarbetarengagemang och arbetsmiljö, vilket kan påverka produktivitet och
personalomsättning.
• Ökad risk för bristande affärsetik och efterlevnad, vilket kan påverka Företagets rykte, regulatoriska
efterlevnad och affärsrelationer.
• Negativ påverkan på kundupplevelsen, eftersom företagskultur och medarbetares arbetsklimat
direkt påverkar service och bemötande.
Viking Line förväntar sig dock inga negativa effekter på kort, medellång eller lång sikt, förutsatt att
företaget fortsätter att investera i företagskultur och etiska riktlinjer.
Viking Line vidtar strategiska åtgärder för att stärka företagskulturen. Företagets strategi inkluderar
ett proaktivt arbete med att stärka företagskulturen genom utbildning, ledarskapsutveckling och
program för medarbetarnas psykofysiska välmående. Viking Line genomför utbildningar för chefer
och medarbetare i ledarskaps- respektive medarbetarkunskaper, som inbegriper kommunikation och
organisatorisk kultur. Vidare har Företaget implementerat ett affärsetiskt program som inkluderar
utbildning i antikorruption och regelefterlevnad. En regelbunden internkontroll och externa granskningar
säkerställer att Viking Lines verksamhet bedrivs i enlighet med internationella regelverk och bästa
praxis. Viking Line har program för att främja balans mellan arbete och privatliv, psykisk hälsa och fysisk
arbetsmiljö och arbetsmiljöarbetet omfattar både förebyggande insatser och tillgång till stöd vid behov.
Viking Line betraktar företagskultur som en affärskritisk faktor och en viktig del av verksamhetens
långsiktiga strategi. En stark företagskultur skapar högre medarbetarengagemang och lägre
personalomsättning, vilket förbättrar produktivitet och långsiktig kompetensförsörjning. Vidare bidrar
en god företagskultur till ökat förtroende från kunder, investerare och andra intressenter, vilket stärker
varumärket och Företagets långsiktiga konkurrenskraft. Ytterligare reducerar en god företagskultur
affärsrisker relaterade till etik och efterlevnad, vilket minimerar risken för bristfällig efterlevnad och
negativa konsekvenser kopplat till affärsetiska avvikelser.
IRO-1 – Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker
och möjligheter
Viking Line har i sin väsentlighetsbedömning beaktat inverkningar, risker och möjligheter inom samtliga
tematiska ESRS. Bedömningen har omfattat Företagets egen verksamhet och värdekedjan i tidigare och
senare led. Inga specifika verksamheter, affärsförbindelser eller geografiska områden med förhöjd risk
för negativa inverkningar har prioriterats särskilt i processen. I stället har analysen fokuserat på risker för
den egna verksamheten och inverkningar som Företaget är inblandat i genom sin affärsverksamhet.
Processen för väsentlighetsbedömningen har utgått från Viking Lines affärskunskap och synpunkter
från nyckelintressenter genom intressentdialoger. I detta arbete har även externa experter involverats.
Vid bedömning av inverkansväsentlighet har varje hållbarhetsämne poängsatts utifrån omfattning,
skala, oåterkallelighet och sannolikhet enligt principen för dubbel väsentlighet. Negativa effekter har
prioriterats utifrån deras relativa allvarlighetsgrad och sannolikhet. För finansiell väsentlighet har de
finansiella effekternas potentiella omfattning och sannolikhet beaktats i bedömningen. Viking Line har
även analyserat kopplingar mellan potentiella inverkningar och de risker och möjligheter som kan uppstå
till följd av dessa. Inga sådana beroenden har dock identifierats som skulle kunna utlösa väsentliga
inverkningar.
Väsentlighetsbedömningen har genomförts i enlighet med de kriterier och den poängsättningsmetodik
som beskrivs i ESRS 1. Syftet med poängsättningen är att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som kan ha
hög påverkan på miljö, människor eller Företagets finansiella ställning. Inverkningar har bedömts som
väsentliga om de kombinerade poängen för omfattning, skala, oåterkallelighet och sannolikhet överstigit
50 %. För finansiell väsentlighet har sannolikhet och potentiell ekonomisk effekt vägts in vid prioritering.
35 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 12. Poängsättning av väsentlighet
Skala
Inverkningarnas
väsentlighet – Faktisk
Inverkningarnas
väsentlighet – Potentiell
Finansiell
väsentlighet
Kritisk
Betydande
Viktig
Informativ
Minimal
Viking Line har integrerat väsentlighetsbedömningen i sin befintliga riskhanteringsprocess. Företaget
klassificerar risker i fyra huvudkategorier: strategiska, operativa, skaderisker och finansiella risker.
Under rapporteringsperioden har ingen separat kategori för hållbarhetsrelaterade risker funnits,
utan de identifierade väsentliga hållbarhetsriskerna har kategoriserats inom någon av de befintliga
riskkategorierna. Processen för identifiering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
är en del av Viking Lines strategiarbete och genomförs i samverkan mellan koncernledningen
och hållbarhetsansvariga. Riskhanteringen leds av ekonomidirektören, som även ansvarar för
hållbarhetsfrågor kopplade till finansiella inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen övervakar
och godkänner årligen den uppdaterade väsentlighetsbedömningen. För att säkerställa efterlevnad
av processer och interna kontrollprocedurer granskas bedömningen regelbundet under ledning av
ekonomidirektören. Vid behov konsulteras extern expertis för att verifiera bedömningarnas kvalitet och
relevans.
Viking Line har tillämpat dubbel väsentlighet genom att parallellt bedöma både inverkansväsentlighet och
finansiell väsentlighet. I denna process har negativa inverkningar prioriterats baserat på deras potentiella
omfattning, skala, oåterkallelighet och sannolikhet. För finansiell väsentlighet har potentiella ekonomiska
effekter vägts in i bedömningen utifrån sannolikhet och effektens storlek. Exempelvis identifierades
förorening av luft som en väsentlig inverkan både i den egna verksamheten och i värdekedjan i tidigare
led, och denna inverkan bedömdes även ha kopplingar till Företagets finansiella risker i form av framtida
kostnader för reglering och utsläppsminskning.
Viking Lines väsentlighetsbedömning baseras på en kombination av interna och externa datakällor,
där affärskunskap, regulatoriska krav, branschpraxis samt synpunkter från intressenter har utgjort
grunden. Processen har omfattat hela Företagets verksamhet och värdekedjan, där data funnits
tillgängliga. Analysen har genomförts med stöd av både kvalitativa och kvantitativa metoder,
såsom expertbedömningar och påbörjade scenarioanalyser, vars preliminära resultat har använts i
bedömningen. För att säkerställa en robust kvantifiering av utsläpp och resursförbrukning har Viking
Line tillämpat utsläppsfaktorer från internationella standarder och andra allmänt erkända och tillförlitliga
datakällor samt inhämtat leverantörsdata. Riskbedömningar kopplade till affärsetiska frågor har
genomförts genom en analys av Företagets uppförandekod, policyer för antikorruption och visselblåsning
samt interna granskningar. För bedömning av miljörelaterade risker har Viking Line utgått från sitt ISO
14001-certifierade miljöledningssystem.
Under rapporteringsperioden har Viking Line vidareutvecklat sin metod för väsentlighetsbedömning
i enlighet med ESRS 1 och ESRS 2. Företaget har formaliserat processen för att införa en systematisk
poängsättningsmodell för att bedöma inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. Till skillnad
från tidigare år har Viking Line inkluderat analys av klimatrelaterade risker och möjligheter samt en mer
detaljerad analys av inverkningar i värdekedjan. Företaget har också utökat sina intressentdialoger för att
säkerställa att identifierade hållbarhetsfrågor speglar både interna och externa perspektiv. Viking Line
planerar att uppdatera sin väsentlighetsbedömning årligen och nästa uppdatering är planerad till 2026.
Klimatförändringar
Viking Line har i sin väsentlighetsbedömning systematiskt identifierat och bedömt klimatrelaterade
inverkningar, risker och möjligheter genom en poängsättningsmodell baserad på omfattning, skala,
oåterkallelighet och sannolikhet (för inverkansväsentlighet), samt storlek och sannolikhet för de
finansiella effekterna (för finansiell väsentlighet), i enlighet med ESRS 1.
Under rapporteringsperioden har Viking Line påbörjat en klimatrelaterad scenarioanalys för att
identifiera och utvärdera fysiska och omställningsrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång
och lång sikt. Eftersom analysen ännu inte är fullständig har Företaget baserat sin bedömning på
tillgängliga data och expertanalyser.
De primära fysiska klimatrelaterade riskerna som identifierats inom Viking Lines verksamhet inkluderar:
• Förändrade vindmönster, som kan påverka rutter, bränsleförbrukning och operativ effektivitet.
• Stigande havsnivåer, som potentiellt kan påverka hamninfrastruktur och tillgången till vissa farleder.
• Köldvågor och stormar, vilka genererar risker för operativa störningar, säkerhet och ökade
underhållskostnader.
36 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
I väsentlighetsbedömningen bedömdes dock fysiska klimatrelaterade risker inte överskrida tröskeln för
väsentlighet under rapporteringsperioden.
De väsentliga omställningsrelaterade klimatriskerna som identifierades rörde främst:
• Ökade kostnader kopplade till begränsnings- och anpassningsåtgärder. Dessa var exempelvis
kostnader för övergång till alternativa bränslen, efterlevnad av klimatreglering och implementering
av teknik för energieffektivisering.
• Energirelaterade risker. Det konstaterades att prisvolatilitet och framtida tillgång på alternativa
bränslen kan påverka driftsekonomin.
För att säkerställa långsiktig affärsresiliens har Viking Line genomfört en kontinuitetsanalys av
klimatrelaterade omställningsrisker, vilket ger både koncernledningen och styrelsen beslutsunderlag för
strategisk anpassning till framtida klimatkrav och marknadsförändringar. Viking Line avser att färdigställa
den klimatrelaterade scenarioanalysen och integrera resultaten i Företagets strategiska riskhantering och
affärsmodell.
Förorening
Viking Line har granskat sina verksamhetsställen, affärsverksamhet och värdekedja för att identifiera
faktiska och potentiella föroreningsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Analysen har omfattat
den egna verksamheten samt värdekedjan i tidigare och senare led. Viking Line har använt en systematisk
analysprocess, som omfattat en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder, där datapunkter
och expertbedömningar använts. Viking Line har kartlagt sina föroreningskällor genom att analysera
direkta utsläpp från den egna verksamheten, inklusive bränsleförbrukning och utsläpp till luft (SOx, NOx,
PM). Viking Line har ännu inte analyserat utsläpp till mark eller vatten i värdekedjan i tidigare led, då
relevant data för en sådan bedömning saknas.
I väsentlighetsbedömningen identifierades förorening av luft som en väsentlig negativ inverkan, både
i värdekedjan i tidigare led och i den egna verksamheten. De huvudsakliga identifierade inverkningar
i den egna verksamheten inkluderar luftföroreningar som genereras vid förbränning av bränslen
ombord på Företagets fartyg, vilket leder till utsläpp av svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx), partiklar
(PM, inklusive svart kol, BC). Inverkningar i värdekedjan i tidigare led inkluderar luftföroreningar som
uppstår i produktionsprocesser kopplade till produkter och tjänster som Viking Line förbrukar i sin
affärsverksamhet, såsom energianvändning och leverantörskedjor för bränsle och varor. I den egna
verksamheten uppstår inga utsläpp till vatten eller till mark, eller mikroplaster, varför dessa frågor inte
överskrider väsentlighetströskeln. Viking Line har inte genomfört samråd med berörda samhällen eller
identifierat några beroenden av ekosystemtjänster som bidrar till att mildra miljörelaterade inverkningar.
Viking Line producerar, distribuerar eller kommersialiserar inte ämnen som inger betänkligheter eller
ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt EU:s kemikalielagstiftning (REACH). Företagets
verksamhet kräver dock användning av vissa ämnen som inger betänkligheter i specifika sammanhang,
särskilt inom fartygens maskinavdelningar för underhåll och drift. Dessa ämnen hanteras endast av
utbildad personal, och exponeringen för dem anses vara obefintlig, varför frågan inte bedömdes som
väsentlig.
Vattenresurser och marina resurser
Viking Line har genomfört en granskning av sina verksamhetsställen och affärsverksamhet för att
identifiera sina faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser
och marina ekosystem. Granskningen har omfattat den egna verksamheten, men har inte inkluderat
värdekedjan i tidigare och senare led. Företaget har inte genomfört samråd med berörda samhällen i
samband med granskningen. Viking Line kartlade vattenförbrukning ombord på fartygen och granskade
regulatorisk efterlevnad av IMO:s och EU:s lagstiftning gällande vattenutsläpp och vattenhantering.
Viking Line har bedömt att Företagets verksamhet inte genererar direkta utsläpp till vatten eller
orsakar specifika vattenrelaterade belastningar. De huvudsakliga vattenrelaterade faktorerna inom
verksamheten inkluderar förbrukning av vattenresurser ombord på fartygen för sötvattenförsörjning till
passagerare och besättning samt hantering av avlopps- och barlastvatten. Viking Line efterlever IMO:s
Ballast Water Management Convention (BWM), och allt avloppsvatten som genereras ombord pumpas i
land för behandling i kommunala reningsverk. I väsentlighetsbedömningen identifierades inga väsentliga
inverkningar, risker eller möjligheter relaterat till vattenresurser och marina resurser. Viking Line är inte
verksam inom vattenbristområden.
Biologisk mångfald och ekosystem
Viking Line har ännu inte genomfört en fullständig bedömning av faktiska och potentiella effekter på
biologisk mångfald och ekosystem, varken vid Företagets verksamhetsställen eller i dess värdekedja
i tidigare och senare led. Företaget har heller inte genomfört en systematisk analys av beroenden
av ekosystemtjänster eller bedömt omställningsrisker, fysiska risker och möjligheter kopplade till
biologisk mångfald. Viking Line har inte heller genomfört samråd med berörda samhällen avseende
hållbarhetsbedömningen av gemensamma biologiska resurser och ekosystem.
37 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Viking Line har inga fasta anläggningar inom områden med känslig biologisk mångfald, men Företagets
sjöfartstrafik mellan Finland och Sverige sker inom ekologiskt eller biologiskt betydelsefulla havsområden
(EBSA-områden). Dessa områden har identifierats som särskilt viktiga för marina ekosystem och arter.
Det har dock inte konstaterats att Viking Lines verksamhet kräver särskilda åtgärder för att begränsa
förlust av biologisk mångfald, såsom de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG
om bevarande av vilda fåglar, rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och
växter, en miljökonsekvensbedömning enligt definitionen i artikel 1.2 g i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2011/92/EU(76) om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt och,
för verksamhet i tredjeländer, i enlighet med motsvarande nationella bestämmelser eller internationella
standarder, som Internationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6, som handlar om bevarande av
biologisk mångfald och hållbar förvaltning av levande naturresurser (Biodiversity Conservation and
Sustainable Management of Living Natural Resources).
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Viking Line har genomfört en granskning av sina verksamhetsställen och affärsverksamhet för att
identifiera faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter kopplade till resursinflöden,
resursutflöden och avfall. Analysen har fokuserat på den egna verksamheten, medan värdekedjan i
tidigare och senare led inte har omfattats på grund av begränsad datatillgång. Analysen genomfördes
med stöd av Företagets ISO 14001-certifierade miljöledningssystem. Företagets miljöbokslut användes
som datakälla för att analysera avfallsmängder, återvinningsgrad och resurseffektivitet över tid.
Företagets avfallshanteringsplaner granskades för att följa upp och säkerställa att avfall hanteras enligt
gällande regler och bästa praxis. Viking Line identifierade även de mest betydande avfallsfraktionerna
och utvärderade vidtagna åtgärder för att minska avfallsmängder. Inga samråd genomfördes med
berörda samhällen.
I väsentlighetsbedömningen identifierades bildning av avfall inom den egna verksamheten som en
väsentlig inverkan. Viking Line hanterar olika typer av avfall, inklusive förpackningsavfall, biologiskt avfall,
farligt avfall och material från underhåll och reparation av fartyg. Ingen väsentlig risk eller möjlighet
identifierades kopplad till resursanvändning eller avfallshantering i värdekedjan.
Ansvarsfullt företagande
Viking Line har inom ramen för väsentlighetsbedömningen granskat sin affärsverksamhet för att
identifiera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till ansvarsfullt företagande och
företagsstyrning. Analysen syftade till att kartlägga potentiella risker för korruption, oegentligheter
och affärsetiskt agerande inom den egna verksamheten och i värdekedjan. För att bedöma affärsetiska
risker och möjligheter granskade Viking Line sina affärsetiska policyer och uppförandekoder, vilka styr
medarbetares och affärspartners agerande. Vid analysen konsulterades bolagsjuristen samt den interna
kontrollfunktionen, som löpande granskar och rapporterar potentiella oegentligheter och genomför
utredningar vid misstänkta affärsetiska överträdelser.
Viking Line strävar till att minska risker och undvika negativa inverkningar genom att utföra
riskbedömningar av affärspartners och leverantörer, där högriskländer och branscher identifieras utifrån
globala riskindex och regulatoriska krav. Viking Line genomför även leverantörsgranskningar genom
enkäter och platsbesök och samtliga leverantörer förutsätts godkänna Viking Lines verksamhetsprinciper
för leverantörer, vilka omfattar respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna. I
väsentlighetsbedömningen identifierades inga väsentliga risker med avseende på ansvarsfullt
företagande. Företaget verkar i en bransch där transparens och regelefterlevnad är centrala, och genom
etablerade kontrollfunktioner bedöms risken för väsentliga affärsetiska överträdelser som låg.
IRO-2 – Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsrapport
Tabell 13. Lista över upplysningskrav som efterföljs baserat på utfallet av väsentlighetsbedömningen.
Standard Upplysningskrav
Hänvisning till avsnitt i
hållbarhetsrapporten
ESRS 2
BP-1: Allmän grund för utarbetandet av
hållbarhetsförklaringarna
ESRS 2
BP-2: Upplysningar med avseende på särskilda
omständigheter
ESRS 2
GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll ESRS 2
GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor
som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och
tillsynsorgan
ESRS 2
GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i
incitamentssystem
ESRS 2
GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet ESRS 2
38 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Standard Upplysningskrav
Hänvisning till avsnitt i
hållbarhetsrapporten
GOV-5: Riskhantering och intern kontroll över
hållbarhetsrapportering
ESRS 2
SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja
ESRS 2
Viking Line har valt att
utesluta stycke 40(b) och
40(c)
SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter ESRS 2
SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell
ESRS 2
Viking Line har valt att
utesluta stycke 48(e)
IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och
bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2
IRO-2: Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av
företagets hållbarhetsförklaring
ESRS 2
ESRS E1
ESRS 2 GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i
incitamentssystem
ESRS 2
E1-1: Omställningsplan för begränsning av
klimatförändringarna
ESRS E1
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
ESRS 2
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2
E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
ESRS E1
E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på
klimatförändringspolicyer
ESRS E1
E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
ESRS E1
E1-5: Energianvändning och energimix ESRS E1
E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala
växthusgasutsläpp
ESRS E1
E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för
växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter
Icke väsentligt
E1-8: Intern koldioxidprissättning Icke väsentligt
E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska
risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade
möjligheter
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E1-9
ESRS E2
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS E2
E2-1: Policyer relaterade till förorening ESRS E2
E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening ESRS E2
E2-3: Mål relaterade till förorening ESRS E2
E2–4: Förorening av luft, vatten och mark ESRS E2
E2-5: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger
mycket stora betänkligheter
Icke väsentligt
E2-6: Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade
inverkningar, risker och möjligheter
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E2-6
ESRS E3 Icke väsentligt
ESRS E4 Icke väsentligt
39 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Standard Upplysningskrav
Hänvisning till avsnitt i
hållbarhetsrapporten
ESRS E5
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2
E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi ESRS E5
E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär
ekonomi
ESRS E5
E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi ESRS E5
E5-4: Resursinflöden Icke väsentligt
E5-5: Resursutflöden ESRS E5
E5-6: Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker
och möjligheter som har att göra med resursanvändning och
cirkulär ekonomi
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E5-6
ESRS S1 ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter ESRS 2
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
ESRS 2
S1-1: Policyer för den egna arbetskraften ESRS S1
S1-2: Rutiner för kontakter med medarbetare och deras
företrädare angående inverkningar
ESRS S1
S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar
och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan
uppmärksamma problem
ESRS S1
S1-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för
den egna arbetskraften och strategier för att minska de
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,
vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
ESRS S1
S1-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska
hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga
risker och möjligheter hanteras
ESRS S1
S1-6: Uppgifter om företagets anställda ESRS S1
S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften
som inte är anställda
Viking Line har valt att
utelämna S1-7
S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog ESRS S1
S1-9: Mångfaldsindikatorer Icke väsentligt
S1-10: Tillräckliga löner Icke väsentligt
S1-11: Socialt skydd
Viking Line har valt att
utelämna ESRS S1-11
S1-12: Personer med funktionsnedsättning
Viking Line har valt att
utelämna ESRS S1-12
S1-13: Mått på utbildning och kompetensutveckling
Viking Line har valt att
utelämna ESRS S1-13
S1-14: Mått för arbetsmiljö Icke väsentligt
S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid ESRS S1
S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Icke väsentligt
S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar
relaterade till mänskliga rättigheter
ESRS S1
ESRS S2 Icke väsentligt
ESRS S3 Icke väsentligt
ESRS S4 ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter ESRS 2
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
ESRS 2
S4-1: Policyer för konsumenter och slutanvändare ESRS 2
40 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Standard Upplysningskrav
Hänvisning till avsnitt i
hållbarhetsrapporten
S4-2: Rutiner för kontakter med konsumenter och
slutanvändare angående inverkningar
ESRS 2
S4-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och
kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan
uppmärksamma problem
ESRS 2
S4-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för
konsumenter och slutanvändare och strategier för att
hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga
möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare,
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
ESRS 2
S4-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska
hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker
och möjligheter hanteras
ESRS 2
ESRS G1
ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och
tillsynsorganens roll
ESRS 2
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2
G1-1: Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur ESRS G1
G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer Icke väsentligt
G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption
och mutor
Icke väsentligt
G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor Icke väsentligt
G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Icke väsentligt
G1-6: Betalningspraxis Icke väsentligt
41 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Förteckning över datapunkter i övergripande och
tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning
Tabell 14. Datapunkter i ESRS 2 och tematiska ESRS som härrör från annan EU-lagstiftning.
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS 2 GOV-1: Jämnare könsfördelning i styrelserna
punkt 21 d
Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I
Kommissionens
delegerade förordning
(EU) 2020/1816, bilaga II
ESRS 2
ESRS 2 GOV-1: Procentandel oberoende
styrelseledamöter punkt 21 e
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
ESRS 2
ESRS 2 GOV-4: Redogörelse för due diligence
(tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I ESRS 2
ESRS 2 SBM-1: Inblandning i verksamheter kopplade
till fossila bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013
Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, tabell 1:
Kvalitativ information om
miljörisker och tabell 2:
Kvalitativ information om
sociala risker
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
ESRS 2
ESRS 2 SBM-1: Inblandning i verksamheter kopplade
till kemikalieproduktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Icke väsentligt
ESRS 2 SBM-1: Deltagande i verksamhet med
anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I
Artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning
(EU) 2020/1816
Icke väsentligt
ESRS 2 SBM-1: Inblandning i verksamheter kopplade
till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv
Artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning
(EU) 2020/1816
ESRS 2
ESRS E1-1: Omställningsplan för att uppnå
klimatneutralitet senast 2050 punkt 14
Förordning
(EU) 2021/1119,
artikel 2.1.
ESRS E1
42 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS E1-1: Företag som är uteslutna från EU-
referensvärdena för anpassning till Parisavtalet
punkt 16 g
Artikel 449a förordning (EU)
nr 575/2013, Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, mall
1: Verksamhet utanför
handelslagret – klimat-
förändringsrelaterad
omställningsrisk:
Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad förordning
(EU) 2020/1818,
artiklarna 12.1 d-g och
artikel 12.2
ESRS E1
ESRS E1-4: Minskningsmål för utsläpp av
växthusgaser punkt 34
Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I
Artikel 449a
förordning (EU) nr
575/2013, kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, mall
3: Verksamhet utanför
handelslagret – klimat-
förändringsrelaterad
omställningsrisk:
anpassningsmått
Delegerad förordning
(EU) 2020/1818, artikel 6
ESRS E1
ESRS E1-5: Energiförbrukning från fossila källor
uppdelad efter källor (endast sektorer med hög
klimatpåverkan) punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1 och
indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I
ESRS E1
ESRS E1-5: Energiförbrukning och energimix punkt
37
Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I ESRS E1
ESRS E1-5: Energiintensitet förknippad med
verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan
punkterna 40–43
Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I ESRS E1
43 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS E1-6: Brutto och totala växthusgasutsläpp
scope 1, 2, 3 punkt 44
Indikator nr 1 och indikator nr
2 tabell 1 i bilaga I
artikel 449a, förordning (EU)
nr 575/2013, Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, mall
1: Verksamhet utanför
handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad förordning
(EU) 2020/1818,
artiklarna 5.1, 6 och 8.1 ESRS E1
ESRS E1-6: Bruttoutsläppsintensitet för
växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, mall
3: Verksamhet utanför
handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
anpassningsmått
Delegerad förordning
(EU) 2020/1818, artikel
8.1 ESRS E1
ESRS E1-7: Upptag av växthusgaser och
koldioxidkrediter punkt 56
Förordning
(EU) 2021/1119,
artikel 2.1. Icke väsentligt
ESRS E1-9: Referensportföljens exponering mot
klimatrelaterade fysiska risker punkt 66
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning
(EU) 2020/1816
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E1-9
ESRS E1-9: Uppdelning av monetära belopp efter
akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a
ESRS E1-9: Plats för betydande tillgångar utsatta
för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c.
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, punkterna
46 och 47: Mall 5:
Utanför handelslagret –
Klimatförändringsrelaterad
fysisk risk: Exponeringar
utsatta för fysisk risk
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E1-9
44 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade
värdet på sina fastighetstillgångar efter
energieffektivitetsklasser punkt 67 c.
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453,
punkt 34, Mall 2 –
Klimatomställningsrisk
utanför handelslagret:
Lån mot säkerhet i fast
egendom – Säkerhetens
energieffektivitet
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E1-9
ESRS E1-9: Portföljens grad av exponering mot
klimatrelaterade möjligheter punkt 69
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1818
Viking Line har valt att
utelämna ESRS E1-9
ESRS E2-4: Mängden av varje förorening som
förtecknas i bilaga II till förordningen om ett
europeiskt register över utsläpp och överföringar
som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1
Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1
Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1
Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1
ESRS E2
ESRS E3-1: Vattenresurser och marina resurser
punkt 9
Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E3-1: Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E3-1: Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E3-4: Totalt återvunnet och återanvänt vatten
punkt 28 c
Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga
I
Icke väsentligt
ESRS E3-4: Total vattenförbrukning i m3 per
nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29
Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga
I
Icke väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4: punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4: punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS 2 – IRO 1 – E4: punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E4-2: Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-
policyer punkt 24 b
Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E4-2: Hållbara metoder/policyer för
hållbarhet i haven punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E4-2: Policyer för att behandla avskogning
punkt 24 d
Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS E5-5: Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I ESRS E5-5
ESRS E5-5: Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt
39
Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I ESRS E5-5
45 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS 2 – SBM3 – S1: Risk att utsättas för
tvångsarbete punkt 14 f
Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I ESRS 2
ESRS 2 – SBM3 – S1: Risk att utsättas för barnarbete
punkt 14 g
Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I ESRS 2
ESRS S1-1: Åtaganden i policy för mänskliga
rättigheter punkt 20
Indikator nr 9 tabell 3 och
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I
ESRS S1
ESRS S1-1: Strategier för tillbörlig aktsamhet
i frågor som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8, punkt 21
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
ESRS S1
ESRS S1-1: Processer och åtgärder för att förhindra
människohandel punkt 22
Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I ESRS S1
ESRS S1-1: Strategi för förebyggande av
arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera
sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I ESRS S1
ESRS S1-3: mekanismer för klagomålshantering i
samband med personalfrågor punkt 32 c
Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I ESRS S1
ESRS S1-14: Antal dödsfall och antal och andel
arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Icke väsentligt
ESRS S1-14: Antal dagar förlorade på grund av
skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS S1-16: Ojusterad löneklyfta mellan könen
punkt 97 a
Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Icke väsentligt
ESRS S1-16: Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS S1-17: Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I ESRS S1
ESRS S1-17: Underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a
Indikator nr 10 tabell 1 och
indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1
i delegerad förordning
(EU) 2020/1818
ESRS S1
ESRS 2 – SBM3 – S2: Betydande risk för barnarbete
eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och indikator nr
13 tabell 3 i bilaga I
Icke väsentligt
ESRS S2-1: Åtaganden i policy för mänskliga
rättigheter punkt 17
Indikator nr 9 tabell 3 och
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I
Icke väsentligt
ESRS S2-1: Policyer för medarbetare i värdekedjan
punkt 18
Indikator nr 11 och indikator nr
4 tabell 3 i bilaga I
Icke väsentligt
46 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Upplysningskrav och relaterad datapunkt
Referens i förordningen om
hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i
EU:s klimatlag
Hänvisning till
avsnitt i
ESRS S2-1: respekterar inte FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 19
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1
i delegerad förordning
(EU) 2020/1818
Icke väsentligt
ESRS S2-1: Strategier för tillbörlig aktsamhet
i frågor som behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) grundläggande
konventioner 1–8, punkt 19
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Icke väsentligt
ESRS S2-4: Människorättsfrågor och
människorättsfall kopplade till företagets
värdekedja i tidigare och senare led punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS S3-1: Människorättsåtaganden punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga
I och indikator nr 11 tabell 1 i
bilaga I
Icke väsentligt
ESRS S3-1: underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer
punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1
i delegerad förordning
(EU) 2020/1818
Icke väsentligt
ESRS S3-4: Människorättsfrågor och
människorättsincidenter punkt 36
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke väsentligt
ESRS S4-1: Policyer för konsumenter och
slutanvändare punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3 och
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I
ESRS 2
ESRS S4-1: Underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1
i delegerad förordning
(EU) 2020/1818
ESRS 2
ESRS S4-4: Människorättsfrågor och
människorättsincidenter punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I ESRS 2
ESRS G1-1: FN:s konvention mot korruption punkt
10 b
Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I ESRS G1
ESRS G1-1: Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I ESRS G1
ESRS G1-4: Böter för brott mot lagar mot
korruption och mutor punkt 24 a
Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I
Delegerad förordning
(EU) 2020/1816, bilaga II
Icke väsentligt
ESRS G1-4: Standarder för bekämpning av
korruption och mutor punkt 24 b
Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Icke väsentligt
47 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
2. Miljöinformation
Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 ”EU-taxonomin”
Taxonomiförordningen ((EU) 2020/852) började tillämpas den 1 januari 2022 för två utav sex miljömål
som rör klimatet (begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar). Från
den 1 januari 2023 började förordningen tillämpas även för de återstående fyra miljömålen: vatten
och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, miljöförstöring och biologisk mångfald.
Taxonomiförordningen etablerade ett klassificeringssystem (taxonomin) för miljömässigt hållbara
ekonomiska verksamheter. Taxonomin är ett ramverk för att styra kapitalflöden mot investeringar i
hållbara verksamheter, hantera finansiella risker till följd av klimatförändringar, naturkatastrofer och
sociala problem samt främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet.
Viking Line rapporterar i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering om sådana
miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som definieras i taxonomin. Viking Line lämnar
upplysningar om vilken andel av Företagets omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter härrör från
eller är relaterad till ekonomiska aktiviteter som anses vara tillämpliga och överensstämmer med
taxonomiförordningen och dess delegerade akter. För att kunna vara förenlig med taxonomikraven
måste de ekonomiska verksamheterna uppfylla kraven som anges i de tekniska granskningskriterierna,
kriterierna för att inte orsaka betydande skada (DNSH-kriterierna) och vara i linje med de sociala
skyddsåtgärderna.
Under 2023 publicerade Europeiska kommissionen en delegerad akt om miljön och en delegerad
akt om ändring av den befintliga delegerade akten om klimatet. I den uppdaterade delegerade
akten om klimatet ((EU) 2021/2139) fastställs tekniska granskningskriterier för sjötransporter.
Bedömningskriterierna för sjötransporter har utvecklats till att omfatta de senaste förordningarna om
den Internationella sjöfartsorganisationens energieffektivitetsindex (EEDI fas 3) och skyldigheten att
minska växthusgasintensiteten i FuelEU. De uppdaterade tekniska granskningskriterierna omfattar i
större utsträckning alternativa bränslen, som tidigare uteslutits av taxonomin. Alternativa bränslen är i
avgörande roll för sjöfartssektorns klimatomställning och Viking Line ser tillägget som både välkommet
och nödvändigt.
Tekniska granskningskriterier
Viking Line har identifierat två ekonomiska aktiviteter i taxonomin som är relaterade till Företagets
primära verksamhet: Tillhandahållande av passagerarservice och godsfraktservice med fartyg - 6.10
”Havs- och kustsjöfart, godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet” samt 6.11 ”Havs-
och kustsjöfart, passagerartrafik”. För räkenskapsåret 2025 har Viking Line utvärderat Företagets
förenlighet med taxonomikraven för dessa aktiviteter. I tolkningen av EU:s taxonomiförordning har
Företaget identifierat att två av flottans fartyg, Viking Glory och Viking Grace, ligger nära förenlighet
med taxonomikraven för aktiviteterna 6.10 och 6.11. Enligt en detaljerad granskning i enlighet med den
senaste taxonomivägledningen är dock inget av Viking Lines fartyg för närvarande helt förenligt med
taxonomikraven.
För närvarande kan Viking Line inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna, även om inget av
Företagets fartyg är avsett för transport av fossila bränslen och det frivilligt beräknade EEDI-värdet
(Energy Efficiency Design Index) för Viking Glory och Viking Grace är 10 % under EEDI-kraven som
trädde i kraft den 1 april 2022. Viking Line kan dock inte använda EEDI-värdet för att demonstrera hur
energieffektiva fartygen är, eftersom Viking Glory och Viking Grace på grund av sin icke-konventionella
framdrift är undantagna EEDI och EEXI bestämmelser enligt MARPOL bilaga VI förordning 2.
Detta innebär att Viking Line inte kan rapportera förenlighet för dessa två fartyg. Viking Line uppskattar
dock att växthusgasintensiteten hos båda fartygen är i linje med taxonomikraven, eftersom båda fartygen
representerar modern teknik och är föremål för kontinuerliga förbättringar.
DNSH och sociala skyddsåtgärder
Taxonomiutvärderingen som utfördes år 2025 inbegrep en bedömning av varje DNSH-kriterium på
koncernnivå. DNSH-kriterierna inkluderar kriterier för klimatanpassning, vatten, cirkulär ekonomi,
förebyggande av föroreningar och biologisk mångfald.
För att Viking Line ska kunna bedriva en framgångsrik verksamhet är naturen, klimatavtryck och
eventuella klimatrisker viktiga och högt på Företagets agenda. Med hänsyn till anpassning av
klimatförändringar har Viking Line identifierat att förändrade vindmönster, havsnivåhöjning och stormar
kan påverka företagets resultat.
Ett hållbart nyttjande och skydd av vatten och marina resurser är ett av Viking Lines kärnvärden och
Företaget har säkerställt att dess verksamhet inte har försämrat vattenkvaliteten i Östersjön. Viking Lines
huvudkontor och samtliga fartyg är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Företaget har
processer på plats för att förhindra hämmandet av den biologiska mångfalden och miljöförstöring. Därtill
arbetar Viking Line för att minimera eventuella negativa effekter dess verksamhet har på den biologiska
mångfalden och ekosystemen, bland annat genom att kontrollera utsläpp av barlastvatten och minimera
buller och vibrationer från fartyg.
48 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Viking Lines åtgärder följer principen om cirkulär ekonomi och avfallshantering sker systematiskt enligt
avfallshierarkin med fokus på förebyggande åtgärder. Avfall som produceras i Företagets verksamhet
återanvänds, återvinns eller hanteras på korrekt sätt, detta omfattar även hantering av läns- och
gråvatten.
Viking Line har analyserat kraven för förebyggande av föroreningar och biologisk mångfald. Svavelhalten
i det bränsle som används av Företagets fartyg överstiger inte de krav som anges och utsläppen av
kväve håller sig inom de gränser som anges av IMO MARPOL-konventionen. Två av Viking Lines fartyg är
gasdrivna, vilket innebär lägre utsläpp av koldioxider från förbränning samt att svavel- och partikelutsläpp
för dessa fartyg är praktiskt taget noll. Viking Line följer tillämpliga lagar och bestämmelser och strävar till
att förhindra miljöförstöring bland annat genom noggrann uppföljning och auditering av verksamheten.
Viking Line tillhandahåller en förteckning över farliga material som finns ombord på ett fartyg under
hela dess livscykel enligt Hongkongkonventionen om säker och miljöriktig fartygsåtervinning och EU
förordningen om återvinning av fartyg (EU) 1257/2013.
Viking Line har åtagit sig att bedriva en verksamhet med respekt för mänskliga rättigheter, processer
för att bekämpa korruption och rättvis konkurrens. Företaget har tagit fram en uppförandekod som
beskriver dessa förväntningar till medarbetare och leverantörer. Viking Line tillhandahåller en intern
visselblåsarkanal där anställda på ett säkert och anonymt sätt kan rapportera eventuella oegentligheter
som strider mot allmänt intresse och inom särskilda områden inom EU-rätt.
Centrala resultatindikatorer som används i taxonomin
Viking Line rapporterar på två aktiviteter, 6.10 ” Havs- och kustsjöfart, godstransport, fartyg för hamn-
arbeten och hjälpverksamhet” samt 6.11 ” Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik”. Företaget har tolkat
att beskrivningarna över dessa verksamheter exkluderar för Företaget betydande ekonomiska aktiviteter,
såsom hotellverksamhet och övrig ombordförsäljning. Viking Line har därmed antagit en förhållandevis
återhållsam position vad berör Företagets verksamhet visavi taxonomins omfattning. Företaget tolkar
att de aktiviteter som inte direkt hänför sig till eller möjliggör för transport av passagerare eller gods
beräknas som verksamheter som inte omfattas av taxonomin. Företaget har inte inkluderat aktiviteter
som hänför sig till busstransport av passagerare.
Viking Line har avgränsat försäljningen (omsättning) från aktiviteter under 6.10 och 6.11, det vill säga
verksamheter som omfattas av taxonomin, till i huvudsak intäkter relaterade till färdbiljetter samt frakt-
och fordonsintäkter. Företaget har därmed exkluderat butiksförsäljning samt hotellintäkter, förutom
i de fall hytter ingår som en väsentlig del av sålda tjänster. Den totala omsättningen hänför sig till
posten ”Omsättning” enligt koncernens resultaträkning. Kapitalutgifter (CapEx) hänför sig till posterna
”Investeringar i fartyg” och ”Investeringar i övriga immateriella och materiella tillgångar” i Viking Lines
kassaflödesanalys. CapEx som inte är fartygsinvesteringar, utan generella investeringar i fartyg och deras
underhåll fördelas i sammanställningen jämt mellan aktiviteter 6.10 och 6.11. CapEx som hänför sig till
antingen aktivitet 6.10 eller 6.11 riktas i sammanställningen direkt till aktuell aktivitet. Enbart utgifter som
direkt hänför sig till fartyg och deras underhåll ingår i CapEx. Driftsutgifter (OpEx) utgörs i första hand av
kostnader för underhåll och reparation av fartyg. Enbart kostnader som direkt hänför sig till transport
av passagerare eller gods omfattas, därav har exempelvis lönekostnader för serviceyrken exkluderats
från OpEx. Driftsutgifter för reparation och underhåll samt personalrelaterade utgifter hänför sig till
kostnader som ingår i posterna ”Övriga rörelsekostnader” och ”Personalkostnader” enligt Viking Lines
resultaträkning.
Viking Line innehar sedan 2023 en 50 % ägarandel i ett partrederi, som hyr ut fartyget Birka Gotland
till bolaget Gotland Alandia Cruises (GAC). GAC bedriver verksamhet inom havs- och kustsjöfart,
passagerartrafik, som omfattas av taxonomin (6.11). Generella investeringar i Birka Gotland och dess
underhåll ingår i Viking Lines kassaflöde. Viking Line rapporterar således CapEx för Birka Gotland inom
aktivitet 6.11. Viking Line bemannar Birka Gotlands servicepersonal, men bemannar inte den personal
som är nödvändig för drift och underhåll. Viking Line rapporterar därför ingen OpEx som skulle omfattas
av taxonomin i relation till Birka Gotland. Viking Lines omsättning innefattar Företagets andel av de
hyresintäkter som genererats genom partrederiet. Eftersom GAC:s servicekoncept är snarlikt Viking
Lines, bedömer Företaget att andelen av partrederiets hyresintäkter som omfattas av taxonomin (6.11) är
densamma som för Viking Lines omsättning.
Vid sammanställning av resultatindikatorerna har intäkts- och utgiftsposterna beaktats bara en gång för
att undvika dubbelräkning. Forskning och utveckling vad gäller fartygsteknologi bedrivs huvudsakligen
av tillverkarna och Företaget har inga egentliga utgifter för forskning och utveckling. Det har inte skett
några förändringar i hur Viking Line sammanställer de viktigaste resultatindikatorerna sedan föregående
räkenskapsår.
Andelen omsättning (tabell 15), kapitalutgifter (tabell 16) och driftsutgifter (tabell 17) från produkter
eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
redovisas nedan.
49 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 15. Andelen av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
Budgetår n 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Omsättning
Andel av omsättningen
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2) omsättning, år n-1
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MEUR %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
0,0 % 0,0 %
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
0,0 % 0,0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0,0 % 0,0 %
Varav omställningsverksamheter 0,0 % 0,0 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för
hamnarbeten och hjälpverksamhet
6.10 51,1 10,6 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 10,3 %
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 6.11 55,3 11,5 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 11,4%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) (A.2)
106,4 22,1 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 21,7 %
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
106,4 22,1 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 21,7 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som
inte omfattas av taxonomin
374,5 77,9 %
Totalt 480,9 100 %
50 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 16. Andelen av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
Budgetår n 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Omsättning
Andel av omsättningen
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2) omsättning, år n-1
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MEUR %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
0,0 % 0,0 %
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
0,0 % 0,0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0,0 % 0,0 %
Varav omställningsverksamheter 0,0 % 0,0 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för
hamnarbeten och hjälpverksamhet
6.10 4,2 28,2 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 17,9 %
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 6.11 4,4 29,3 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 25,8 %
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) (A.2)
8,6 57,5 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 43,6 %
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
8,6 57,5 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 43,6 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som
inte omfattas av taxonomin
6,4 42,5 %
Totalt 15,0 100 %
51 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 17. Andelen av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
Budgetår n 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Omsättning
Andel av omsättningen
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2) omsättning, år n-1
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MEUR %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
0,0 % 0,0 %
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
0,0 % 0,0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0,0 % 0,0 %
Varav omställningsverksamheter 0,0 % 0,0 %
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för
hamnarbeten och hjälpverksamhet
6.10 34,1 18,8 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18,3 %
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik 6.11 34,0 18,8 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18,1 %
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) (A.2)
68,1 37,7 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 36,5 %
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2)
68,1 37,7 % 100,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 36,5 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som
inte omfattas av taxonomin
112,6 62,3 %
Totalt 180,7 100 %
52 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kan uppfylla kraven i EU-taxonomin om de bidrar till
att begränsa klimatförändringarna och inte orsakar betydande skada för något av målen i taxonomin.
Tabell 18 visar huruvida Viking Line är verksam inom kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter.
Tabell 18. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter.
Rad Kärnenergirelaterade verksamheter Ja/Nej
1
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling,
demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som
producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av
nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet
för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för
säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga
kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för
fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av
elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga
bränslen.
Nej
5
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift
av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila
gasformiga bränslen.
Nej
6
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift
av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila
gasformiga bränslen.
Nej
ESRS E1 Klimatförändringar
E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Viking Line har inte upprättat en formell omställningsplan för att begränsa klimatförändringarna.
Orsaken till detta är de strukturella utmaningar som råder inom sjöfartssektorn, där möjligheten att
genomföra en omställning i linje med 1,5 ºC-målet enligt Parisavtalet är beroende av framväxten av
hållbara energibärare och den teknologiska utvecklingen av alternativa framdrivningslösningar.
Under rapporteringsperioden fanns det inga kommersiellt tillgängliga fossilfria bränslealternativ i den
omfattning som krävs för att sjöfarten ska kunna uppnå klimatneutralitet senast 2050. Den tekniska
utvecklingen av alternativa framdrivningssystem och infrastruktur för fossilfria bränslen är pågående
men ännu inte tillräckligt mogen för att möjliggöra en fullständig och realistisk omställning, varvid Viking
Line inte under rapporteringsperioden kunde bekräfta när en omställningsplan kommer att inrättas.
Viking Line har inte inrättat specifika planer eller målsättningar för att anpassa sina ekonomiska
aktiviteter till förenlighet med taxonomikraven. Företaget är inte uteslutet från EU:s referensvärden
för anpassning till Parisavtalet och bedriver inte verksamheter som anges i artikel 12 i förordning (EU)
2020/1818.
Kvalitativ bedömning av potentiella inlåsta växthusgasutsläpp från viktiga tillgångar
Inom sjöfarten orsakas utsläpp huvudsakligen från förbränning av bränsle för fartygens framdrift. Inlåsta
växthusgasutsläpp kan potentiellt uppstå i form av fartyg som inte underhålls regelbundet, eller på grund
av andra orsaker inte godkänns för trafik. Alternativt kan miljöreglering, såsom FuelEU eller EU ETS, över
tid öka på driftskostnaderna för fartyg som endast har färdighet att utnyttja fossila bränslen till den grad
att de blir olönsamma.
Fartygens genomsnittliga livslängd är cirka 30 år, vilket kan förlängas ytterligare genom gediget underhåll.
Varken EU ETS eller FuelEU gör undantag för äldre fartyg, varvid äldre fartyg som inte underhålls
regelbundet kan behöva avyttras eller skrotas. Viking Line bedömer att inga av sina viktiga tillgångar löper
risk för att bli inlåsta växthusgasutsläpp.
E1-2 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Viking Line hade under rapporteringsperioden inga fastställda policyer med klimatrelaterade mål som
behandlade begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna, energieffektivitet eller utveckling
av förnybar energi. De målsättningar och policyer som Företaget tillämpar relaterat till klimatförändringar
är inte formellt anpassade till de krav som ställs enligt ESRS E1. Viking Line har hittills fokuserat på att
genomföra en gradvis minskning av växthusgasutsläpp genom tekniska och operativa åtgärder, men har
inte antagit en övergripande klimatpolicy eller klimatmål i linje med ESRS-kraven.
53 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Företaget avser att vidareutveckla sitt arbete med klimatrelaterade policyer och målsättningar i takt
med den tekniska utvecklingen inom sjöfartssektorn och de regulatoriska förändringar som påverkar
branschens långsiktiga omställning.
E1-3 – Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Under rapporteringsperioden har Viking Line genomfört åtgärder för att minska klimatpåverkan i
den egna verksamheten. De huvudsakliga åtgärderna har varit tekniska investeringar med fokus på
energieffektivisering av Företagets fartyg och fastigheter samt en ökad användning av förnybara
bränslen och förnybar energi. Åtgärderna vidtogs i enlighet med Företagets målsättningar om minskade
växthusgasutsläpp och en gradvis utfasning av fossila bränslen i flottans energimix. Majoriteten av
åtgärderna slutfördes under rapporteringsperioden, förutom vissa fartygstekniska uppgraderingar som
pågår till 2027.
Under rapporteringsperioden investerade Viking Line ca 1,1 miljoner EUR i åtgärder för att förbättra
energieffektiviteten och minska utsläppen från Företagets fartyg och fastigheter. Dessa investeringar
omfattade optimerad drift och framdrivning genom fartygstekniska uppgraderingar samt
energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter. Effekten av investeringarna kommer att utvärderas över en
medellång tidshorisont.
Under rapporteringsperioden ingick Viking Line avtal med sin bränsleleverantör för LNG och bio-
LNG för att inom FuelEU generera ett överskott av utsläppskrediter. Utsläppskrediterna har inom
samarbetsavtalet överlåtits till bränsleleverantören. Överenskommelsen med bränsleleverantören har
inneburit att Viking Line sedan juli 2025 ersatt fossil LNG, till en volym som motsvarar 50 % av respektive
fartygs totala årliga bränsleförbrukning, med förnybar bio-LNG. Till följd av samarbetsavtalet kunde
Viking Line öka användningen av förnybart bränsle, som är dyrare än konventionella bränslen, med
endast en måttlig ökning av driftsutgifterna.
Viking Lines användning av bio-LNG uppgick under rapporteringsperioden till 6 978 (686) ton,
motsvarande ca 97 000 (9 500) MWh energi. Detta bidrog till en uppskattad minskning av
bruttoväxthusgasutsläpp med cirka 47 700 (5 600) ton CO2e WtW. Det förnybara bränslet användes
på fartygen Viking Grace och Viking Glory. Minskningen av CO2e-utsläpp beräknades baserat
på utsläppsfaktorer i FuelEU samt med hjälp av bränsleleverantörens hållbarhetsbevis, varav
växthusgasintensiteten för bränsleleveranser i december beräknades genom uppskattade medeltal vid
avsaknad av primärdata.
Viking Line fortsätter utveckla sitt klimatarbete med fokus på vidare investeringar i energieffektiva
tekniska lösningar och operativa förbättringar, användning av lågutsläpps- och alternativa bränslen
och tekniska innovationer. Företaget har även en pågående process för att systematiskt följa upp och
utvärdera utsläppsminskningar för att säkerställa kontinuerliga förbättringar.
De framtida finansiella och övriga resurser som Viking Line avser att anslå till genomförandet av
åtgärder för att minska sitt klimatavtryck och beroende av fossila bränslen är ännu inte kvantifierade.
Företaget utvärderar löpande resursbehovet i takt med att tekniska lösningar, regulatoriska krav och
marknadsförutsättningar utvecklas. När ytterligare investeringar och operativa åtgärder konkretiseras
kommer dessa att inkluderas i Företagets planerings- och uppföljningsprocesser.
E1-4 – Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
De målsättningar och policyer som Viking Line tillämpar relaterat till begränsning av och anpassning
till klimatförändringar är inte formellt anpassade till de krav som ställs enligt ESRS E1. Viking Line har
fastställt ett frivilligt mål för minskning av växthusgasutsläpp snabbare eller i linje med IMO:s och EU:s
målsättningar för sjöfarten. Företagets scope 1-utsläpp av koldioxid (CO2), metan (CH4), och dikväveoxid
(N2O) ska minska till noll senast år 2050, med 2008 som basår. Därutöver anpassar Viking Line sin strategi
efter den utvecklingsbana för minskning av fartygs växthusgasintensitet som definierats i FuelEU. I denna
förordning används 2020 som basår för minskningen, med ett referensvärde för växthusgasintensitet
på 91,16 gCO2e/MJ. Utvecklingsbanan för minskning av fartygs växthusgasintensitet enligt FuelEU
presenteras i tabell 19.
Tabell 19. Minskning av fartygs växthusgasintensitet enligt FuelEU Maritime-förordningen.
År Minskning av växthusgasintensitet
2025 2 %
2030 6 %
2035 14,5 %
2040 31 %
2045 62 %
2050 80 %
54 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Viking Line har även fastställt ett mål för utsläpp inom scope 2 med ambitionen att uppnå fossilfri
elförsörjning i de landbaserade funktionerna. Även om tidpunkten för måluppfyllellse ännu inte fast-
ställts under rapporteringsperioden, har basåret definierats som 2024. Målet innebär en successiv
övergång till förnybar el samt genomförande av energieffektiviseringsåtgärder för att minska utsläppen
från landverksamheten. Under rapporteringsperioden minskade andelen fossil energi som användes i
Företagets landbaserade funktioner från 30 % år 2024 till 18,9 %.
Viking Lines mål för scope 1-utsläpp är absolut men inkluderar potentiellt växthusgasupptag, koldi-
oxidkrediter eller utsläpp som undvikits för att uppnå nettonollutsläpp. Delmål för 2030 och andra
mellanliggande mål kommer att fastställas i samband med att Företaget utarbetar sin omställningsplan.
Inga kvantitativa mål för scope 3-utsläpp har fastställts under rapporteringsperioden.
Viking Line uppskattar att de långsiktiga målen kommer att uppnås genom ett successivt bränsleskifte
och ökad användning av förnybar energi. Inom sjöfartssektorn identifieras vätgas och dess derivat,
såsom syntetisk förvätskad naturgas (e-LNG), metanol och ammoniak, som potentiella framtida
energibärare. Därutöver anses direkt elektrifiering av fartyg genom batteridrift med hög kapacitet kunna
spela en viktig roll för att uppnå nettonollutsläpp på lång sikt. Under rapporteringsperioden har Viking
Line inte kunnat kvantifiera de förväntade drivkrafterna för utfasning av fossila bränslen på grund av
begränsad tillgång till data. Företaget utvärderar kontinuerligt tekniska lösningar, regulatoriska krav och
marknadsutveckling för att säkerställa att målen kan uppnås.
Viking Line rapporterar årligen sina siffror för bränsleförbrukning och utsläpp enligt EU:s MRV-
förordning (Monitoring, Reporting and Verification), vilket säkerställer transparens och jämförbarhet
av sjöfartsutsläpp inom EU. Dessa uppgifter verifieras av en oberoende tredjepartsgranskare, vilket
säkerställer att data är korrekt och följer gällande regelverk. För att säkerställa att framstegen mot målen
följs upp och integreras i Företagets strategi granskar koncernledningen årligen de fastställda målen samt
de framsteg som gjorts.
E1-5 – Energianvändning och energimix
Viking Line tillämpar ett konservativt förhållningssätt vad berör fördelning mellan förnybara och
fossila eller kärnenergikällor, och klassificerar energi som förnybar endast i de fall Företaget erhållit
ursprungsgarantier eller uttryckligen avtalat om förvärvande av förnybar energi. Om energikällan är
okänd, har energin klassificerats som fossil.
Viking Line bedriver verksamhet i sektorer med hög klimatpåverkan, enligt vad som förtecknas i
avdelningarna A–H i Nace och L (enligt definitionen i kommissionens delegerade förordning (EU)
2022/1288). Företaget bedriver verksamhet inom sjötransport, som kategoriseras inom avdelningen för
transport och magasinering (H) i Nace. Information om Viking Lines energianvändning och energimix
presenteras i tabell 20.
Tabell 20. Energianvändning och energimix.
Energianvändning och energimix 2025 2024
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 0 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 538 473 513 154
Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 271 542 393 314
Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0 0
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och
kylning från fossila källor (MWh) 1 875 2 593
Total användning av fossil energi (MWh) 811 891 909 061
Andel fossila källor i total energianvändning (%) 88,5 % 98,3 %
Användning av kärnenergikällor (MWh) 2 730 2 215
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0,3 % 0,2 %
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa
(inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt
ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) (MWh)
1
97 458 10 021
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och
kylning från förnybara källor (MWh) 5 323 3 758
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh) 73 0
Total användning av förnybar energi (MWh) 102 854 13 779
Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 11,2 % 1,5 %
Total energianvändning (MWh) 917 475 925 054
1) Viking Line har uppskattat förbrukningen av förnybara fordonsbränslen utifrån de finska och svenska distributionsskyldigheterna som
var gällande under rapporteringsperioden. För fordonsbränsle införskaffat i Estland används inga estimat om andelar förnybart energi-
innehåll.
55 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 21 redovisar verksamhetens energiintensitet per nettoinkomster i MWh per Euro för rapporte-
ringsperioden, som ett resultat av verksamhetens energianvändning dividerat med omsättningen enligt
koncernens resultaträkning.
Tabell 21. Information om energiintensitet.
Information om energiintensitet 2025 2024
Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög
klimatpåverkan 917 475 MWh 925 054 MWh
Energiintensitet 0,0019 MWh/EUR 0,0019 MWh/EUR
E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Viking Lines beräkning av bruttoväxthusgasutsläpp beaktade de principer, krav och riktlinjer som anges
i GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard, GHG Protocol Scope 2 Guidance och
GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (gemensamt ”GHG-
protokollet”). Företagets totala växthusgasutsläpp presenteras i tabell 22 fördelat i scope 1, scope 2
samt betydande scope 3 i ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Beräkningen omfattade alla växthusgaser
som täcks av GHG-protokollet. Växthusgaser som inte omfattas av Kyotoprotokollet, såsom CFC och
NOx, inkluderades inte. Växthusgaser som inte var koldioxid omräknades till CO2e enligt IPCC:s sjätte
utvärderingsrapport (AR6) baserat på en 100-årshorisont.
Växthusgasutsläppen under scope 1 och 2 redovisas konsoliderat för Viking Line-koncernen. Utsläppen
för Viking Lines intresseföretag och joint-venture företag redovisas under scope 3 kategorin Investeringar.
Scope 1 och 2-utsläppen inkluderar direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser omfattande alla Viking
Lines verksamhetsställen. Scope 1-utsläpp har beräknats utifrån bränsleförbrukningen ombord på
Viking Lines fartyg samt för ägda eller leasade landbaserade fordon. Vidare inkluderas läckageutsläpp av
köldmedier som använts ombord på fartygen. För fartygsbränslen beräknades utsläppsfaktorerna efter
EU:s MRV-förordning, som tillhandahåller standardiserade Tank-to-Wake (TtW)-utsläppsfaktorer och
beaktar flyktiga utsläpp.
Utsläpp från fartygen har beräknats utifrån den årliga bränsleförbrukningen för respektive fartyg.
För fordon ägda eller leasade av Viking Line, inklusive personbilar, bussar och fordon som används i
hamnområden, har europeiska utsläppsfaktorer för flytande bränslen enligt ISO 14083:2023-standarden
tillämpats. Fordonsutsläppen har beräknats baserat på årlig bränsleförbrukning. För förnybart bränsle
som använts på fartygen rapporteras inte andelen biogen CO2 från förbränning under scope 1. De övriga
växthusgaserna metan (CH4) och dikväveoxider (N2O) som ingick i utsläppen från användning av förnybara
bränslen inkluderades dock i scope 1. Den totala mängden biogen koldioxid från förnybart bränsle
uppgick till 19 190 (1 886) ton CO2 under rapporteringsperioden. Scope 1-utsläppen från fordon och
köldmedier baserades på interna beräkningar.
Viking Line har under rapporteringsperioden ökat användningen av biobränslen (bio-LNG) på två av
sina fartyg som ett led i Företagets strategi för att minska verksamhetens växthusgasutsläpp. Under
rapporteringsperioden uppgick den totala mängden förbrukat biobränsle till 6 978 (686) ton, och det
totala antalet växthusgasupptag i värdekedjan i tidigare led uppgick till 40 822 (3 135) ton CO2e.
Bränsleleverantören har tillhandahållit Viking Line utsläppsfaktorn för bio-LNG, som inkluderar
utsläpp för transport och lagring av bränslet. Det levererade bränslet uppfyller kraven enligt
direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara källor (EU) 2018/2001 (RED II).
Hela försörjningskedjan i tidigare led är certifierad enligt certifieringssystemet ISSC EU (International
Sustainability and Carbon Certification – European Union), som uppfyller hållbarhetskriterierna inom RED
II.
Well-to-Tank (WtT)-utsläppen som redovisas inom scope 3 har beräknats baserat på den angivna
utsläppsfaktorn och i enlighet med FuelEU. Beräkningen resulterar i växthusgasupptag i värdekedjan
i tidigare led, vilket enligt information erhållen från leverantören uppstår till följd av en förbättrad
jordbruks- och gödselhantering.
Sjöfartens infasning i EU ETS pågick under rapporteringsperioden och regelverket gäller samtliga Viking
Lines fartyg. För rapporteringsperioden lämnar Viking Line in utsläppsrätter som täcker 70 % av flottans
CO2-utsläpp (växthusgaserna CH4 och N2O ingår från och med 2026). Finland tillämpar det så kallade
ö-undantaget, vilket innebär att utsläpp från trafik mellan det finska fastlandet och Åland är undantagna
från kravet att överlämna utsläppsrätter. Fyra av Viking Lines fem fartyg trafikerar mellan Finland, Åland
och Sverige, vilket innebär att betydande delar av flottans totala växthusgasutsläpp faller inom ramen
för ö-undantaget. Ö-undantaget gäller fram till den 31 december 2030. För rapporteringsperioden har
scope 1-utsläppen från Företagets fartyg som omfattas av EU ETS beräknats enligt de övervaknings-,
rapporterings- och verifieringsstandarder (MRV) som rapportering av utsläpp som omfattas av EU
ETS bygger på. Den totala andelen av Viking Lines scope 1-utsläpp som omfattades av EU ETS var 30,3
(46,6) %. Den betydande minskningen i utsläpp som omfattades av EU ETS jämfört med föregående
rapporteringsperiod beror främst på Företagets ökade användningen av förnybart bränsle.
56 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Scope 2-utsläppen omfattar växthusgasutsläpp för inköpt eller förvärvad elektricitet, ånga, värme
och kylning som Viking Line förbrukat under rapporteringsperioden. I beräkningen av scope 2-utsläpp
användes två metoder i enlighet med GHG-protokollet. Den marknadsbaserade metoden baseras på
leverantörsspecifika utsläppsfaktorer och kompletteras med nationella residualmix-faktorer för ospårad
el och fjärrvärme. Den platsbaserade metoden baseras på nationella genomsnittliga utsläppsfaktorer för
el och fjärrvärme. De utsläppsfaktorer som användes för att beräkna scope 2-växthusgasutsläpp skiljde
inte på andelen biomassa eller biogen CO2.
Under rapporteringsperioden köpte Viking Line el och fjärrvärme i Finland, Sverige och Estland. Viking
Line anskaffade elen och fjärrvärmen genom en blandning avtalsbaserade instrument, inklusive avtal
för förnybar energi, kärnkraftsbaserad energi och fossilbaserad el. Av den totala el- och fjärrvärmeför-
brukningen var 53,6 (44,0) % från förnybar energiproduktion, 27,5 (26,0) % från kärnenergi och 18,9 (30) %
anskaffades genom standardleverantörsavtal, som inkluderade en mix av fossilbaserad energiproduktion
(naturgas, kol) utan specifik ursprungsmärkning.
För vissa av utsläppsfaktorerna som användes fanns inga tillgängliga uppgifter om växthusgasutsläpp
utöver CO2 (d.v.s. CH4 och N2O utsläpp var inte beaktade). Dessa inkluderade platsbaserade
utsläppsfaktorer för fjärrvärme i Finland och Estland, samt marknadsbaserade utsläppsfaktorer
för residualmixen av el i Finland, Sverige och Estland, marknadsbaserad förnybar el i Sverige och
marknadsbaserade utsläppsfaktorer för fjärrvärme i Sverige och Estland. Endast interna beräkningar
användes för att uppskatta scope 2-utsläppen.
Scope 3-utsläppen omfattar Viking Lines indirekta växthusgasutsläpp i tidigare och senare led av
värdekedjan. Viking Line har analyserat de 15 standardiserade scope 3-kategorierna enligt GHG-
protokollet. De kategorier som bedömts som väsentliga har inkluderats i beräkningarna, medan de
kategorierna med begränsad eller obetydlig relevans exkluderades. De scope 3-kategorierna med
betydande utsläpp var inköpta varor och tjänster, bränsle- och energirelaterade aktiviteter och
investeringar. Scope 3-kategorierna som inte bedömdes som betydande och därför exkluderades
omfattade kapitalvaror, avfall genererat i verksamheter, tjänsteresor, anställdas pendling och
sluthantering av sålda produkter, transport och distribution i tidigare led, tillgångar som leasas i tidigare
led, transport i senare led, bearbetning av sålda produkter, användning av sålda produkter, tillgångar som
leasas i senare led samt franchiseavtal.
Under rapporteringsperioden hade Viking Line ingen tillgång till leverantörsdata för att kvantifiera
utsläppen från transport och distribution i tidigare led. En intern analys visade dock att dessa utsläpp
var obetydliga, vilket motiverade exkludering av kategorin. Under föregående rapporteringsperiod
kvantifierade Företaget scope 3-utsläpp från kategorierna kapitalvaror, avfall genererat i verksamheter,
tjänsteresor, anställdas pendling och sluthantering av sålda produkter. Sammanlagt uppgick dessa
utsläpp till ca 5 % av de totala scope 3-utsläppen, varvid Viking Line bedömer att utsläppen inom dessa
kategorier betecknas som obetydliga. Tillgångar som leasas i tidigare led inkluderades redan i scope
1 och scope 2, eftersom Viking Line kontrollerar alla sina leasade tillgångar. Transport i senare led
och bearbetning av sålda produkter bedömdes vara irrelevanta, eftersom Företagets produkter säljs
direkt till slutkunder. Användning av sålda produkter exkluderades eftersom utsläppen från denna
kategori bedömdes vara obetydliga. Slutligen omfattas inte tillgångar som leasas i senare led eller
franchiseverksamhet, då Viking Line varken leasar ut till tredje part eller bedriver franchiseverksamhet.
Av scope 3-utsläppen beräknades 20,5 % med primärdata från leverantörer eller andra aktörer i
värdekedjan, 41,6 % med interna primära mängddata kompletterade med sekundära utsläppsfaktorer
enligt en spend-baserad metod och 37,9 % beräknades utifrån interna primära aktivitetsdata och primära
utsläppsdata kompletterade med sekundära utsläppsfaktorer. De utsläppsfaktorer som användes för
att beräkna scope 3-utsläpp möjliggjorde inte en separat kvantifiering av biogen CO2 från förbränning.
Därmed har andelen biogena utsläpp inom värdekedjan inte kunnat redovisas.
Under rapporteringsperioden har Viking Line uppdaterat metodologin för beräkning av utsläpp för scope
3 kategori 1 - inköpta varor och tjänster. Företaget har avstått från att använda geografiskt uppdelade
varuinköp och utsläppsfaktorer från EXIOBASE-utsläppsdatabasen, eftersom tillförlitligheten av vissa
nationella utsläppsfaktorer bedömdes vara otillräcklig. För att öka datakvaliteten och säkerställa
en mer robust och konsekvent beräkningsgrund har Viking Line övergått till att använda Finlands
utsläppsfaktorer i EXIOBASE som primär referens för samtliga relevanta varor och tjänster. Denna
metodförändring medför en ökning av de beräknade utsläppen inom kategorin jämfört med föregående
rapporteringsperiod, men bedöms ge ett mer rättvisande resultat än den tidigare metodiken.
57 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 22. Totala växthusgasutsläpp fördelat i scope 1, scope 2 samt betydande scope 3.
Retroaktivt År för delmål och mål
1
Basår 2024 2025
%
N / N-1 2025 2030 (2050)
Årligt
mål
i % /
Basår
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp
scope 1 (tCO2e)
250 562
2
231 543 -7,6 %
Procentandel scope
1-växthusgasutsläpp
från reglerade
utsläppshandelssystem (%)
3
46,6 % 30,0 % -35,6 %
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade
bruttoväxthusgasutsläpp
scope 2 (tCO2e)
1 660 1 743 5,0 %
Marknadsbaserade
bruttoväxthusgasutsläpp
scope 2 (tCO2e)
1 678 275 -83,6 %
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp
scope 3 (tCO2e)
174 012 176 077 1,2 %
1. Inköpta varor och tjänster
4
62 089 73 213 17,9 %
3. Bränsle- och energirelaterade
verksamheter (ingår inte i
scope 1 eller scope 2)
5
74 209
6
63 048 -15,0 %
15. Investeringar
7
37 714 39 817 5,6 %
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser
(platsbaserade) (tCO2e)
426 234 409 363 -4,0 %
Totala utsläpp av växthusgaser
(marknadsbaserade) (tCO2e)
426 252 407 895 -4,3 %
1
Viking Line hade inte under rapporteringsperioden fastställt mål eller delmål.
2
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 för 2024 har korrigerats retroaktivt (-1 886 tCO
2
e).
3
Utsläpp som omfattas av EU ETS. Ytterligare information om utsläppsrätter återfinns i koncernens bokslut, not 1.7.
4
Utsläppen beräknades genom monetärt spend-baserad metod, där utsläppsfaktorer hämtades från EXIOBASE.
5
Utsläppen inkluderar Well-to-Tank (WtT)-utsläpp från fartygsbränslen, baserat på FuelEU Maritime, samt bränsleutsläpp för land-
transporter baserat på ISO 14083:2023. Utsläppsfaktorer för el- och fjärrvärmeförluster hämtades från Världsbanken och DEFRA.
6
Scope 3 kategori 3-utsläpp för 2024 har korrigerats retroaktivt (+2 987 tCO
2
e).
7
Utsläppen beräknades baserat på proportionella scope 1- och scope 2-utsläpp från joint-venture- och delägda bolag och kompletteras
med en spend-baserad metod vid avsaknad av primärdata, med en utsläppsfaktor från EXIOBASE.
Under rapporteringsperioden var Viking Lines platsbaserade växthusgasintensitet (0,0009) tCO2e/EUR och
den marknadsbaserade (0,0008) tCO2e/EUR. Växthusgasintensiteten beräknas som de totala växthusgas-
utsläppen fördelat med omsättningen enligt koncernens resultaträkning.
ESRS E2 Föroreningar
E2-1 – Policyer relaterade till förorening
Viking Line har inga formellt antagna policyer specifikt för att hantera föroreningar, men Företagets
strategi omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa luftföroreningar från den egna verksamheten.
Företaget arbetar systematiskt för att minska utsläppen av svaveloxider (SOx), kväveoxider (NOx) och
partiklar (PM), vilka främst genereras vid förbränning av fartygsbränslen.
De målsättningar som Viking Line tillämpar relaterat till föroreningar är inte formellt anpassade till de
krav som ställs enligt ESRS E2. Företaget har hittills fokuserat på att genomföra en gradvis minskning av
58 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
luftföroreningar genom tekniska och operativa åtgärder, men har inte antagit en övergripande policy
för föroreningar i linje med ESRS-kraven. Viking Lines strategi har i första hand inriktats på att följa och
överträffa befintliga lagkrav, snarare än att fastställa egna interna policyramverk.
Viking Line har ingen specifik policy för ersättning och minimering av ämnen som inger betänkligheter
(SHC) eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) eller för utfasning av sådana ämnen,
eftersom Företagets verksamhet inte innefattar produktion, distribution eller kommersialisering av dessa
ämnen. Under 2024 genomförde Viking Line dock en kartläggning av förekomsten av SHC och SVHC inom
den egna verksamheten. Följaktligen utvärderar Viking Line möjligheterna att ersätta eller minimera
användningen av dessa ämnen där det är praktiskt och ekonomiskt genomförbart.
E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till förorening
Viking Line har etablerade processer för att identifiera, övervaka och hantera risker och möjligheter
kopplade till luftföroreningar i den egna verksamheter. Dessa processer är integrerade i Företagets ISO
14001-certifierade miljöledningssystem, som omfattar systematiska riskbedömningar, kontinuerliga
interna och externa granskningar samt rapportering av åtgärder och resultat kopplade till miljöpåverkan.
Därutöver är Företagets organisation och fartygsflotta certifierade enligt ISM-koden (International Safety
Management), vilket säkerställer att miljörisker hanteras systematiskt.
Viking Lines strategi syftar till att begränsa luftföroreningar genom att minska utsläppen av SOx, NOx
och PM. Företaget har gjort ett strategiskt val att utnyttja lågsvavligt eller svavelfritt bränsle i stället för
att installera svaveltvättare (skrubbersystem) och fortsätta trafikera med svavelrikt bränsle. Genom att
undvika skrubbersystem förhindras utsläpp av svavelhaltiga föroreningar och tungmetaller som annars
skulle spridas genom skrubbervattnet. Viking Lines två senaste fartyg, Viking Grace och Viking Glory,
drivs med LNG, vilket eliminerar SOx-utsläpp och avsevärt minskar NOx och PM-utsläpp. För att minska
luftföroreningar i hamnområden använder Viking Lines fartyg landström vid kaj, där sådan infrastruktur
är tillgänglig.
Viking Line genomför löpande investeringar i energieffektivisering av fartyg för att minska verksamhetens
miljöpåverkan. Under rapporteringsperioden investerade Företaget totalt ca 1,1 (1,8) miljoner EUR i
sådana åtgärder. Majoriteten av åtgärderna slutfördes under rapporteringsperioden, förutom vissa
fartygstekniska uppgraderingar som pågår till 2026 och 2027. Effekten av samtliga investeringar
utvärderas över en längre period än rapporteringsperioden.
Mellan 2018 och 2025 har Viking Line investerat totalt ca 8,6 miljoner EUR i energieffektivisering, med
fokus på bränsleeffektivitet för fartyg och minskad energianvändning i fastigheter. Företaget utvärderar
bästa tillgängliga teknik (BAT) löpande och fastställer åtgärder för att minska luftföroreningar baserat på
fartygens torrdockningsscheman.
Viking Lines handlingsplan för att hantera och minska luftföroreningar omfattar kontinuerlig kartläggning
av förbättringsmöjligheter relaterade till Företagets verksamhet. Strategiska beslut om nya investeringar
i teknik och drift anpassas löpande efter förändrade regelverk och miljömål. Företaget övervakar även
potentiella risker kopplade till luftföroreningar, inklusive skärpta lagkrav inom sjöfarten och potentiella
finansiella effekter av nya miljöregleringar.
E2-3 – Mål relaterade till förorening
Viking Line har inte fastställt specifika mål för att förebygga eller begränsa luftföroreningar, utsläpp till
vatten, förorening av mark eller användningen av ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger
mycket stora betänkligheter. Företagets verksamhet ger inte upphov till direkta utsläpp till vatten eller
markförorening. Däremot uppstår luftföroreningar i proportion till den mängd bränsle som används
ombord på Viking Lines fartyg. För att minska dessa utsläpp fokuserar Företaget på att förbättra
energieffektiviteten och successivt övergå till förnybara och mindre förorenande energibärare som en del
av sin långsiktiga strategi.
E2-4 – Förorening av luft, vatten och mark
Viking Line efterlever IMO:s MARPOL-konvention, som fastställer globala och regionala gränsvärden
för utsläpp av SOx och NOx och andra luftföroreningar från fartygsbränslen och motorer. Företagets
verksamhetsområde, Östersjön, är klassat som ett ECA-område (Emission Control Area), vilket innebär
att skärpta utsläppsgränser gäller för både NOx och SOx. Viking Line använder lågsvavligt eller svavelfritt
bränsle, och de totala SOx -utsläppen från Företagets fartyg överskred inte under rapporteringsperioden
de gränsvärden som anges i MARPOL Annex VI samt Bilaga II till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 166/2006.
Under rapporteringsperioden uppgick Viking Lines totala NOx -utsläpp från fartygen till 3 113 (3 177)
ton. NOx-utsläppen övervakas genom interna system och beräkningsmetoderna varierar beroende på
bränsletyp. För dieseldrivna fartyg kvantifieras utsläppen utifrån bränsleförbrukning och tillämpning av
de branschstandardiserade utsläppsfaktorerna enligt BIMCO Shipping KPI Standard. För gasdrivna fartyg
beräknas NOx-utsläppen genom tillämpning av utsläppsfaktorer baserade på direkta mätningar enligt
IMO:s NOx
Technical Code 2008. Kontinuerliga NOx-mätningar har inte implementerats, då sådana system
medför höga kostnader och för närvarande inte är regulatoriskt obligatoriska.
59 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
MARPOL-konventionen innehåller för närvarande inga specifika gränsvärden för utsläpp av PM, vilket
innebär att Viking Line inte har någon skyldighet att mäta eller rapportera dessa utsläpp. Företaget
varken skapar eller använder mikroplaster i sin verksamhet. Viking Line följer den internationella
utvecklingen av eventuella framtida regleringar av PM och NOx inom sjöfarten, inklusive IMO:s och EU:s
diskussioner om ytterligare skärpningar av MARPOL Annex VI. Företaget fortsätter att anpassa sina
verksamheter för att säkerställa framtida regelefterlevnad.
ESRS E5 Resurser och cirkulär ekonomi
E5-1 – Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Viking Line har inga fastställda policyer som uttryckligen behandlar resursanvändning och cirkulär
ekonomi. De strategier som Företaget tillämpar inom området är inte formellt anpassade till de krav
som ställs enligt ESRS. Företaget har hittills fokuserat på att optimera råvaruanvändning och förbättra
verksamhetens resurseffektivitet genom tekniska och operativa åtgärder snarare än att anta en
övergripande policy. Viking Lines miljöarbete strävar dock till att tillämpa avfallshierarkin, där Företaget
prioriterar minimering av avfallsmängder, återanvändning av material och återvinning av sekundära
resurser. I takt med att regelverken inom resursanvändning och cirkulär ekonomi skärps på EU-nivå,
kommer Viking Line att följa utvecklingen och utvärdera behovet av att anta mer formaliserade mål och
policyer inom området.
E5-2 – Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Viking Line arbetar aktivt för att optimera resursanvändningen i den egna verksamheten genom att
minska avfallsgenerering, öka återanvändning av material och förbättra återvinning av sekundära
råvaror. Företaget strävar till att tillämpa avfallshierarkin i linje med sitt ISO 14001-certifierade
miljöledningssystem och genom att etablera samarbeten med affärspartners som kan nyttja avfall
som råvara. Företaget har under rapporteringsperioden genomfört flera initiativ för att förbättra
resurseffektivitet, inklusive optimering av varuleveranser, digitalisering av tryckt material och cirkulär
materialhantering.
Effekten av åtgärderna utvärderas genom interna uppföljningssystem, där insamlade data
om avfallsminskning och materialåtervinning analyseras. Viking Line har identifierat minskad
materialförbrukning och ökad resurseffektivitet som de mest betydande positiva effekterna av
de genomförda åtgärderna. Företaget har också identifierat att vidare optimering av logistik och
materialflöden kan ge ytterligare effektiviseringsvinster, varvid Viking Line planerar att fortsätta
digitaliseringen av tryckt material, öka andelen återvunna material i verksamheten och utveckla
digitaliseringen av sina tjänster.
Tabell 23 sammanfattar de åtgärder Viking Line vidtagit under rapporteringsperioden och deras
dokumenterade effekt på resurseffektivitet och avfallsminskning.
Tabell 23. Åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi under rapporteringsperioden.
Kvantitet (ton)
Syfte Åtgärd 2025 2024
Förhindra avfallsgenerering
Digitalisering av kampanjtidningar ledde till
minskning av tryckt material.
70
1
70
1
Förhindra avfallsgenerering,
ökad användningsgrad för
sekundära råvaror
Biologiskt avfall från fartygen uppsamlades
och överlämnades till leverantör för anaerob
nedbrytning i produktion av biogas.
1 236 1 461
Förhindra avfallsgenerering,
ökad användningsgrad för
sekundära råvaror
Kaffesump från fartygens restauranger
och kök uppsamlades och överlämnades
till leverantör för framställning av
odlingsmedium.
50 21
Förhindra avfallsgenerering,
ökad användningsgrad för
sekundära råvaror
Använda stekfetter från fartygens kök
uppsamlades och överlämnades till
leverantör för förädling i produktion av
förnybar dieselolja (hydrerad vegetabilisk
olja, HVO).
26 22
1
Uppskattad kvantitet baserat på tidigare års beställningar av tryckt material.
För att genomföra åtgärderna inom resursanvändning och cirkulär ekonomi har Viking Line i första hand
fokuserat på att optimera den egna verksamheten samt etablera affärsförbindelser med leverantörer
som kan utnyttja avfall som råvara. Dessa insatser har genomförts utan att kräva betydande ekonomiska
investeringar, då de främst har byggt på processförbättringar och effektiviseringar snarare än kapitalin-
tensiva åtgärder.
För att ytterligare stärka resurseffektiviteten och implementera cirkulär ekonomi i verksamheten
planerar Viking Line att öka andelen återvunna och biobaserade material i inköp och leveranskedjan.
Samtidigt kommer Företaget att vidareutveckla digitala lösningar för att minska behovet av tryckta
produkter och därigenom reducera verksamhetens resursförbrukning. Viking Line fortsätter även
60 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
att optimera sin avfallshantering genom att etablera nya samarbeten med leverantörer som kan
återanvända avfall som råvara. Dessutom kommer Företaget att förbättra sin datainsamling kring
materialflöden och avfallshantering för att möjliggöra en mer exakt kvantifiering av åtgärdernas effekt
och säkerställa en mer hållbar resursanvändning.
E5-3 – Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Viking Line har fastställt mål för att optimera avfallshanteringen och minska avfallsmängderna inom
den egna verksamheten. Målen fokuserar på att minska avfallsbildningen vid källan i enlighet med
avfallshierarkins prioritetsordning och har formulerats internt baserat på operativa erfarenheter och
interna analyser. Externa intressenter har inte konsulterats, och målen baseras inte på sammanfattande
vetenskaplig bevisning. Samtliga mål är frivilliga och inte lagstadgade.
Det huvudsakliga målet avsåg en minskning av blandat avfall per passagerare med 10 % mellan 2023 och
2026, jämfört med basåret 2022. Basvärdet var 426 gram per passagerare och målvärdet 383 gram. Under
rapporteringsperioden uppgick mängden blandat avfall per passagerare till 416 gram, vilket motsvarar en
minskning med 2,3 % jämfört med basåret och 1,0 % jämfört med föregående period (420 gram år 2024).
Totalt sett minskade mängden blandat avfall från fartygen vid utgång av rapporteringsperioden med 190
ton eller 9,0 % jämfört med basåret (från 2 107 till 1 917 ton). Målet är direkt kopplat till avfallshantering
i enlighet med avfallshierarkins prioriteringsnivåer, med särskild fokus på förebyggande åtgärder och
förbättrad utsortering av återvinningsbara fraktioner. Viking Line utvärderar målsättningen samt aktuella
åtgärdsplaner under kommande rapporteringsperiod men ämnar fortsätta arbetet för att förebygga
avfallsbildning och öka återvinningsgraden.
Under rapporteringsperioden fastställde Viking Line ett mål om att minska mängden matavfall per
restauranggäst med 10 % till år 2026 för två fartyg med den största restaurangvolymen. Basåret 2024
hade ett värde om 151 gram per gäst, med ett målvärde om 136 gram per gäst. Målet överträffades
under rapporteringsperioden, då mängden matavfall uppgick till 95 gram per gäst, en minskning på ca
37 %. Arbetet omfattade både förebyggande av avfall och förbättrad utsortering för materialåtervinning,
vilket motsvarar avfallshierarkins första och andra steg. Viking Line avser att implementera samma
arbetssätt på samtliga fartyg under 2026 och har fastställt en preliminär målsättning om att minska
matavfallsvolymen med 10 % även där. Bas- och målvärden har ännu inte formulerats för dessa fartyg.
Framstegen mäts genom kvantitativa metoder. Blandat avfall per passagerare baseras på direkta
mätningar av avfallsmängderna i relation till passagerarvolymen. Uppföljning sker halvårsvis i dialog
med ansvariga funktioner ombord och i land, och resultaten analyseras årligen innan de presenteras för
koncernledningen, som beslutar om revidering av åtgärdsplaner vid behov.
Mängden matavfall mäts dagligen ombord på fartygen och resultaten analyseras månatligen,
med kvartalsvisa avstämningar där åtgärdsplaner kan revideras. Framsteg rapporteras årligen
till koncernledningen. Inga ändringar av befintliga mål, metoder eller processer har skett under
rapporteringsperioden.
Viking Line har inte fastställt mål kopplade till cirkulär produktdesign eller användning av förnybara
resurser, och har inga mål kopplade till ökad andel återvunnet material. Målen omfattar inte primära
råvaror direkt, utan kopplingen är indirekt genom minskad avfallsbildning. Både målet för blandat avfall
och biologiskt avfall är direkt kopplade till korrekt avfallshantering, inklusive förbättrade förutsättningar
för utsortering och korrekt behandling av avfall. Målen avser enbart avfallsminskning och omfattar inte
andra resurstyper.
Viking Lines mål och mätmetoder avser endast den egna verksamheten och omfattar inte värdekedjan
i tidigare eller senare led, eftersom målen uteslutande rör avfall som genereras ombord på Företagets
fartyg. De geografiska förutsättningarna är likvärdiga på samtliga berörda fartyg, då avfallshanteringen
följer EU-lagstiftning och nationella regler i Finland, Sverige och Estland. Målen bygger på interna analyser
och är inte kopplade till scenarier eller specifika EU-mål. Den bredare hållbarhetskontexten har beaktats
genom att målen följer avfallshierarkin och EU:s övergripande principer för cirkulär ekonomi.
Viking Line har inte avsatt specifika finansiella resurser för att uppnå målen, utan genomför åtgärderna
inom ramen för befintliga operativa processer och i samarbete med leverantörer. Arbetet omfattar
optimerad avfallshantering, processförbättringar och utbildning av personal. Inga investeringar av
betydande omfattning har bedömts nödvändiga under rapporteringsperioden.
E5-5 – Resursutflöden
Viking Line producerar inga varor, vilket innebär att resursutflöden för produkter och material inte
bedömdes som väsentliga i väsentlighetsbedömningen. Däremot identifierades avfallshantering inom
den egna verksamheten som en väsentlig hållbarhetsfråga. Det primära utflödet från Viking Lines
verksamhet utgörs av avfall som genereras ombord på fartygen. För sjöfartssektorn är avfallsvatten,
inklusive grå- och svartvatten samt länsvatten, en relevant avfallsström. Dessa redovisas enligt
branschpraxis i volymmått (m
3
) snarare än vikt och presenteras i hållbarhetsrapporten separat från
övriga fasta avfallsflöden. Under rapporteringsperioden bestod de huvudsakliga utflödena från Viking
Lines verksamhet av avfallsvatten (inklusive sludge), kartong och papper, metall, biologiskt avfall, glas
samt energiavfall och brännbart avfall. Viking Lines avfallsmängder, inklusive avfallsvatten, baseras på
leverantörsdata från direkta mätningar. Dessa mätningar har inte validerats av en tredje part.
61 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Tabell 24. Mängden avfallsvatten pumpat iland till kommunala reningsverk under rapporteringsperioden.
Mängd (m
3
)
Kategori 2025 2024
Grå- och svartvatten 224 646 220 599
Länsvatten 5 117 5 492
Tabell 25. Den sammanlagda mängden avfall under rapporteringsperioden, fördelat enligt återvinnings- och bortskaff-
ningsförfarande.
Enhet 2025 2024
Total mängd avfall ton 4 920 5 498
Total mängd avfall som avletts från bortskaffande
ton
4 919 4 615
Icke-farligt avfall ton 4 044 3 882
Förberedelse för återanvändning
1
ton 0 178
Materialåtervinning
2
ton 1 705 988
Andra återvinningsförfaranden ton 2 339 2 715
Farligt avfall ton 875 734
Förberedelse för återanvändning ton 0 716
Materialåtervinning ton 67 3
Andra återvinningsförfaranden
3
ton 808 15
Total mängd avfall för bortskaffande ton 1 882
Icke-farligt avfall ton 1 859
Förbränning ton 0 857
Deponi ton 1 2
Annat bortskaffningsförfarande ton 0 0
Farligt avfall ton 0 24
Förbränning ton 0 0,4
Deponi ton 0 0
Annat bortskaffningsförfarande ton 0 23
Total mängd icke-återvunnet avfall ton 1 882
Andelen icke-återvunnet avfall % 0 16
Total mängd farligt avfall ton 875 757
Total mängd radioaktivt avfall ton 0 0
Leverantörsstatistik har under rapporteringsperioden anpassats till ESRS. Utflöden som för föregående rapporteringsperiod klassats
som Icke-farligt avfall, förberedelse för återanvändning har korrigerats och rapporteras nu under Icke farligt avfall, materialåtervinning.
Utflöden som för föregående rapporteringsperiod klassats som Icke-farligt avfall, förbränning har korrigerats och rapporteras nu under
Icke-farligt avfall, andra återvinningsförfaranden.
Utflöden som för föregående rapporteringsperiod klassats som Farligt avfall, förberedelse för återanvändning har korrigerats och
rapporteras nu under Farligt avfall, andra återvinningsförfaranden.
62 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
3. Social information
ESRS S1 Den egna arbetskraften
S1-1 – Policyer för den egna arbetskraften
Under rapporteringsperioden gjordes inga väsentliga ändringar av Viking Lines riktlinjer för hantering
av den egna arbetskraften. Företagets primära policyer inom detta område är uppförandekoden,
jämlikhetspolicyn och antikorruptionspolicyn, som fastställer riktlinjer för arbetsvillkor, mänskliga
rättigheter, hälsa och säkerhet samt affärsetiska principer. Dessa policyer tillämpas för hela den egna
arbetskraften i alla länder där Företaget är verksamt.
Viking Line respekterar grundläggande mänskliga rättigheter men hade ännu inte under
rapporteringsperioden synkroniserat sina policyer med FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter. Genom att säkerställa kollektivavtalsförhandlingar och förhandlingsrätt för alla
anställda uppfyller Viking Line dock krav som fastställs i ILO:s deklaration om grundläggande rättigheter
och principer i arbetslivet. Dessutom tillämpar Viking Line principer för icke-diskriminering, jämställdhet
och en inkluderande arbetsmiljö. Dessa åtaganden utgör grunden för Viking Lines arbete med att
säkerställa rättvisa och trygga arbetsvillkor.
Samtliga anställda inom Viking Line omfattas av kollektivavtal, och anställningsvillkoren utformas
genom kollektivavtalsförhandlingar. Företaget samarbetar med fackliga organisationer och respekterar
arbetstagarnas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. Viking Line säkerställer att nationell
arbetsrätt och branschspecifika kollektivavtal följs i de länder där Företaget är verksamt.
Viking Line prioriterar de anställdas hälsa, säkerhet och rättvisa arbetsvillkor. Företaget säkerställer
att regler för arbets- och vilotider följs och arbetar aktivt för att förbättra arbetsmiljön. Viking Line
förebygger arbetsplatsolyckor genom sitt säkerhetsledningssystem och uppmuntrar anställda att
rapportera risker och incidenter med låg tröskel. Diskriminering och trakasserier motverkas genom
policyer och rutiner. Genom sin uppförandekod förbjuder Viking Line diskriminering baserat på etniskt
ursprung, kön, sexuell läggning, religion, politisk åsikt och funktionshinder. Viking Lines policyer uttrycker
inga specifika åtaganden gällande inkludering eller positiv särbehandling av sårbara grupper inom den
egna arbetskraften, men Företaget säkerställer lika möjligheter genom att tillämpa kompetensbaserade
urvalsmetoder i rekrytering, kompetensutveckling och befordringar.
Viking Line har implementerat interna riktlinjer för att hantera trakasserier, inklusive processer för att
rapportera, utreda och åtgärda incidenter. När diskriminering eller trakasserier upptäcks genomförs
en omedelbar utredning, och korrigerande åtgärder vidtas i det enskilda fallet. Dessa åtgärder kan
omfatta disciplinära åtgärder, omplacering eller andra insatser som säkerställer att beteendet upphör
och inte upprepas. Arbetsmiljö, rekryteringsprocesser och karriärutveckling granskas regelbundet för att
säkerställa att diskriminering förebyggs och att lika möjligheter tillämpas i praktiken.
Viking Lines verksamhetsprinciper för leverantörer inkluderar krav på arbetsrättsliga normer inom
värdekedjan. Därutöver tillämpar Företaget en nolltoleranspolicy mot tvångsarbete, barnarbete och
människohandel i värdekedjan. Dessa frågor regleras i Viking Lines verksamhetsprinciper för leverantörer,
men i den egna verksamheten anses riskerna vara obefintliga på grund av de kollektivavtalsreglerade
arbetsvillkorna samt den höga nivån av lagstiftning och efterlevnad av mänskliga rättigheter i de länder
där Viking Line är verksam. Viking Line har således inte inrättat specifika policyer för att förhindra tvångs-
eller barnarbete inom den egna verksamheten, eftersom dessa risker inte identifierats som väsentliga.
Viking Lines policyer införlivas genom styrande principer för beslutsfattande, operativa riktlinjer och
interna instruktioner som delges samtliga anställda. Vid nyanställning informeras medarbetare om
policyerna, och regelbundna utbildningar genomförs för att säkerställa förståelse och efterlevnad.
Interna kommunikationskanaler används för att tillgängliggöra policyerna för hela den egna arbetskraften
på relevanta språk, med hänsyn till de länder där Viking Line är verksam. Efterlevnaden övervakas genom
uppföljning och rapporteringskanaler, inklusive säkerhetsledningssystem och särskilda processer för att
hantera avvikelser.
Vd har det övergripande ansvaret för efterlevnaden av policyerna, medan HR-avdelningarna ansvarar för
den operativa tillämpningen i verksamheten. Efterlevnad och eventuella avvikelser granskas vid behov
av koncernledningen. Ingen formell intressentdialog har genomförts vid utformningen av policyerna,
men de granskas och uppdateras vid behov baserat på förändringar i lagstiftning och branschstandarder.
Företaget har inte implementerat mekanismer för oberoende tredjepartsgranskning av policyernas
effektivitet, men interna utvärderingar genomförs regelbundet. Viking Line har ingen formell mekanism
för att gottgöra konsekvenser för mänskliga rättigheter, utan sådana situationer hanteras från fall till
fall. Vid eventuella incidenter analyseras omständigheterna individuellt, och lämpliga korrigerande och
förebyggande åtgärder beslutas av ansvariga chefer och HR baserat på ärendets natur.
S1-2 – Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående inverkningar
Viking Line för en kontinuerlig dialog med sin arbetskraft och deras företrädare angående faktiska och
potentiella inverkningar som påverkar, eller kan komma att påverka, de anställda. Företaget anordnar
63 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
regelbundna möten med arbetstagarrepresentanter, där medarbetarna ges möjlighet att framföra
synpunkter och påverka Företagets beslut i frågor som rör den egna arbetskraften.
Facklig representation är en central del av samrådsstrukturen, och Viking Line för
kollektivavtalsförhandlingar med fackliga representanter och fackförbund. Utöver förhandlingarna
sker fortlöpande diskussioner med arbetstagarföreträdare från fackförbund eller andra utsedda
representanter, för att säkerställa att arbetsrelaterade frågor hanteras på ett sätt som är i linje med både
lagkrav och de anställdas behov.
Viking Lines HR-funktioner, separata för landanställda och ombordanställda, har det operativa ansvaret
för att säkerställa att dessa kontakter genomförs regelbundet. Vd:n har det yttersta ansvaret för att
resultaten från dialogerna beaktas i Företagets strategiska beslut. Koncernledningen utvärderar löpande
ändamålsenligheten i Företagets samrådsprocesser och de överenskommelser eller åtgärder som dessa
leder till.
Hela Viking Lines arbetsstyrka omfattas av kollektivavtal, och samtliga medarbetare har rätt att ansluta
sig till fackförbund och därmed erhålla facklig representation. Detta säkerställer att alla anställda har en
institutionaliserad möjlighet att föra fram sina intressen och påverka arbetsvillkor. Viking Line har inte
ingått något globalt ramavtal med arbetstagarföreträdare.
Företaget har inte implementerat specifika rutiner för att identifiera eller samla in synpunkter
från anställda som kan löpa särskild risk att påverkas negativt av verksamheten eller som tillhör
marginaliserade grupper. Viking Line arbetar dock med att stärka sin förståelse för dessa perspektiv
genom de befintliga samrådsstrukturerna och genom att säkerställa att alla anställda har tillgång till
trygga rapporteringskanaler.
S1-3 – Rutiner för att gottgöra negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna
medarbetarna kan uppmärksamma problem
Viking Line erbjuder flera möjligheter för anställda att lyfta frågor, uttrycka oro eller rapportera
oegentligheter. Företaget främjar en öppen dialog och uppmuntrar medarbetare att i första hand vända
sig till närmaste chef eller arbetsgivarrepresentant för att diskutera frågor relaterade till arbetsmiljö,
arbetsvillkor eller andra behov. För mer komplexa ärenden kan anställda också ta kontakt med Företagets
HR-funktioner, som hanterar inkommande frågor och anmälningar. HR-funktionen för landanställda
använder ett ärendehanteringssystem som möjliggör systematisk registrering och uppföljning av
ärenden, medan HR-funktionen för ombordanställda ännu inte har ett motsvarande system. Vid behov
kan anställda även framföra ärenden direkt till koncernledningen eller vd:n.
För de medarbetare som är fackligt anslutna utgör även fackliga representanter en central kanal för
dialog och påverkan. Kollektivavtalsförhandlingar är en etablerad process där arbetstagarrepresentanter
regelbundet för fram frågor av betydelse för den egna arbetskraften. Utöver dessa möjligheter genomför
Viking Line regelbundna medarbetarundersökningar där anställda anonymt kan framföra synpunkter
och rapportera eventuella problem. Karriärutvecklingssamtal används även som en plattform för att
identifiera och diskutera individuella behov och förbättringsområden i organisationen.
Rapporterade frågor och klagomål hanteras i enlighet med Företagets interna riktlinjer. Beroende på
ärendets karaktär kan HR, koncernledningen eller vid behov en extern part involveras i utredningen.
Processen omfattar en skyndsam bedömning av ärendet, beslutsfattande om lämpliga åtgärder samt
återkoppling till den berörda medarbetaren. För att säkerställa att dessa mekanismer fungerar effektivt
och är tillförlitliga genomför Viking Line regelbunden uppföljning och analys av inkomna ärenden för att
identifiera återkommande problem eller utvecklingsområden.
I fortsättningen kommer medarbetarundersökningar också användas för att samla feedback om
anställda känner till och litar på rapporteringskanalerna, om de känner sig trygga med att använda
dem och om de upplever att deras frågor hanteras rättvist (angående skydd från repressalier
se ESRS G1-1). Genom dessa åtgärder säkerställer Viking Line att anställda har förtroende för
rapporteringsmekanismerna och att processerna är rättvisa, transparenta och effektiva.
S1-4 – Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för
att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna
arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
I väsentlighetsbedömningen identifierades trygg anställning som en väsentlig positiv inverkan för Viking
Lines egen arbetskraft. Samtidigt konstaterades att anställningsvillkoren för ombordanställda kan
ha både positiva och potentiellt negativa finansiella effekter för Företaget. Viking Line arbetar därför
aktivt för att säkerställa stabila och rättvisa anställningsvillkor samt för att ge anställda trygghet i sina
arbetsrelationer.
Arbetsmodellen för ombordanställda, där arbete sker i längre arbetspass följt av längre ledigheter,
är en central del av Företagets verksamhetsstruktur och en strategisk fördel i rekryteringen.
Den möjliggör anställning av personal från ett bredare geografiskt område, snarare än enbart i
närheten av verksamhetslokalerna, vilket minskar risken för arbetskraftsbrist och stärker långsiktig
kompetensförsörjning. Samtidigt kan arbetsmodellen innebära utmaningar för balans mellan arbete
64 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
och fritid, vilket i sin tur kan påverka Företagets attraktivitet som arbetsgivare. För att hantera dessa
utmaningar säkerställer Viking Line förutsägbarhet genom strukturerad schemaläggning och tydliga
riktlinjer för arbetstider.
För landanställda har Viking Line implementerat möjlighet till distansarbete på deltid, vilket har mottagits
positivt enligt medarbetarundersökningar. Företaget har även infört en likabehandlingsplan, som bland
annat syftar till att stödja balans mellan arbete och föräldraskap. Dessa åtgärder syftar till att både
minimera negativa effekter och maximera de positiva aspekterna av anställningsvillkoren.
Under rapporteringsperioden fokuserade Viking Line på ett begränsat antal centrala åtgärder för att
uppnå policyernas syften avseende trygg anställning, likabehandling och arbetsmiljö. De viktigaste
åtgärderna omfattade: strukturerad schemaläggning för ombordanställda för att stärka förutsägbarhet
och arbetsvillkor, fortsatt tillämpning av kompetensbaserade HR-processer för likabehandling i
rekrytering och befordran, samt uppföljning genom medarbetarundersökningar. De förväntade
effekterna är ökad attraktionskraft som arbetsgivare, minskad risk kopplad till kompetensförsörjning och
förbättrad efterlevnad av policyernas syften. Under rapporteringsperiod 2026 fortsätter arbetet inom
dessa tre områden; inga omfattande nya handlingsplaner har bedömts nödvändiga.
För att identifiera vilka åtgärder är nödvändiga och proportionerliga vid en faktisk eller potentiell negativ
inverkan på den egna arbetskraften tillämpar Viking Line en etablerad intern bedömningsprocess.
När en risk, avvikelse eller incident uppmärksammas genomför ansvarig chef i samarbete med HR en
strukturerad analys av omfattning, orsaker och berörda medarbetargrupper. Bedömningen genomförs
med stöd av gällande arbetsmiljörutiner, kollektivavtal, interna riktlinjer och relevanta policyer eller
ledningssystem. Utifrån denna analys fastställs lämpliga åtgärder från fall till fall. Åtgärderna syftar till att
omedelbart begränsa eller eliminera den negativa inverkan samt att förebygga att liknande situationer
uppstår. Processen säkerställer att beslutade insatser är förenliga med policyernas syften och Företagets
övergripande arbetsmiljö- och personalstrategi.
Viking Line avsätter de resurser som behövs för att hantera identifierade väsentliga konsekvenser inom
ramen för ordinarie verksamhet. Resursbehov bedöms från fall till fall och hanteras genom befintliga
funktioner såsom HR, säkerhetsorganisationen och linjecheferna, utan separat budgetpost eller
förutbestämd resursallokering. Detta innebär att nödvändiga personella och operativa resurser allokeras
vid behov för att säkerställa att identifierade konsekvenser hanteras på ett ändamålsenligt sätt.
Viking Line följer upp och utvärderar dessa åtgärder genom regelbundna medarbetarundersökningar, där
anställda ges möjlighet att ge återkoppling på anställningstrygghet och arbetsförhållanden. Resultaten
analyseras och används som underlag för eventuella anpassningar av strategier och arbetsvillkor. Under
rapporteringsperioden identifierades inga ytterligare väsentliga risker eller möjligheter kopplade till den
egna arbetskraften. Viking Line fortsätter dock att följa utvecklingen och utvärdera sina åtgärder för att
säkerställa att arbetsförhållandena förblir konkurrenskraftiga och attraktiva.
S1-5 – Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
Viking Line hade inte fastställt några tidsbestämda och resultatinriktade mål för hantering av väsentliga
inverkningar, risker eller möjligheter relaterade till den egna arbetskraften under rapporteringsperioden.
Företaget har dock etablerade processer och strategier för att säkerställa stabila och rättvisa
anställningsvillkor, främja balans mellan arbete och fritid samt stärka långsiktig kompetensförsörjning.
De identifierade väsentliga inverkningarna i väsentlighetsbedömningen rör trygg anställning och
arbetsmodellens strategiska betydelse för rekrytering. Viking Line har genomfört åtgärder för att
hantera dessa områden, exempelvis genom strukturerad schemaläggning för ombordanställda,
införande av delvis distansarbete för landanställda och utveckling av en likabehandlingsplan som
bland annat syftar till att underlätta balansen mellan arbete och föräldraskap. Dessa åtgärder följs upp
genom medarbetarundersökningar, där resultatet används som underlag för att anpassa strategier och
arbetsvillkor.
Viking Line utvärderar löpande behovet av att fastställa formella och tidsbestämda mål inom detta
område. Under rapporteringsperioden identifierades inga ytterligare väsentliga risker eller möjligheter,
varför inga specifika mål eller nya initiativ fastställdes. Företaget fortsätter dock att följa utvecklingen och
säkerställa att dess strategier är ändamålsenliga för att upprätthålla en stabil och engagerad arbetskraft.
S1-6 – Uppgifter om företagets anställda
Viking Line rapporterar uppgifter om den egna arbetskraften i antal individer i enlighet med ESRS S1.
Vid utgången av rapporteringsperioden den 31 december 2025 hade Viking Line totalt 2 730 (2 583)
anställda. Under rapporteringsperioden lämnade 129 (151) anställda Företaget, vilket motsvarar en
personalomsättning om 4,7 % (5,8 %). Personalomsättningen har beräknats genom att dividera antalet
anställda som frivilligt lämnat Företaget med det totala antalet anställda vid rapporteringsperiodens
slut. Historiskt har Viking Line redovisat personaldata per den 31 december varje år, vilket inte speglar ett
genomsnittligt antal anställda över rapporteringsperioden. Företaget utvärderar därför möjligheten att
framöver anpassa rapporteringsmetoden för att bättre överensstämma med ESRS-kraven och därmed
stärka jämförbarheten över tid.
65 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
All data har hämtats från Företagets löne- och HR-system och inkluderar samtliga anställda i den egna
arbetskraften, baserat på antalet personer snarare än heltidsekvivalenter. Tabellerna 27–34 redovisar
personaldata per den 31 december och inkluderar information om arbetskraftens fördelning efter kön,
anställningsform, ålder och geografisk placering.
Vid rapporteringsperiodens slut hade Viking Line totalt 128 (120) anställda bosatta i Estland. Av dessa
arbetade 73 (68) under finskt arbetsavtal, 11 (4) under svenskt arbetsavtal och 44 (48) under estniskt
arbetsavtal. Eftersom antalet anställda med estniskt arbetsavtal understiger 50, definierar Viking Line
inte Estland som ett land med betydande anställningar enligt ESRS. I tabellerna 27 och 29 grupperas
anställda efter de nationella lagar som reglerar deras anställningsvillkor.
Tabell 26. Redovisning av uppgifter om antal anställda uppdelat i män och kvinnor.
Antal anställda (antal personer)
Könstillhörighet 2025 2024
Män 1 551 1 495
Kvinnor 1 179 1 088
Annat -
Ej angivet -
Totalt anställda 2 730 2 583
Tabell 27. Redovisning av antalet anställda i länder där Företaget har minst 50 anställda som representerar minst 10 %
av Företagets totala antal anställda.
Antal anställda (antal personer)
Land 2025 2024
Finland 2 286 2 101
Sverige 399 433
Tabell 28. Redovisning av anställda efter avtalstyp, uppdelat i män och kvinnor.
Anställda efter avtalstyp, uppdelat i män och kvinnor (antal personer)
Antal anställda
Kvinna Man Totalt
2025 2024 2025 2024 2025 2024
1 179 1 090 1 551 1 493 2 730 2 583
Antal tillsvidareanställda 874 851 1 240 1 218 2 114 2 069
Antal tillfälligt anställda 280 221 283 249 563 470
Antal behovsanställda 25 18 28 26 53 44
Antal heltidsanställda 1 123 1 027 1 515 1 458 2 638 2 485
Antal deltidsanställda 31 43 8 11 39 54
Tabell 29. Redovisning av anställda efter avtalstyp, uppdelat per land.
Anställda efter avtalstyp per land (antal personer)
Antal anställda
Finland Sverige Estland Andra länder Totalt
2025
2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
2 286 2 101 399 433 44 48 1 1 2 730 2 583
Antal tillsvidareanställda 1 781 1 668 288 352 44 48 1 1 2 114 2 069
Antal tillfälligt anställda 452 389 111 81 0 0 0 0 563 470
Antal behovsanställda 53 44 0 0 0 0 0 0 53 44
Antal heltidsanställda 2 208 2 032 385 422 44 30 1 1 2 638 2 485
Antal deltidsanställda 25 25 14 11 0 18 0 0 39 54
66 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Den information om det totala antalet anställda som redovisas enligt detta avsnitt hänför sig till de
personalkostnader som redovisas i koncernens resultaträkning under posten ”Kostnader för löner och
anställningsförmåner”, vilket inkluderar löner, sociala avgifter och övriga ersättningar till anställda.
S1-8 – Kollektivavtalstäckning och social dialog
Under rapporteringsperioden hade Viking Line betydande anställningar i Finland och Sverige. Arbets- och
anställningsvillkoren bestämdes eller påverkades av kollektivavtal för samtliga Företagets anställda.
Vidare ingick Företagets anställda i den sociala dialogen i EES. Andelen av Företagets anställda som
omfattades av kollektivavtal var 100 % och andelen anställda som företräddes av medarbetarföreträdare
var 97,3 % i alla länder där Företaget hade betydande anställningar. Kollektivavtalstäckning under
rapporteringsperioden presenteras i tabell 30. Viking Line hade inga avtal med sina medarbetare
om representation i ett europeiskt företagsråd eller ett företagsråd i ett Europabolag (SE-bolag) eller
Europakooperativ (SCE-förening).
Tabell 30. Kollektivavtalstäckning och social dialog.
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täckningsgrad
Anställda I EES (för länder
med > 50 anställda som
representerar > 10 % av det
totala antalet anställda)
Anställda – utanför EES
(uppskattning för regioner
med > 50 anställda som
representerar > 10 % av det
totala antalet anställda)
Företrädare på
arbetsplatsen (endast
EES) (för länder med
> 50 anställda som
representerar > 10 % av det
totala antalet anställda)
0–19 %
20–39 %
40–59 %
60–79 %
80–100 % Finland, Sverige Finland, Sverige
S1-15 – Mått för balans mellan arbete och fritid
Under rapporteringsperioden hade 100 % av Företagets anställda rätt till ledighet av familjeskäl genom
socialpolitiken och kollektivavtal. Tabell 33 visar antalet och andelen kvinnor och män som har tagit
ledighet av familjeskäl under rapporteringsperioden. Totalt utnyttjade 81 (99) anställda möjligheten till
ledighet av familjeskäl, varav 61 (76) var män och 20 (23) kvinnor. Den totala andelen anställda som tog
ledighet av familjeskäl var 3,0 % (3,8 %) av det totala antalet anställda under rapporteringsperioden.
Tabell 33. Antal och andelen anställda som tog familjerelaterad ledighet, uppdelat efter könstillhörighet.
Antal och andelen anställda som tog familjerelaterad ledighet
2025
2024
Könstillhörighet
Antal anställda
(antal personer)
Antal anställda
(andel)
Antal anställda
(antal personer)
Antal anställda
(andel)
Man 61 2,2 % 76 2,9 %
Kvinna 20 0,7 % 23 0,9 %
Annat - -
Ej angivet - -
Totalt anställda 81 3,0 % 99 3,8 %
S1-17 – Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade till mänskliga rättigheter
Viking Line hade inte under rapporteringsperioden något koncernövergripande systematiskt arbetssätt
för att registrera och följa upp incidenter och klagomål relaterade till diskriminering, trakasserier eller
arbetsrelaterade klagomål inom den egna verksamheten. Även om etablerade rapporteringsvägar fanns
tillgängliga, såsom dialog med närmaste chef, arbetstagarrepresentanter och respektive HR-funktion,
saknades ett gemensamt digitalt systemstöd som möjliggjorde central konsolidering av uppgifterna.
Detta innebär att den redovisade informationen baseras på ärenden som uttryckligen har rapporterats
till HR-avdelningarna under perioden.
För rapporteringsperioden rapporterades ett (1) ärende avseende misstänkt diskriminering eller
trakasseri. Viking Line hade under rapporteringsperioden ingen enhetlig statistik över antalet klagomål
som lämnats in av Företagets egen arbetskraft. HR-avdelningen för landanställda har etablerat ett
ärendehanteringssystem som möjliggör centraliserad och systematisk insamling av klagomål.
67 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Däremot har HR-avdelningen för sjöanställda ingen motsvarande mekanism, vilket innebär att klagomål
ännu hanteras individuellt och inte registreras på ett enhetligt sätt. Viking Line arbetar med att stärka
uppföljning och systematisering av klagomålshanteringen för att säkerställa bättre spårbarhet i
framtiden.
Under rapporteringsperioden erhöll eller betalde Viking Line inga böter, viten eller ersättningar i relation
till fall av diskriminering. Företaget identifierade heller inga allvarliga människorättsincidenter med
anknytning till den egna arbetskraften.
4. Ansvarsfullt företagande
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
G1-1 – Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur
Viking Line följer principerna om ärlighet, integritet och ansvarsfullt företagande i sina affärsrelationer.
Viking Line har en policy mot korruption och mutor, vilken är förenlig med FN:s konvention mot
korruption. Policyn är offentligt tillgänglig på Företagets webbplats och riktar sig både till interna och
externa intressenter. Företaget har etablerat mekanismer för att upptäcka, anmäla och utreda handlingar
som bryter mot lagen, Företagets uppförandekod eller andra interna regler. Dessa mekanismer är primärt
tillgängliga för interna intressenter, medan Företaget inte tillhandahåller särskilda rapporteringskanaler
för externa intressenter att anmäla oegentligheter. Viking Line hade under rapporteringsperioden inga
fastställda utfallsinriktade mål för att följa upp hur ändamålsenliga Företagets policyer och åtgärder var
med avseende på väsentliga inverkningar, risker och möjligheter med avseende på företagskultur.
Viking Line har en policy för visselblåsning och tillhandahåller en säker och skyddad rapporteringskanal,
genom vilken anställda kan rapportera oegentligheter anonymt och med skydd mot repressalier.
Företaget efterlever den nationella lagen om skydd för visselblåsare (1171/2022), som införlivar
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937. Hanteringen av anmälningar och utredningar
av affärsetiska överträdelser förvaltas av Företagets juridiska funktion och/eller ekonomifunktion,
som säkerställer att incidenter behandlas snabbt, oberoende och objektivt. Befattningshavarna som
behandlar anmälningar har kännedom om visselblåsardirektivet och relevanta juridiska aspekter för
att säkerställa korrekt hantering av anmälningar. Visselblåsarkanalen är tillgänglig för alla anställda
och säkerställer anonymitet och skydd mot repressalier i enlighet med lagkrav. Viking Line påminner
de anställda om visselblåsarkanalen med jämna mellanrum för att upprätthålla medvetenhet om
rapporteringsmöjligheter. Viking Line har inte anordnat någon separat utbildning för de anställda för
användning av kanalen. Vd:n har det yttersta ansvaret för efterlevnaden av policyerna, medan den
operativa hanteringen sköts av de utsedda funktionerna.
Viking Line har bedömt att risken för korruption och mutor är högst inom funktioner som hanterar
relationer med leverantörer eller myndigheter samt inom koncernledningen. För att minska dessa
risker har Företaget genomfört omfattande utbildningar om antikorruptionspolicyn och affärsetiskt
agerande under rapporteringsperioden. Viking Line strävar aktivt efter att stärka sin affärsetiska kultur
genom kontinuerlig information, intern vägledning och stöd vid affärsetiska avvägningar. Efterlevnaden
av affärsetiska policyer utvärderas regelbundet genom interna revisioner och rapporteras till
koncernledningen, som vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka efterlevnaden.
Företaget har inga uttryckliga policyer för djurskydd eller för utbildning om ansvarsfullt företagande
inom organisationen, utöver de åtgärder som nämns ovan. Viking Line har heller inte vidtagit några
specifika åtgärder relaterade till ansvarsfullt företagande, då Företaget bedömer att dess befintliga
processer, utbildningar och efterlevnad av lagstiftning utgör en tillräcklig grund för att hantera risker
kopplade till affärsetik. Viking Line har valt att inte fastställa kvantitativa eller tidsbundna målsättningar
för ansvarsfullt företagande, eftersom hantering av frågor rörande ansvarsfullt företagande är integrerad
i de ordinarie styrningsprocesserna och övervakas löpande genom interna kontrollfunktioner och
utbildningsprogram.
Viking Line har valt att inte inrätta särskilda visselblåsarkanaler för externa intressenter eftersom den
affärsmodell och verksamhet som Företaget bedriver inte medför en hög exponeringsgrad för risker
förknippade med ansvarsfullt företagande utanför den interna organisationen. Företaget ser dock
regelbundet över sina processer och kan vid behov utvärdera möjligheten att utöka visselblåsarkanalen
till externa intressenter. Viking Line följer relevanta nationella och internationella regelverk, och
eventuella affärsetiska frågor som berör externa intressenter hanteras genom sedvanliga affärsrelationer
och myndighetsdialoger.
68 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Koncernens
bokslut
69 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Koncernens resultaträkning
2025 2024
MEUR Not 1.1–31.12 1.1–31.12
OMSÄTTNING 2.2 480,9 480,2
Övriga rörelseintäkter 2.3 1,5 1,4
Kostnader
Varor och tjänster 2.4 101,4 102,5
Kostnader för löner och anställningsförmåner 2.5 124,2 120,9
Avskrivningar och nedskrivningar 2.6 31,3 29,3
Övriga rörelsekostnader 2.7
RÖRELSERESULTAT 21,1 26,7
Finansiella intäkter 5.1 1,2 2,9
Finansiella kostnader 5.1 −8,0 −11,2
Andel av resultat efter skatt från intresse- och joint venture 4,7 1,4
företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden
RESULTAT FÖRE SKATTER 18,9 19,8
Inkomstskatter 3.1 −2,9 −3,8
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 16,0 15,9
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 16,0 15,9
Resultat per aktie, euro 5.4 0,93 0,92
70 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Koncernens rapport över totalresultat
2025 2024
MEUR 1.1–31.12 1.1–31.12
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 16,0 15,9
Poster som kan komma att överföras till resultaträkningen
Omräkningsdifferenser 1,3 −0,4
Poster som inte kommer att överföras till resultaträkningen
Omvärdering av finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via övrigt totalresultat 0,0 0,0
Övrigt totalresultat 1,4 −0,4
RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT 17,4 15,6
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 17,4 15,6
71 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Koncernens balansräkning
MEUR Not 31.12.2025 31.12.2024
TILLGÅNGAR
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar 4.1 10,6 8,1
Markområden 4.2 0,5 0,5
Byggnader och konstruktioner 4.2 1,5 1,6
Ombyggnadskostnader för hyrda fastigheter 4.2 1,2 1,5
Fartyg 4.2 409,7 423,5
Maskiner och inventarier 4.2 2,9 2,6
Nyttjanderätter 4.4 8,5 5,2
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt totalresultat 5.2 0,0 0,0
Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden 57,8 54,6
Långfristiga tillgångar totalt 492,8 497,7
Kortfristiga tillgångar
Varulager 5.3 12,4 13,4
Inkomstskattefordringar 0,1 0,1
Kundfordringar och övriga fordringar 5.2 33,9 40,4
Likvida medel 5.2 47,6 55,8
Kortfristiga tillgångar totalt 94,1 109,7
TILLGÅNGAR TOTALT 586,9 607,4
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 5.4
Aktiekapital 1,8 1,8
Fonder 49,7 49,6
Omräkningsdifferenser −2,9 −3,6
Balanserade vinstmedel 273,1 273,6
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 321,6 321,5
Eget kapital totalt 321,6 321,5
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder 3.2 52,0 49,0
Räntebärande skulder 5.2 93,6 122,5
Leasingskulder 4.4, 5.2 6,5 3,3
Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden 1,8 0,5
Övriga skulder 1,0 1,5
Långfristiga skulder totalt 154,8 176,8
Kortfristiga skulder 5.2
Räntebärande skulder 29,8 29,2
Leasingskulder 4.4 2,4 2,7
Inkomstskatteskulder 0,0 0,0
Leverantörsskulder och övriga skulder 78,3 77,1
Kortfristiga skulder totalt 110,5 109,0
Skulder totalt 265,3 285,9
EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT 586,9 607,4
72 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Koncernens kassaflödesanalys
2025 2024
MEUR Not 1.1–31.12 1.1–31.12
AFFÄRSVERKSAMHETEN
Räkenskapsperiodens resultat 16,0 15,9
Justeringar
Avskrivningar och nedskrivningar 31,3 29,3
Försäljningsvinster/-förluster från långfristiga tillgångar 0,0 0,0
Resultatandel från intresseföretag −4,7 −1,4
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 0,1 −0,1
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 7,1 11,1
Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter −1,0 −2,4
Dividendintäkter 0,0 0,0
Inkomstskatter 2,9 3,8
Förändring av rörelsekapital
Förändring av kundfordringar och övriga fordringar 6,5 −0,3
Förändring av varulager 1,0 −0,6
Förändring av leverantörsskulder och övriga skulder 4,1 1,7
Erlagda räntor −6,2 −9,8
Erlagda finansiella kostnader −0,3 −0,7
Erhållna räntor 1,0 2,4
Erhållna finansiella intäkter 0,0 0,1
Erlagda skatter −0,1 0,0
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN 57,8 49,0
INVESTERINGAR
Investeringar i fartyg −11,9 −14,4
Investeringar i övriga immateriella och materiella tillgångar −7,7 −5,1
Investeringar i innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden 0,0 −5,0
Försäljning av övriga immateriella och materiella tillgångar 0,1 0,0
Förändring av långfristiga fodringar - 0,6
Erhållna dividender från intresseföretag 2,8 2,2
Erhållna dividender från övriga 0,0 0,0
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR −16,8 −21,7
FINANSIERING 5.2
Amortering av lån −29,2 −36,7
Amortering av leasingskulder −2,6 −2,8
Erlagda dividender −17,3 −17,3
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING −49,2 −56,7
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL −8,2 −29,5
Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 55,8 85,3
LIKVIDA MEDEL VID RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT 47,6 55,8
73 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Rapport över förändringar
i koncernens eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
MEUR
Aktie-
kapital
Fonder
Omräknings-
differenser
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
totalt
EGET KAPITAL 1.1.2025 1,8 49,6 −3,6 273,6 321,5
Räkenskapsperiodens resultat 16,0 16,0
Omräkningsdifferenser 0,0 0,7 0,7 1,3
Försäljning av finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Omvärdering av finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Räkenskapsperiodens
totalresultat - 0,0 0,7 16,7 17,4
Dividend −17,3 −17,3
Transaktioner med
moderbolagets ägare - - - −17,3 −17,3
EGET KAPITAL 31.12.2025 1,8 49,7 −2,9 273,1 321,6
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare
MEUR
Aktie-
kapital
Fonder
Omräknings-
differenser
Balanserade
vinstmedel
Eget kapital
totalt
EGET KAPITAL 1.1.2024 1,8 49,7 −3,2 275,0 323,2
Räkenskapsperiodens resultat 15,9 15,9
Omräkningsdifferenser 0,0 −0,4 0,0 −0,4
Försäljning av finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Omvärdering av finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat
Räkenskapsperiodens
totalresultat - 0,0 −0,4 15,9 15,6
Dividend −17,3 −17,3
Transaktioner med
moderbolagets ägare
EGET KAPITAL 31.12.2024 1,8 49,6 −3,6 273,6 321,5
74 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översiktEkonomisk översikt
Noter till koncernens bokslut
1. Redovisningsprinciper 76
1.1 Företagsinformation 76
1.2 Allmänt 76
1.3 Uppskattningar och bedömningar 76
1.4 Likviditet och risker 77
1.5 Konsolideringsprinciper 77
1.6 Offentliga stöd 78
1.7 Utsläppsrätter 78
1.8 Poster i utländsk valuta 78
1.9 Tillämpning av förnyade eller ändrade IFRS redovisningsstandarder 78
2. Rörelseresultat 79
2.1 Segmentuppgifter 79
2.2 Omsättning 80
2.3 Övriga rörelseintäkter 80
2.4 Varor och tjänster 80
2.5 Ersättningar till anställda 81
2.6 Avskrivningar och nedskrivningar 82
2.7 Övriga rörelsekostnader 82
2.7.1 Ersättningar till revisorerna 82
3. Skatter 83
3. Inkomstskatter 83
3.2 Uppskjutna skattefordringar och -skulder 84
4. Immateriella och materiella tillgångar samt leasingavtal 85
4. Immateriella tillgångar 85
4.2 Materiella anläggningstillgångar 86
4.3 Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar 88
4.4 Leasingavtal 89
4.4.1 Koncernen som leasetagare 89
4.4.2 Koncernen som leasegivare 91
75 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
5. Kapitalstruktur 92
5.1 Finansiella intäkter och kostnader 92
5.2 Finansiella tillgångar och skulder 92
5.2.1 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 92
5.2.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 93
5.2.3 Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden 94
5.2.4 Kundfordringar och övriga fordringar 94
5.2.5 Likvida medel 95
5.2.6 Räntebärande skulder 96
5.2.7 Leverantörsskulder och övriga skulder 97
5.3 Varulager 97
5.4 Eget kapital 98
5.4.1 Resultat per aktie 98
5.4.2 Aktiekapital 98
5.4.3 Fonder 98
5.4.4 Omräkningsdifferenser 98
5.4.5 Dividend 98
5.5 Hantering av finansiella risker 98
5.5.1 Valutarisk 99
5.5.2 Likviditetsrisk 99
5.5.3 Ränterisk 100
5.5.4 Kredit- och motpartsrisk 100
5.5.5 Bunkerprisrisk 100
5.6 Förvaltning av kapital 101
5.7 Givna säkerheter och ansvarsförbindelser 101
6. Övriga notuppgifter 102
6.1 Närstående 102
6.1.1 Dotterbolag 102
6.1.2 Intresseföretag och joint venture 102
6.1.3 Transaktioner med intresse- och joint venture företag och företag som
kontrolleras av koncernens nyckelpersoner i ledande ställning 106
6.1.4 Ersättningar till koncernens nyckelpersoner i ledande ställning 106
6.2 Rättegångar och tvister 108
6.3 Händelser efter balansdagen 108
76 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
77 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
78 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
79 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
80 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
81 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
82 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
83 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
84 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
85 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
4. Immateriella och materiella
tillgångar samt leasingavtal
86 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
87 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
88 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
89 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
90 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
91 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
92 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
5. Kapitalstruktur
93 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
94 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
95 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
96 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
97 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
98 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
99 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
100 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
101 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
102 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
6. Övriga notuppgifter
103 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
104 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
105 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
106 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
107 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
108 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
109 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Moderbolagets
bokslut
110 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Moderbolagets resultaträkning
2025 2024
MEUR Not 1.1–31.12 1.1–31.12
OMSÄTTNING 470,3 471,4
Övriga rörelseintäkter 2 1,5 1,0
Kostnader
Varor och tjänster 3 101,4 102,5
Personalkostnader 4 104,2 99,3
Avskrivningar 5 27,3 25,8
Övriga rörelsekostnader 6 219,9 220,4
452,8 448,0
RÖRELSERESULTAT 19,0 24,4
Finansiella intäkter och kostnader 7 −3,0 −5,1
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER 16,0 19,3
OCH SKATTER
Bokslutsdispositioner 8 −41,2 −18 ,0
Koncernbidrag 0,3 0,2
Inkomstskatter 9 - -
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT −25,0 1,6
111 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Moderbolagets balansräkning
MEUR Not 31.12.2025 31.12.2024
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
Immateriella tillgångar 10 11,8 9,7
Materiella tillgångar 11
Markområden 0,7 0,7
Byggnader och konstruktioner 1,3 1,4
Fartyg 389,4 405,0
Maskiner och inventarier 2,0 1,6
393,4 408,7
Placeringar 12
Aktier i koncernbolag 1,1 1,1
Kapitaltillskott till koncernbolag 14,9 17,6
Övriga aktier och andelar 47,4 47,3
63,3 66,0
BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 468,5 484,4
RÖRLIGA AKTIVA
Varulager 13 12,4 13,4
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 10,7 12,2
Koncernfordringar 0,3 0,2
Övriga fordringar 0,6 0,4
Resultatregleringar 14 19,4 24,6
30,9 37,5
Likvida medel 42,6 51,0
RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 86,0 101,9
BALANSOMSLUTNING 554,5 586,3
112 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
MEUR Not 31.12.2025 31.12.2024
PASSIVA
EGET KAPITAL 15
Aktiekapital 1,8 1,8
Fond för inbetalt fritt eget kapital 51,8 51,8
Resultat från tidigare år 52,0 67,7
Räkenskapsperiodens resultat −25,0 1,6
EGET KAPITAL TOTALT 80,7 122,9
ACKUMULERADE
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Ackumulerade avskrivningsdifferenser 270,7 229,4
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt främmande kapital 16
Skulder till kreditinstitut 96,8 116,6
Skulder till pensionsbolag - 10,0
Resultatregleringar 1,1 1,7
97,9 128,3
Kortfristigt främmande kapital
Skulder till kreditinstitut, amortering 19,8 27,2
Skulder till pensionsbolag, amortering 10,0 2,0
Leverantörsskulder 23,0 23,6
Koncernskulder 2,9 5,1
Övriga kortfristiga skulder 10,1 10,0
Resultatregleringar 17 39,4 37,7
105,2 105,6
FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 203,2 233,9
BALANSOMSLUTNING 554,5 586,3
113 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Moderbolagets kassaflödesanalys
2025 2024
MEUR 1.1–31.12 1.1–31.12
AFFÄRSVERKSAMHETEN
Räkenskapsperiodens resultat −25,0 1,6
Justeringar
Avskrivningar 27,3 25,8
Försäljningsvinster från materiella tillgångar 0,0 0,0
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 40,6 17,9
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 6,1 9,7
Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter −1,0 −2,4
Dividendintäkter −2,8 −2,2
Erhållna koncernbidrag −0,3 −0,2
Inkomstskatter - 0,0
Förändring av rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar 6,8 −0,2
Förändring av varulager 1,0 −0,6
Förändring av icke-räntebärande skulder 2,6 3,8
Erlagda räntor −5,8 −9,5
Erlagda finansiella kostnader −0,5 −0,7
Erhållna räntor 1,0 1,3
Erhållna finansiella intäkter 0,0 1,1
Erlagda skatter - 0,0
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN 50,0 45,3
INVESTERINGAR
Investeringar i fartyg −9,8 −14,1
Investeringar i övriga immateriella och materiella tillgångar −7, 5 −5,0
Investeringar i placeringar 0,0 −5,0
Försäljning av övriga immateriella och materiella tillgångar 0,1 0,0
Återbetalning aktieägartillskott från koncernbolag 2,7 -
Förändring av långfristiga fordringar - 0,6
Erhållna dividender 2,8 2,2
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR −11,9 −21,3
FINANSIERING
Amortering av lån −29,2 −36,7
Erlagda dividender −17, 3 −17, 3
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING −46,5 −54,0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL −8,4 −29,9
Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 51,0 80,9
LIKVIDA MEDEL VID RÄKENSKAPSPERIODENS SLUT 42,6 51,0
114 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Noter till moderbolagets bokslut
1. Redovisningsprinciper
1.1 Företagsinformation
Viking Line Abp med hemort i Mariehamn är moderbolag i Viking Line-koncernen.
Bolagets FO nr är 0144983-8.
1.2 Allmänt
Viking Line Abp:s bokslut har upprättats i enlighet med finsk bokföringslagstiftning samt övriga
nationella regler och bestämmelser gällande bokslut.
Bolagets bokslut omfattar perioden 1 januari – 31 december 2025.
1.3 Risker och likviditet
Viking Line Abp:s likvida medel uppgick vid utgången av december till 42,6 Meur (51,0 Meur).
Affärsverksamhetens nettokassaflöde uppgick till 50,0 Meur (45,3 Meur). Nettokassaflödet från
investeringar var -11,9 Meur (-21,3 Meur) och nettokassaflödet från finansiering uppgick till -46,5 Meur
(-54,0 Meur).
Koncernens låneavtal innehåller marknadsmässiga lånekovenanter. De finansiella kovenanterna i
låneavtalen består av minimikrav på likvida medel och soliditet samt maximal nivå på koncernens totala
finansiella nettoskulder i förhållande till EBITDA.
Bolagets förmåga att uppfylla de krav som ställs i befintliga finansieringsavtal beror på bolagets
förmåga att generera kassaflöde från sin verksamhet, vilket delvis beror på faktorer som är utom
bolagets kontroll. Det finns en risk, om den ekonomiska nedgången i Finland och det geopolitiska
läget förvärras och energipriserna stiger väsentligt att bolaget inte kan generera ett tillräckligt
kassaflöde eller erhålla ytterligare finansiering för att uppfylla sina förpliktelser i enlighet med
finansieringsavtalen.
Från och med 1 januari 2024 har sjöfarten inkluderats i EU:s handelssystem för växthusgaser (ETS). ETS
är ett av styrmedlen som EU använder för att nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden
inom Parisavtalet. Viking Line har varit förpliktigat att för utsläppen från och med den 1 januari 2024
överlämna utsläppsrätter för flottans växthusgasutsläpp till aktuell tillsynsmyndighet. Det första
överlämnandet skedde i september 2025. Viking Line köper kontinuerligt utsläppsrätter för att minska
prisrisken. Innehav av utsläppsrätter binder kapital och påverkar likviditeten negativt.
FuelEU Maritime-förordningen trädde i kraft från och med 1 januari 2025. Förordningens avsikt är att
öka andelen förnybara- och lågutsläppsbränslen i den europeiska flottans energimix, enligt en kravnivå
som stiger vart femte år. Finlands regering har beslutat att tillämpa ett liknande ö-undantag för FuelEU
som för ETS fram till den 31 december 2029. Påverkan på likviditeten till följd av FuelEU Maritime
förväntas vara minimal under den första femårsperioden.
Viking Lines verksamhet är utsatt för risker av olika slag, med varierande omfattning och effekt på
verksamheten, det ekonomiska resultatet samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och
miljömässiga mål. De relevanta riskerna har klassificerats under fem kategorier: strategiska risker,
operativa risker, skaderisker, finansiella risker och klimatrisker.
1.4 Poster i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i
utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs.
1.5 Intäkter
Bolagets intäkter redovisas med avdrag för rabatter, indirekta skatter och valutakursdifferenser.
115 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
1.6 Pensionskostnader
Utomstående pensionsbolag svarar för det lagstadgade pensionsansvaret i bolaget. Pensionspremierna
redovisas som kostnader i resultaträkningen för den räkenskapsperiod till vilken de hänför sig.
1.7 Inkomstskatter
I resultaträkningen redovisade inkomstskatter hänför sig till årets resultat samt till tidigare
räkenskapsperioder.
1.8 Immateriella och materiella tillgångar samt avskrivningar
Immateriella och materiella tillgångar redovisas till ursprunglig anskaffningsutgift med avdrag för
ackumulerade planenliga avskrivningar, vilka har beräknats utgående från tillgångarnas sannolika
ekonomiska livslängd. I anskaffningsutgiften ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till
tillgången. I fartygens anskaffningsutgift ingår även byggtida finansiella kostnader. I balansvärdena
ingår dessutom uppskrivningar på markområden, baserade på av utomstående värderingsmän gjorda
värderingar.
Inköpta utsläppsrätter avsedda för eget bruk redovisas som immateriella tillgångar med avdrag för
nedskrivningar. Innehav av ej utnyttjade utsläppsrätter omvärderas per balansdagen till marknadspris
om det är lägre än anskaffningsvärdet. Omvärderingen får aldrig göras över anskaffningspris.
Nedskrivning av utsläppsrätter redovisas i resultaträkningen bland övriga rörelsekostnader.
Använda utsläppsrätter redovisas bland övriga rörelsekostnader enligt FIFO-principen och som
kortfristiga skulder. De använda utsläppsrätterna ligger kvar i balansräkningen tills de lämnats till
energimyndigheten. Den första överlämningen skedde i september 2025, då utsläppsrätterna för
verksamhetsåret 2024 överlämnades.
Ifall ytterligare utsläppsrätter skulle behöva anskaffas görs en avsättning i balansräkningen enligt
marknadsvärdet på balansdagens kurs. I resultaträkning bokförs detta bland övriga rörelsekostnader.
Immateriella tillgångar består även av programvaror och aktiverade ombyggnadskostnader för hyrda
fastigheter för vilka avskrivning sker linjärt samt inköpta utsläppsrätter för vilka nedskrivning görs efter
prövning.
Fartygen, vilka utgör den största tillgångsposten i balansräkningen, avskrivs linjärt. För fartygen
har ett beräknat restvärde vid användningstidens slut beaktats vid avskrivningsberäkningarna. För
fartyg avskrivs skrov, maskin och övriga beståndsdelar av långvarig karaktär linjärt på 30 år, medan
beståndsdelar av kortvarig karaktär avskrivs linjärt på 15 år. Begagnade fartyg avskrivs linjärt på
12 år. Tilläggsinvesteringar i fartygen avskrivs under fartygens återstående planenliga livslängd.
Ombyggnadsprojekt för fartyg, vars återstående planenliga livslängd är mindre än fem år, avskrivs på
fem år.
Viking Lines fartyg dockas med 2–3 års mellanrum. Dockningskostnader aktiveras för respektive fartyg
och avskrivs fram till nästa planerade dockning.
Normala utgifter för reparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Markområden avskrivs inte.
Byggnader och bilar avskrivs degressivt. Övriga materiella anläggningstillgångar avskrivs linjärt.
Avskrivningar för anläggningstillgångar beräknas enligt följande principer:
Fartyg 30 år linjärt
Fartyg, begagnade 12 år linjärt
Fartyg, beståndsdelar av kortvarig karaktär 15 år linjärt
Fartyg, dockningar 30 månader linjärt
Fartyg, maskiner och inventarier 5–10 år linjärt
Byggnader 4–7 % av utgiftsresten
Konstruktioner 10 år linjärt
Immateriella tillgångar 5–10 år linjärt
Maskiner och inventarier 5–15 år linjärt
Bilar 25 % av utgiftsresten
116 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
1.9 Placeringar
Viking Line Abp:s placeringar är värderade till anskaffningsutgiften. Om värdet av aktierna minskar
väsentligt och långsiktigt redovisas en nedskrivning bland finansiella kostnader.
1.10 Varulager
Varulagret värderas till anskaffningsvärde enligt FIFO-principen (First In First Out) eller till ett sannolikt
lägre nettoförsäljningsvärde.
1.11 Långfristiga fordringar
Långfristiga fordringar värderas till anskaffningsvärde.
2. Övriga rörelseintäkter
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Offentligt stöd 0,4 0,3
Fastighetshyror 0,1 0,1
Försäljningsvinst 0,0 0,0
Försäkringsersättning, haverier 0,2 0,0
Intäkter joint venture 0,6 0,6
Övriga intäkter 0,1 0,1
Totalt 1,5 1,0
3. Varor och tjänster
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Inköp under räkenskapsperioden 98,9 99,5
Varulagerförändring 0,7 −0,2
Av utomstående inköpta tjänster 1,9 3,2
Totalt 101,4 102,5
4. Personalkostnader
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Löner 113,5 108,6
Pensionskostnader 14,5 14,0
Övriga lönebikostnader 5,1 4,1
133,2 126,7
Statlig restitution −29,0 −27, 4
Totalt 104,2 99,3
Antal anställda i medeltal
Sjöpersonal 1 679 1 609
Landpersonal 321 329
Totalt 2 000 1 938
117 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
5. Avskrivningar
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Immateriella tillgångar 1,1 1,1
Byggnader och konstruktioner 0,1 0,1
Fartyg 25,5 24,3
Maskiner och inventarier 0,6 0,4
Totalt 27,3 25,8
6. Revisorernas arvoden
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Revision 0,1 0,1
Granskning av hållbarhetsrapportering 0,1 0,1
Revisionsrelaterade tjänster 0,0 0,0
Skatterådgivning 0,0 0,0
Övriga tjänster 0,0 0,0
Totalt 0,2 0,3
7. Finansiella intäkter och kostnader
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Dividendintäkter av övriga 2,8 2,2
Valutakursvinster - 0,4
Övriga finansiella intäkter 1,0 2,4
Finansiella intäkter totalt 3,8 4,9
Räntekostnader till övriga 5,6 9,0
Räntekostnader till företag inom koncernen 0,2 0,3
Valutakursförluster 0,8 -
Övriga finansiella kostnader 0,3 0,7
Finansiella kostnader totalt 6,8 10,0
Finansiella intäkter och kostnader totalt −3,0 −5,1
8. Bokslutsdispositioner
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Differens mellan avskrivningar enligt plan
och avskrivningar i beskattningen 41,2 18,0
Totalt 41,2 18,0
9. Inkomstskatter
MEUR
2025
1.1–31.12
2024
1.1–31.12
Inkomstskatt för den egentliga verksamheten - -
118 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
10. Immateriella tillgångar
MEUR 2025 2024
Utsläppsrätter
Anskaffningsutgift 1.1 0,1 1,4
Ökningar 4,6 1,8
Omvärdering - 0,1
Förbrukade utsläppsrätter −4,5 −3,2
Anskaffningsutgift 31.12 0,1 0,1
Använda ej inlämnade utsläppsrätter 1.1 3,2 -
Förbrukade utsläppsrätter 4,5 3,2
Inlämnade utsläppsrätter −3,2 -
Använda ej inlämnade utsläppsrätter 31.12 4,6 3,2
Bokföringsvärde 1.1 3,3 1,4
Bokföringsvärde 31.12 4,7 3,3
MEUR 2025 2024
Övriga immateriella rättigheter
Anskaffningsutgift 1.1 8,3 8,1
Ökningar 1,9 1,5
Minskningar - −1,2
Anskaffningsutgift 31.12 10,2 8,3
Ackumulerade avskrivningar 1.1 −3,5 −4,0
Ackumulerade avskrivningar på minskningar - 1,2
Räkenskapsperiodens avskrivningar −0,7 −0,7
Ackumulerade avskrivningar 31.12 −4,3 −3,5
Bokföringsvärde 1.1 4,8 4,1
Bokföringsvärde 31.12 6,0 4,8
MEUR 2025 2024
Övriga utgifter med lång verkningstid
Anskaffningsutgift 1.1 12,6 11,7
Ökningar 0,1 1,0
Minskningar −1,0 −0,1
Anskaffningsutgift 31.12 11,6 12,6
Ackumulerade avskrivningar 1.1 −11,0 −10,8
Ackumulerade avskrivningar på minskningar 1,0 0,1
Räkenskapsperiodens avskrivningar −0,4 −0,3
Ackumulerade avskrivningar 31.12 −10,4 −11,0
Bokföringsvärde 1.1 1,5 0,9
Bokföringsvärde 31.12 1,2 1,5
Immateriella tillgångar totalt 11,8 9,7
119 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
11. Materiella tillgångar
MEUR 2025 2024
Markområden
Anskaffningsutgift 1.1 0,5 0,5
Anskaffningsutgift 31.12 0,5 0,5
Uppskrivningar 1.1 0,2 0,2
Uppskrivningar 31.12 0,2 0,2
Bokföringsvärde 1.1 0,7 0,7
Bokföringsvärde 31.12 0,7 0,7
MEUR 2025 2024
Byggnader och konstruktioner
Anskaffningsutgift 1.1 5,3 5,3
Ökningar 0,0 0,0
Anskaffningsutgift 31.12 5,3 5,3
Ackumulerade avskrivningar 1.1 −4,0 −3,9
Räkenskapsperiodens avskrivningar −0,1 − 0,1
Ackumulerade avskrivningar 31.12 −4,0 −4,0
Bokföringsvärde 1.1 1,4 1,4
Bokföringsvärde 31.12 1,3 1,4
MEUR 2025 2024
Fartyg
Anskaffningsutgift 1.1 790,7 780,8
Ökningar 9,8 14,1
Minskningar −3,7 −4 ,1
Anskaffningsutgift 31.12 796,8 790,7
Ackumulerade avskrivningar 1.1 −385,7 −365,6
Ackumulerade avskrivningar på minskningar 3,7 4,1
Räkenskapsperiodens avskrivningar −25,5 −24,3
Ackumulerade avskrivningar 31.12 −4 07, 5 −385,7
Bokföringsvärde 1.1 405,0 415,2
Bokföringsvärde 31.12 389,4 405,0
MEUR 2025 2024
Maskiner och inventarier
Anskaffningsutgift 1.1 7,1 6,9
Ökningar 1,0 0,7
Minskningar −1,0 −0,5
Anskaffningsutgift 31.12 7,0 7,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1 −5,5 −5,6
Ackumulerade avskrivningar på minskningar 1,0 0,5
Räkenskapsperiodens avskrivningar −0,6 −0,4
Ackumulerade avskrivningar 31.12 −5,0 −5,5
Bokföringsvärde 1.1 1,6 1,3
Bokföringsvärde 31.12 2,0 1,6
Materiella tillgångar totalt 393,4 408,7
120 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
12. Placeringar
MEUR 2025 2024
Aktier i koncernbolag
Anskaffningsutgift 1.1 1,1 1,1
Anskaffningsutgift 31.12 1,1 1,1
Kapitaltillskott i koncernbolag
Anskaffningsutgift 1.1 17,6 17,6
Minskningar −2,7 -
Anskaffningsutgift 31.12 14,9 17,6
Aktier i intresseföretag
Anskaffningsutgift 1.1 41,3 41,3
Ökningar 0,0 0,0
Minskningar - 0,0
Anskaffningsutgift 31.12 41,3 41,3
Aktier i joint venture företag
Anskaffningsutgift 1.1 6,0 1,0
Kapitaltillskott - 5,0
Anskaffningsutgift 31.12 6,0 6,0
Övriga aktier och andelar
Anskaffningsutgift 1.1 0,0 0,0
Anskaffningsutgift 31.12 0,0 0,0
Placeringar totalt 63,3 66,0
13. Varulager
MEUR 31.12.2025 31.12.2024
Försäljningsvarulager 11,4 11,9
Bunkerlager 1,1 1,5
Totalt 12,4 13,4
14. Resultatregleringar
MEUR 31.12.2025 31.12.2024
Personalrelaterade poster 14,5 20,9
Övriga resultatregleringar 4,8 3,7
Totalt 19,4 24,6
121 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
15. Eget kapital
MEUR 2025 2024
Aktiekapital 1.1 1,8 1,8
Aktiekapital 31.12 1,8 1,8
Fond för inbetalt fritt eget kapital 1.1 51,8 51,8
Fond för inbetalt fritt eget kapital 31.12 51,8 51,8
Resultat från tidigare år 1.1 67,7 77,7
Föregående års resultat 1,6 7,3
Preskriberade dividender 0,0 -
Dividendutdelning −17, 3 −17, 3
Resultat från tidigare år 31.12 52,0 67,7
Räkenskapsperiodens resultat −25,0 1,6
Eget kapital totalt 80,7 122,9
Utdelningsbara medel
Fond för inbetalt fritt eget kapital 31.12 51,8 51,8
Resultat från tidigare år 31.12 52,0 67,7
Räkenskapsperiodens resultat −25,0 1,6
Totalt 78,9 121,1
16. Lån som förfaller senare än efter 5 år
MEUR 31.12.2025 31.12.2024
Skulder till kreditinstitut 32,8 45,9
Totalt 32,8 45,9
17. Resultatregleringar
MEUR 31.12.2025 31.12.2024
Personalrelaterade poster 22,4 21,0
Utsläppsrätter 4,6 3,2
Övriga resultatregleringar 12,5 13,5
Totalt 39,4 37,7
122 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
18. Givna säkerheter, ansvarsförbindelser och andra ansvar
MEUR 31.12.2025 31.12.2024
Ansvarsförbindelser
Lån och limiter för vilka fartygsinteckningar och aktier givits
som säkerhet 158,7 177,8
Täckta med pantsatta banktillgodohavanden - 0,0
Totalt 158,7 177,8
Säkerheter, för egen del
Fartygsinteckningar 206,0 410,0
Aktier 26,1 26,1
Pantsatta banktillgodohavanden - 0,0
Totalt 232,1 436,1
Leasingansvar
Belopp som förfaller under följande räkenskapsperiod 1,8 1,7
Belopp som förfaller senare 3,6 0,9
Totalt 5,4 2,6
Övriga ansvar som inte upptagits i bokföringen 2,3 2,6
Alandia Holding Ab har utöver inskjutet kapital tagit ett lån för att finansiera köpet av aktierna i Alandia
Försäkring Abp. Till den del Alandia Holding är i behov av likvida medel för betalning av amorteringarna
har Viking Line Abp genom aktieägaravtal förbundit sig att enligt ägarandel tillskjuta likvida medel till
Alandia Holding Ab.
123 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Underskrifter
124 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Styrelsens och verkställande direktörens
underskrifter
Bokslutet, som upprättats i enlighet med tillämpliga bestämmelser om bokslut, ger en rättvisande bild av
tillgångarna, förpliktelserna, den ekonomiska ställningen samt vinsterna och förlusterna både i fråga om
före-
taget självt och i fråga om den helhet som utgörs av de företagsom omfattas av företagets koncernbokslut.
I verksamhetsberättelsen ingår en redogörelse som ger en sanningsenlig bild av utvecklingen och res-
ultatet av affärsverksamheten i företaget å ena sidan och i den helhet av företag som omfattas av kon-
cernbokslutet å andra sidan samt en beskrivning av de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna
och företagets ställning i övrigt.
Hållbarhetsrapport som ingår i verksamhetsberättelsen är upprättad med iakttagande av de rapport-
eringsstandarder som avses i 7 kap. och med iakttagande av artikel 8 i taxonomiförordningen.
Mariehamn den 12 februari 2026
Revisionsanteckning
Över utförd revision har idag avgivits berättelse.
Mariehamn den 12 februari 2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Jakob Johansson
Styrelseordförande
Christina Dahlblom Ulrica Danielsson
Martin Grandell, CGR
Jan Hanses Stefan Lundqvist Andreas Remmer
Gert Sviberg
Marcus Risberg
Verkställande direktör
125 | Årsberättelse 2025
Ekonomisk översikt
Revisionsberättelse
PricewaterhouseCoopers Oy, revisionssammanslutning,
PB 1015 (Östersjötorget 2), 00101 HELSINGFORS, 020 787 7000
Hemkommun Helsingfors, FO-nummer 0486406-8
www.pwc.
fi
Rev isionsberättelse
Till Viking Line Abp:s bolagsstämma
Revision av bokslutet
Uttalande
Enligt vår uppfattning
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess
verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS Redo-
visningsstandarder), så som de antagits av EU
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verk-
samhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det
uppfyller de lagstadgade kraven.
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet i den kompletterande rapport som överläm-
nats till styrelsen.
Revisionens omfattning
Vi har utfört en revision av bokslutet för Viking Line Abp (fo-nummer 0144983-8) för räkenskapspe-
rioden 1.1.–31.12.2025. Bokslutet omfattar
• koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringarna i
eget kapital, kassaflödesanalys och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om redovisnings-
principer och annan förklarande information
• moderbolagets balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter till bokslutet.
2
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra utta-
landen.
Oberoende
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland
som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår
bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte
tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjäns-
ter än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 2.7.1 till koncernbokslutet.
Vår revisionsansats
Översikt
För koncernbokslutet tillämpad väsentlighet: 3,6 miljoner €, som är 0,75 %
av omsättningen.
• Vår koncernrevision täcker största delen av koncernens omsättning, till-
gångar och skulder
• Värdering av fartyg
Väsentlighet
Omfattning
Särskilt
betydelsefulla
områden
3
Vi utformade vår revision med genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel
i bokslutet som helhet. Vi beaktade speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar.
Sådana är till exempel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som baserar sig på antaganden
och prognoser om framtida händelser.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är
att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktig-
heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara väsentliga om de enskilt eller till-
sammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av boks-
lutet.
Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma vä-
sentlighetsnivå som tillämpats för koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och
kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning samt karaktär, tidpunkt och
omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten av
enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet.
Koncernens väsentlighet 3,60 miljoner € (föregående året 2,41 miljoner €)
Hur vi fastställt väsentligheten 0,75 % av koncernens omsättning
Motivering av valet av väsentlig-
hetstal
Vi valde att använda omsättningen som referensvärde vid beräk-
ning av väsentligheten. Enligt vår uppfattning är detta referens-
värde en relevant mätare då användare av bokslutet bedömer
bolagets finansiella prestation. Omsättningen är ett allmänt god-
känt referensvärde och 0,75 % ligger inom de allmänt godkända
kvantitativa gränsvärdena i revisionsstandarderna.
Revisionens inriktning och omfattning
Vi beaktade Viking Line koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller
då vi utformade revisionens omfattning.
Baserat på de här kriterierna bedömde vi att granskningen av moderbolaget täcker största delen av kon-
cernens omsättning, tillgångar och skulder. Dessutom gjorde vi valda granskningsinsatser och analytisk
granskning på koncernnivå för att identifiera oväntade förändringar i dotterbolagen.
4
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning
var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen
för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalan-
den om dessa områden.
Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen,
och har bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk
för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Särskilt betydelsefullt område för koncernbok-
slutet
Hur vår revision beaktade det särskilt betydel-
sefulla området
Värdering av fartyg
Se noterna 1.3, 4.2 och 4.3 till koncernbokslutet.
Värderingen av fartygen görs på basen av an-
skaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Avskrivningarnas storlek baseras på fartygens
förväntade nyttjandeperiod samt det uppskattade
restvärdet för fartyget i fråga, och reflekterar där-
med ledningens bedömning av dessa.
Vi bedömer att värdering av fartyg utgör ett sär-
skilt betydelsefullt område för revisionen på grund
av att värderingen påverkas av ledningens be-
dömningar och posten utgör en betydande andel
av koncernens tillgångar.
För att säkerställa oss om att fartygen i balansräk-
ningen inte är värderade till ett värde som översti-
ger deras gängse värde, jämförde vi på fartygs-
nivå bokföringsvärdet med en värdering utförd av
en utomstående expert som bolaget anlitat och
skapade en förståelse för deras värderingsme-
toder.
Granskningen omfattade koncernens samtliga
helägda fartyg, dvs. Viking Glory, Viking Grace,
Viking XPRS, Gabriella och Viking Cinderella
samt fartyget som samägs med extern part, dvs.
Birka Gotland.
Vad gäller moderbolagets bokslut finns det inga sådana betydelsefulla områden som kräver rapporte-
ring i vår revisionsberättelse.
Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identi-
fierats i koncernbokslutet eller moderbolagets bokslut.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslu-
tet ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS Redovisningsstandarder),
så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland
5
ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Sty-
relsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig
för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oe-
gentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av mo-
derbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om
förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fort-
satt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller
koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra detta.
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några vä-
sentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisions-
berättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen ga-
ranti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felak-
tighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses
vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut
som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en profession-
ellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oe-
gentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker
och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra utta-
landen. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en
väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,
förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• Skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vår revision för att
utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala
oss om effektiviteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller koncernens del.
6
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens upp-
skattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om
fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revis-
ionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller
förhållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbolagets eller koncernens förmåga att fortsätta
verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsbe-
rättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn
eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser base-
ras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida
händelser eller förhållanden göra att ett moderbolag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksam-
heten.
• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplys-
ningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som
ger en rättvisande bild.
• Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis
avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att
lämna ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång
av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för vårt revis-
ionsuttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens pla-
nerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revis-
ionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revis-
ionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta
yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som
rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor
som varit de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen
särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller
7
andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en
fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att
göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med 11.2.2010 oavbrutet i 16 år. CGR Martin
Grandell har fungerat som den av PricewaterhouseCoopers Oy utsedda huvudansvariga revisorn från och
med bolagsstämman 27.04.2022.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen
omfattar verksamhetsberättelsen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller
vår revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till verksamhetsberättelsen före datumet för denna revisions-
berättelse och förväntar oss att få tillgång till årsberättelsen efter detta datum.
Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bok-
slutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan
den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat under revisionen eller om
den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare
vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska
följas vid upprättande av verksamhetsberättelser, med undantag för de uppgifter om hållbarhetsrappor-
ten om vilka det finns bestämmelser i 7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhetsrapporteringsstandar-
derna.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhets-
berättelsen har upprättats enligt de bestämmelser som ska följas vid upprättande av verksamhetsberät-
telser. Vårt uttalande täcker inte de uppgifter om hållbarhetsrapporten om vilka det finns bestämmelser i
7 kap. i bokföringslagen och i hållbarhetsrapporteringsstandarderna.
8
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som vi fick tillgång till före datumet för
denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella öv-
riga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.
Helsingfors 12.2.2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Martin Grandell
CGR
PricewaterhouseCoopers Oy, revisionssammanslutning,
www.pwc.fi
PB 1015 (Östersjötorget 2), 00101 HELSINGFORS, 020 787 7000
Hemort Helsingfors, Finland, FO-nummer 0486406-8
Oberoende revisors rapport gällande ESEF-bokslutet för Viking
Line Abp
Till Viking Line Abp:s styrelse
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet gällande det bokslutet
743700CUWGW42AGIDN49-2025-12-31-1-sv.xbri för Viking Line Abp (FO-nummer 0144983-8) som
har upprättats i enlighet med kommissionens tekniska tillsynsstandard för räkenskapsperioden
1.1.2025–31.12.2025.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bolagets verksamhetsberättelse och
bokslut (ESEF-bokslut) så att de uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta
ansvar ingår att
• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard
• märka de primära rapporterna, noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut
som ingår i ESEF-bokslutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard och
• säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är
nödvändig för att upprätta ett ESEF-bokslut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i Finland och som gäller vårt uppdrag och
vi har uppfyllt våra övriga etiska skyldigheter enligt dessa krav.
2
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken
revisionssammanslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning
inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen
och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen bestyrka ett bokslut
upprättat enligt kommissionens tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det
koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts i enlighet med kraven i artikel
4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett
uppdrag där uttalande görs med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella standarden för
bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad).
Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av bevis gällande
• huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga
delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska tillsynsstandard
och
• huruvida noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-
bokslutet till väsentliga delar har märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens
tekniska tillsynsstandard och
• huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det reviderade bokslutet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av valda granskningsåtgärder beror på revisorns
bedömning. Detta omfattar övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig avvikelse
beroende på oegentligheter eller misstag från kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga granskningsbevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknadslagen anser vi att de primära rapporterna
och noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet för
Viking Line Abp 743700CUWGW42AGIDN49-2025-12-31-1-sv.xbri för räkenskapsperioden 1.1.2025–
3
31.12.2025 till väsentliga delar har märkts i enlighet med kraven i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för Viking Line Abp för räkenskapsperioden 1.1.2025–
31.12.2025 har getts i vår revisionsberättelse daterad den 12.2.2026. Med denna rapport ger vi inte ett
uttalande om revisionen av koncernbokslutet och drar inte någon annan slutsats.
Helsingfors 20.03.2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Martin Grandell
CGR
Hållbarhets-
granskningsberättelse
PricewaterhouseCoopers Oy, hållbarhetsrevisionssammanslutning
www.pwc.fi
PB 1015 (Östersjötorget 2), 00101 HELSINGFORS, Tel. 020 787 7000
Hemort Helsingfors, Finland, FO-nummer 0486406-8
Hållbarhetsgranskningsberättelse
Till Viking Line Abp:s bolagsstämma
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet gällande den i
bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernhållbarhetsrapport för Viking Line Abp (FO-nummer 0144983-
8) som ingår i verksamhetsberättelsen för rapporteringsperioden 1.1.2025–31.12.2025.
Uttalande
Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte fått kännedom om ett förhållande
som får oss att tro att det i koncernhållbarhetsrapporten inte i alla väsentliga avseenden har följts
1) de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och standarderna för hållbarhetsrapportering
(ESRS), samt
2) de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om
inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU)
2019/2088 (EU:s taxonomi).
Punkt 1 ovan omfattar även processen där Viking Line Abp har identifierat informationen för
rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsanalys).
Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernhållbarhetsrapporten med digital XBRL-
hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom
hållbarhetsrapporterande företag inte har haft möjligheten att följa detta krav på grund av avsaknaden av
krav på märkningen av hållbarhetsinformation i ESEF-förordningen eller någon annan EU-lagstiftning.
Grund för uttalandet
Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad
säkerhet med iakttagande av god granskningssed i Finland och av den internationella standarden för
2
bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga
granskningar av historisk finansiell information”.
Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för vårt uttalande.
Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland
som gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt
vilken hållbarhetsrevisionssammanslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för
kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören för Viking Line Abp ansvarar för
• koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och framläggandet av
koncernhållbarhetsrapporten i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive
den process som har definierats i standarderna för hållbarhetsrapportering och där informationen för
rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering har identifierats,
• att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om
inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU)
2019/2088 har följts i koncernhållbarhetsrapporten, samt för
• en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en koncernhållbarhetsrapport som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrapporten
Vid rapportering av framtidsinriktad information i enlighet med ESRS är ledningen för företaget skyldig
att utarbeta framtidsinriktad information baserat på de antaganden som beskrivits i
hållbarhetsrapporten om händelser som kan inträffa i framtiden samt möjliga framtida åtgärder
3
av koncernen. De faktiska resultaten kommer sannolikt att skilja sig åt eftersom förväntade händelser
ofta inte inträffar som förväntat.
Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar
Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att uppnå en begränsad säkerhet om att
koncernhållbarhetsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller
misstag samt att lämna en sådan granskningsberättelse som innehåller vårt uttalande och där uttalandet
lämnas med begränsad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och
anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de beslut som
användare fattar med grund i koncernhållbarhetsrapporten.
Att följa den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi
använder professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget.
Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i koncernhållbarhetsrapporten, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förståelse av den del av den
interna kontrollen som har betydelse för vårt uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är
lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna
kontrollen för moderbolagets eller koncernens del.
• Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker för att inhämta bevis som
är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte
upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet
som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning,
avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
Beskrivning av de utförda åtgärderna
De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om
karaktär och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig
säkerhet. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärderna är en fråga
om professionellt omdöme, inklusive bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter beroende på
oegentligheter eller misstag. Följden är att graden av säkerhet som uppnås i ett uppdrag där uttalandet
lämnas med begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet som skulle uppnås om ett uppdrag där
uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts.
4
Våra åtgärder omfattade bl.a. följande:
• Vi intervjuade företagets ledning och de personer som ansvarade för att samla in och rapportera
informationen som ingår i hållbarhetsrapporten på koncernnivå, samt på olika nivåer inom
organisationen och olika affärsområden för att bilda en uppfattning av
hållbarhetsrapporteringsprocessen samt de interna kontrollerna och informationssystemen som
hänför sig till dem.
• Vi bekantade oss med bolagets bakgrundsmaterial och dokument i tillämpliga delar, och bedömde
huruvida de stödde informationen som inkluderats i koncernhållbarhetsrapporten.
• Vi besökte bolagets huvudkontor på Åland.
• Vi utvärderade företagets bedömningsprocess för implementeringen av dubbelväsentlighetsprincipen
i förhållande till kraven i ESRS-standarderna, och om de uppgifter som givits i hållbarhetsrapporten
om denna process är i enlighet med ESRS-standarderna
• Vi utvärderade huruvida hållbarhetsinformationen som inkluderats i koncernhållbarhetsrapporten är
i enlighet med ESRS-standarderna
• För EU-taxonomidata erhöll vi en förståelse för processen genom vilken företaget definierat
koncernens taxonomiomfattande och taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter, och utvärderade
förenligheten med regelverk av den information som lämnats om dessa.
Helsingfors 12.2.2026
PricewaterhouseCoopers Oy
Hållbarhetsrevisionssammanslutning
Martin Grandell
HBR
142 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Bolagsstyrnings-
rapport
143 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapporten har godkänts av styrelsen för Viking Line Abp den 12 februari 2026.
Bolagsstyrningsrapporten och styrelsens verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2025 publiceras
som separata rapporter.
Moderbolaget Viking Line Abp är noterat på Nasdaq Helsingfors. Till koncernen hör de helägda
dotterbolagen Viking Line Skandinavien AB jämte dotterbolag, Viking Rederi AB, OÜ Viking Line Eesti,
Viking Line Finnlandverkehr GmbH och Viking Line Buss Ab.
Viking Line tillämpar ”Finsk kod för bolagsstyrning”, som godkänts av Värdepappersmarknadsföreningen
och finns tillgänglig på Cgfinland.fi. Viking Line följer koden i dess helhet. Viking Lines
bolagsstyrningsrapport och övrig information om Viking Lines bolagsstyrning finns även tillgänglig på
Vikingline.com.
Bolagsstämma
Viking Line Abp är ett publikt aktiebolag med hemort i Finland, som lyder under den finska
aktiebolagslagen och företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets
högsta beslutande organ, där ägarna utövar sitt inflytande.
Samtliga Viking Line Abp:s aktier utgör en serie där alla aktier är likvärdiga och varje aktie motsvarar en
röst vid omröstning och val. Ingen aktieägare får dock rösta för mer än 1/4 av de vid stämman företrädda
aktierna. Den 31 december 2025 hade Viking Line Abp 5 402 (5 389) aktieägare.
Den ordinarie bolagsstämman beslutar bland annat om fastställande av bokslutet för föregående
räkenskapsår, disposition av bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelsen och
verkställande direktören. Stämman utser också styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och
revisorer och beslutar om deras arvoden i enlighet med bolagets ersättningspolicy. Ersättningspolicyn
beskriver Viking Lines huvudprinciper för ersättning till styrelse, verkställande direktör (VD) och VD:s
ersättare. Förslag till ersättningspolicy ska läggas fram för den ordinarie bolagsstämman minst vart
fjärde år. Bolagsstämman beslutade att bifalla styrelsens förslag till gällande ersättningspolicy den 23
april 2024. Stämman beslutar om styrelsearvoden i enlighet med ersättningspolicyn.
Det är också bolagsstämman som fattar beslut som rör bolagets aktier och aktiekapital samt ändringar i
bolagsordningen. Viking Line Abp har ett minimiaktiekapital på 720 000 euro och ett maximiaktiekapital
på 4 800 000 euro, inom vilka gränser aktiekapitalet kan ökas eller nedsättas utan ändring av
bolagsordningen.
Extra bolagsstämma ska hållas om styrelsen eller bolagsstämman så beslutat, eller om en revisor eller
ägare till minst en tiondel av samtliga aktier skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende.
I enlighet med bolagsordningen hålls ordinarie bolagsstämma i Mariehamn före utgången av juni månad.
Senaste ordinarie bolagsstämma ägde rum den 24 april 2025. Nästa ordinarie bolagsstämma hålls den 21
april 2026.
Kallelse till bolagsstämman sker genom kungörelse som införs i någon på bolagets hemort utkommande
tidning. Kallelsen publiceras även på Vikingline.com. Kallelsen ska ske tidigast tre månader före
bolagsstämmans avstämningsdag och senast tre veckor före bolagsstämman.
Förutom uppgift om de ärenden som ska behandlas på stämman ska kallelsen innehålla förslag till
styrelse och deras ersättningar i enlighet med ersättningspolicyn samt förslag till revisor. I kallelsen
ska även ingå ovanstående förslag som inlämnats av aktieägare företrädande minst 10 % av aktierna,
under förutsättning att eventuella kandidater har gett sitt samtycke och beslutsförslaget har tillställts
bolaget på ett sätt som gör att det kan inkluderas i kallelsen. Motsvarande förslag som inlämnats efter
offentliggörandet av kallelsen ska offentliggöras separat.
På bolagsstämman har varje aktieägare rätt att ställa frågor och lägga fram förslag till beslut om de
ärenden som finns på bolagsstämmans dagordning. En aktieägare har rätt att få ett ärende upptaget till
behandling på bolagsstämman om denne begär detta skriftligen senast det datum som bolaget anger på
Vikingline.com.
VD, styrelsens ordförande, övriga styrelsemedlemmar samt eventuella personer som kandiderar
till styrelsemedlemmar ska vara närvarande på bolagsstämman. Revisorn ska närvara vid ordinarie
bolagsstämma.
144 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Styrelse
Bolagets ledning består av styrelsen och verkställande direktören. Verkställande direktören har en
ersättare och arbetar med en ledningsgrupp utsedd av styrelsen.
Styrelsen består av ordförande och sex ledamöter samt tre suppleanter. Ordförande, ledamöter och
suppleanter väljs vid ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma.
Vid förfall för styrelsens ordförande eller styrelseledamot äger, i första hand, denne att nominera den
suppleant som ska kallas. I bolagsordningen har man inte fastställt någon särskild ordning för tillsättande
av styrelseledamöter. Styrelsen har inte tillsatt några kommittéer.
Styrelsen har inte utsett någon revisionskommitté, utan samtliga uppgifter i anslutning till revision
behandlas direkt av styrelsen.
En person som väljs till styrelsemedlem ska ha tillräcklig kompetens och tillräckligt med tid för uppdraget.
Styrelsemedlem och -kandidat ska ge styrelsen tillräckliga uppgifter för att bedöma dennes kompetens
och oberoende samt uppge förändringar i dessa uppgifter och presentera sin egen bedömning av sitt
oberoende.
Styrelsemedlemmarna representerar samtliga aktieägare, inte enbart de aktieägare som nominerat
dem. Antalet ledamöter och styrelsens sammansättning ska möjliggöra en effektiv skötsel av styrelsens
uppdrag.
Styrelsesammansättningens mångfald stöder bolaget i att uppnå strategiska mål och säkerställer att
styrelsen fullgör sina förpliktelser. Målsättningen är att styrelsen omfattar medlemmar med kunskap
och erfarenhet från olika näringsgrenar och uppgifter. Det är viktigt att båda könen är representerade i
styrelsesammansättningen.
Styrelsen bedömer årligen ledamöternas oberoende. Majoriteten av styrelseledamöterna ska vara
oberoende av bolaget. Minst två styrelseledamöter som är oberoende av bolaget ska även vara
oberoende av bolagets betydande aktieägare. Majoriteten av styrelseledamöterna är oberoende av
bolaget och fyra av styrelseledamöterna som är oberoende av bolaget är också oberoende av bolagets
betydande aktieägare.
Styrelsen har inte utsett någon nomineringskommitté, utan bereder själva förslaget till styrelsens
sammansättning med beaktande av ovanstående principer.
Styrelsen handhar förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den leder och övervakar bolagets operativa
ledning, tillsätter och entledigar verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar, godkänner
bolagets strategiska mål och riskhanteringsprinciper och tillser att ledningssystemen fungerar. Styrelsen
fastställer bolagets vision och värderingar som ska iakttas i verksamheten.
Styrelsens ordförande utses av den ordinarie bolagsstämman. Ordföranden svarar för organiseringen av
styrelsens arbete och ser till att styrelsen sammanträder vid behov. Som styrelsens sekreterare fungerar
koncernens bolagsjurist.
Vid sitt konstituerande möte efter ordinarie bolagsstämma fastställer styrelsen en arbetsordning för
verksamhetsåret. Arbetsordningen ska innehålla uppgift om och riktgivande tidpunkt för:
- behandling av vision och strategi,
- behandling av bokslut, halvårsrapport och verksamhetsöversikt för första och tredje kvartalet,
- behandling av revisionsrapporter,
- behandling av koncernens affärsplan,
- behandling av koncernens väsentlighetsanalys för hållbarhetsrapporteringen,
- tillsättande av eventuella styrelsekommittéer och
- utvärdering av styrelsens arbete.
Därutöver handlägger styrelsen då sådant aktualiseras:
- övriga ärenden som enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och andra regelverk ankommer på
styrelsen,
- betydande investeringar och avyttringar samt
- andra ärenden som anhängiggörs av den operativa ledningen eller av enskilda styrelsemedlemmar.
Bolaget ska se till att alla styrelsemedlemmar får tillräcklig information om bolagets verksamhet,
verksamhetsomgivning och finansiella ställning samt att nya styrelseledamöter blir insatta i bolagets
verksamhet. Vid varje styrelsemöte informerar VD om den operativa verksamheten. Därtill erhåller
styrelsen kontinuerligt information i form av bland annat regelbundna rapporter och ledningsgruppens
mötesprotokoll.
145 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Styrelsen följer upp och bedömer bolagets transaktioner med närstående parter, vilka definieras i
enlighet med Aktiebolagslagen. Bolaget för bok över de personer och juridiska personer som hör till
bolagets närståendekrets för att identifiera transaktioner med närstående parter samt bedömer
affärstransaktioners karaktär och villkor. Sådana transaktioner med närstående parter som inte hör
till bolagets sedvanliga verksamhet eller görs med avvikelse från normala marknadsvillkor förutsätter
styrelsens beslut. I sitt beslutsfattande ska styrelsen beakta bestämmelser om jäv eftersom en
styrelsemedlem inte får delta i beslutsfattandet i ett ärende som gäller sig själv.
Styrelsen som valdes vid bolagsstämman den 24 april 2025 består av ordförande Jakob Johansson samt
medlemmarna Christina Dahlblom, Ulrica Danielsson, Jan Hanses, Stefan Lundqvist, Andreas Remmer
och Gert Sviberg. Styrelsens suppleanter är Tomas Lindholm, Casper Lundqvist och Fredrik Vojbacke.
Det totala antalet styrelseledamöter är sju stycken. Förhållandet mellan antal kvinnor och män var 2:5 i
styrelsen .
Under verksamhetsåret 2025 hölls totalt 14 styrelsemöten, varav 9 styrelsemöten efter bolagsstämman.
Notera att vid bolagsstämman valdes en ny medlem in i styrelsen
Namn Ställning Styrelsemöten Deltagarprocent
Jakob Johansson Ordförande 14/14 100 %
Christina Dahlblom Medlem 14/14 100 %
Ulrica Danielsson Medlem 14/14 100 %
Jan Hanses Medlem from 24.4.2025 8/9 89 %
Stefan Lundqvist Medlem 14/14 100 %
Andreas Remmer Medlem 13/14 93 %
Gert Sviberg Medlem 14/14 100 %
Peter Wiklöf Medlem tom 24.4.2025 5/5 100 %
Genomsnittlig deltagarprocent 98 %
146 | Årsberättelse 2025
Styrelsens medlemmarStyrelsens medlemmar
Jakob Johansson
Född 1981. Styrelsemedlem sedan 2020 och styrelseordförande sedan 2023. Obe-
roende av bolaget. Inte oberoende av betydande aktieägare. Jakob Johansson är
verkställande direktör i Maelir AB som äger mer än tjugo procent av samtliga aktier
i Viking Line Abp.
Utbildning och huvudsyssla
Master of Laws. Verkställande direktör, Maelir AB.
Aktieinnehav 31.12.2025*
3 774 993 aktier
Christina Dahlblom
Född 1978. Styrelsemedlem sedan 2021. Oberoende av bolaget. Oberoende av
betydande aktieägare.
Utbildning och huvudsyssla
Ekonomie doktor. Professor of Practice, Hanken Svenska Handelshögskolan. Före-
tagare och ledarskapscoach, Flo Co.
Aktieinnehav 31.12.2025*
2 000 aktier
Ulrica Danielsson
Född 1965. Styrelsesuppleant sedan 2013 och medlem sedan 2023. Oberoende av
bolaget. Oberoende av betydande aktieägare.
Utbildning och huvudsyssla
Ekon.mag. Företagare.
Aktieinnehav 31.12.2025*
500 aktier
Jan Hanses
Född 1961. Styrelsemedlem sedan 2025. Beroende i förhållande till bolaget och
beroende av betydande aktieägare. Anställd i Viking Line (Senior Advisor t.o.m.
april 2026) samt innehar bestämmanderätt i en betydande aktieägare, Ångfartyg-
saktiebolaget Alfa som äger mer än tio procent av samtliga aktier i Viking Line Abp.
Utbildning och huvudsyssla
Jur.kand. Vicehäradshövding. Tidigare verkställande direktör Viking Line Abp.
Aktieinnehav 31.12.2025*
7 005 aktier
Stefan Lundqvist
Född 1971. Styrelsesuppleant sedan 2001 och medlem sedan 2020. Oberoende av
bolaget. Inte oberoende av betydande aktieägare. Stefan Lundqvist är anställd av
Ångfartygs Ab Alfa och Rederi Ab Hildegaard som vardera äger mer än tio procent
av samtliga aktier i Viking Line Abp.
Utbildning och huvudsyssla
Ekon.mag. Manager Ship Operations & HR, Ångfartygs Ab Alfa, Rederi Ab Hilde-
gaard
Aktieinnehav 31.12.2025*
181 520 aktier
147 | Årsberättelse 2025
Andreas Remmer
Född 1974. Styrelsemedlem sedan 2023. Oberoende av bolaget. Oberoende av
betydande aktieägare.
Utbildning och huvudsyssla
Master of Laws och Shipping Law. Entreprenör.
Aktieinnehav 31.12.2025*
0 aktier
Gert Sviberg
Född 1967. Styrelsesuppleant sedan 2021 och medlem sedan 2023. Oberoende av
bolaget. Oberoende av betydande aktieägare.
Utbildning och huvudsyssla
Teknikerexamen (övermaskinmästare). Företagare.
Aktieinnehav 31.12.2025*
99 441 aktier
Tomas Lindholm
Född 1990. Styrelsesuppleant sedan 2023. Oberoende av bolaget. Inte oberoende
av betydande aktieägare. Tomas Lindholm är anställd av Ångfartygs Ab Alfa och
Rederi Ab Hildegaard som vardera äger mer än tio procent av samtliga aktier i
Viking Line Abp.
Utbildning och huvudsyssla
Master of Science in Civil Architectural Engineering, Bachelor of Science in Business
and Economic. Teknisk inspektör, Ångfartygs Ab Alfa och Rederi Ab Hildegaard.
Aktieinnehav 31.12.2025*
4 049 aktier
Casper Lundqvist
Född 1982. Styrelsesuppleant sedan 2020. Oberoende av bolaget. Inte oberoende
av betydande aktieägare. Casper Lundqvist är anställd av Ångfartygs Ab Alfa och
Rederi Ab Hildegaard som vardera äger mer än tio procent av samtliga aktier i
Viking Line Abp.
Utbildning och huvudsyssla
Redovisningsmerkonom, universitetsstudier inom ekonomi. Redovisningschef,
Ångfartygs Ab Alfa och Rederi Ab Hildegaard.
Aktieinnehav 31.12.2025*
55 500 aktier
Fredrik Vojbacke
Född 1973. Styrelsesuppleant sedan 2023. Oberoende av bolaget. Oberoende av
betydande aktieägare.
Utbildning och huvudsyssla
Bachelor Degree Program & Master of Business Administration Program, Bachelor
Degree Program, University of Macao (China). Verkställande direktör, Transferator
AB.
Aktieinnehav 31.12.2025*
1 000 aktier
* Aktier i Viking Line Abp som per 31.12.2025 innehades av styrelsemedlemmen och/eller av bolag där denne utövar
bestämmande inflytande.
148 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Verkställande direktör
Verkställande direktören sköter bolagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och
föreskrifter och ansvarar för att styrelsens beslut verkställs. I enlighet med aktiebolagslagen svarar även
VD för att bolagets bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören tillsätts och entledigas av styrelsen. Villkoren för befattningsförhållandet
inkluderande ersättningar och förmåner fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns av styrelsen i
enlighet med ersättningspolicyn. Verkställande direktören kan väljas till medlem av styrelsen, men inte till
dess ordförande.
Bolagets verkställande direktör är sedan 3 november 2025 Marcus Risberg. Verkställande direktörens
ersättare är Peter Hellgren. Viking Lines tidigare VD Jan Hanses arbetar som senior advisor fram till
pensioneringen i april 2026.
Koncernledning
Förutom verkställande direktören utnämner styrelsen även verkställande direktörens ersättare
och övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp. Ledningsgruppen ansvarar under ledning av
verkställande direktören för styrning av affärsverksamheten samt strategisk och ekonomisk planering.
Ledningsgruppen sammanträder regelbundet.
Koncernens ledningsgrupp består av Marcus Risberg, Peter Hellgren, Johanna Boijer-Svahnström, Mats
Engblom, Henrik Grönvik, Ulf Hagström och Wilhelm Hård af Segerstad.
149 | Årsberättelse 2025
Ledningsgruppens medlemmar
Marcus Risberg
Född 1975. Anställd sedan 2025. Juristlinjen vid Stockholms Universitet.
Ansvarsområde
Verkställande direktör sedan november 2025.
Aktieinnehav 31.12.2025*
0 aktier
Peter Hellgren
Född 1967. Anställd sedan 1994. Universitetsstudier i
kommunikationsvetenskap, DIHR.
Ansvarsområde
Vice verkställande direktör sedan 2014. Verkställande direktörens
ersättare sedan 2018. Försäljning och marknadsföring.
Aktieinnehav 31.12.2025*
2 125 aktier
Johanna Boijer-Svahnström
Född 1965. Anställd sedan 1990. Ekon.mag. Kommunikationsstudier.
Ansvarsområde
Informationsdirektör sedan 2015. Samhällsrelationer och
extern kommunikation, landpersonal samt hållbarhet.
Aktieinnehav 31.12.2025*
2 244 aktier
Mats Engblom
Född 1977. Anställd sedan 2011. Civilekonom.
Ansvarsområde
Ekonomidirektör sedan 2018. Ekonomi och finans.
Aktieinnehav 31.12.2025*
3 927 aktier
Henrik Grönvik
Född 1963. Anställd sedan 1997. Sjökapten.
Ansvarsområde
Fartygschef sedan 2018. Befälhavare.
Aktieinnehav 31.12.2025*
525 aktier
150 | Årsberättelse 2025
Ulf Hagström
Född 1969. Anställd sedan 2015, tidigare anställning 1996-2012.
Ingenjör maskin- och energiteknik.
Ansvarsområde
Direktör sedan 2015. Marine Operations & Newbuildings.
Aktieinnehav 31.12.2025*
3 000 aktier
Wilhelm Hård af Segerstad
Född 1964. Anställd sedan 1984.
Ansvarsområde
Operativ direktör sedan 2014. Kommersiell ombordverksamhet och sjöpersonal.
Aktieinnehav 31.12.2025*
1 675 aktier
* Aktier i Viking Line Abp som per 31.12.2025 innehades av personen och/eller av bolag där denne utövar bestämmande
inflytande.
151 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Revisorer
Bolaget har en ordinarie revisor som väljs på ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa
ordinarie bolagsstämma. Revisorn granskar bolagets bokföring och bokslut. Efter utförd granskning
erhåller styrelsen en granskningsrapport och bolagsstämman tillställs en revisionsberättelse.
Bolagets ordinarie revisor är:
Revisionssamfundet PricewaterhouseCoopers Oy med CGR Martin Grandell som huvudansvarig revisor.
Revisorns arvode fastställs av bolagsstämman. Enligt gällande beslut utgår arvode enligt löpande räkning.
Koncernens kostnader för revision uppgick till 161 665,69 euro under 2025 (153 713,82 euro under 2024),
varav 120 350,00 euro (119 596,00 euro under 2024) avsåg moderbolaget. Kostnaderna för övriga tjänster
till koncernens revisorer samt deras revisionssamfund var 124 782,08 euro under 2025 (154 048,96 euro
under 2024).
Styrelsen sköter revisionskommitténs uppgifter.
Intern kontroll och riskhantering
Målet för den interna övervakningen som styrelsen och den operativa ledningen ansvarar för är
att säkerställa effektiv och resultatbringande verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande
av bestämmelser och verksamhetsprinciper. Riskhanteringen är en integrerad del av koncernens
verksamhetskontroll och övervakning.
Styrelsen följer kontinuerligt upp koncernens resultatutveckling och finansiella ställning genom det
interna rapporteringssystemet. Det interna kontrollsystemet består av en detaljerad intern bokföring
som avstäms mot affärsbokföringen. Koncernens ekonomiavdelning ansvarar för den externa
redovisningen och har ett nära samarbete med avdelningen för Business Control, som sköter den interna
rapporteringen innefattande ekonomisk uppföljning, analys och affärsplanering.
Koncernen har en Treasury Policy som fastställts av styrelsen. Policyn behandlar bland annat principer
för koncernens likviditet och finansiering samt hantering av finansiella risker. Det operativa ansvaret för
detta ligger på koncernens Treasury-avdelning. Koncernens Group Treasurer sammanställer regelbundet
en Treasury-rapport till styrelsen, verkställande direktören och koncernens ekonomidirektör. Rapportens
omfattning och rapporteringsintervall specificeras i policydokumentet och innefattar bland annat
uppföljning av koncernens likviditet, finansiering och riskexponering.
Bolaget har ingen separat internrevisionsfunktion. De uppgifter som normalt utförs av internrevisionen
hanteras i stället genom koncernens etablerade internkontrollmiljö och Business Control funktion.
Dessa ansvarar för löpande uppföljning av risker, processer och kontroller samt lämnar regelbunden
rapportering till ledningen och styrelsen. Arrangemanget ger en tillräcklig och ändamålsenlig säkerhet i
enlighet med principerna om att internrevision kan ersättas med andra strukturer förutsatt att bolaget
beskriver hur funktionen organiserats.
Styrelsen har bedömt att verksamhetens storlek, struktur och riskprofil inte motiverar en särskild
internrevisionsfunktion. De befintliga funktionerna inom Business Control och intern kontroll
anses ge tillräcklig oberoende uppföljning, analys och transparens i koncernens kontroll- och
rapporteringsprocesser. Styrelsen följer kontrollmiljön kontinuerligt och om verksamhetens omfattning
eller riskprofil förändras kommer behovet av att inrätta en formell internrevisionsfunktion att omprövas.
I notuppgifterna till koncernens bokslut redogörs för hanteringen av finansiella risker. Ett avsnitt om
riskerna i affärsverksamheten återfinns i styrelsens verksamhetsberättelse.
152 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Insiderförvaltning
Viking Line förvaltar insiderinformation och insiders enligt kraven i marknadsmissbruksförordningen
(Market Abuse Regulation, MAR), värdepappersmarknadslagen, Nasdaq Helsingfors insiderbestämmelser,
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens och Finansinspektionens föreskrifter och
anvisningar samt Viking Lines insiderinstruktioner.
Viking Lines insiderförvaltning omfattar bland annat:
- intern informationsgivning om insiderfrågor,
- intern skolning i insiderfrågor,
- behandling av insideranmälningar,
- upprättande och upprätthållande av insiderförteckningar,
- övervakning av insiderfrågor samt
- upprätthållande av information som offentliggörs på Internet.
Den information som erhållits på basen av ledningens anmälningsskyldighet och de transaktioner
avseende bolagets finansiella instrument som genomförts av ledningen granskas fortlöpande. Därutöver
görs en övergripande granskning en gång per år och ett personligt förteckningsutdrag skickas årligen för
granskning till var och en i ledningen.
Koncernens verkställande direktör är insideransvarig i bolaget. De praktiska uppgifterna avseende
insiderförvaltningen sköts av personer utsedda av verkställande direktören.
Insiderinformation offentliggörs så snabbt som möjligt och detta sker genom ett börsmeddelande. För
en person som förfogar över insiderinformation är det alltid förbjudet att genomföra transaktioner
avseende bolagets finansiella instrument. Utöver denna allmänna handelsbegränsning är ledningen
och de personer som tillhör bolagets finansiella rapporteringsgrupp förbjudna att handla med bolagets
finansiella instrument under en stängd period på trettio dagar före offentliggörandet av koncernens
finansiella rapporter samt under dagen för offentliggörandet.
Enligt bestämmelserna i MAR publicerar Viking Line information om transaktioner avseende bolagets
finansiella instrument som genomförts av ledningen och deras närstående. Detta sker genom ett
börsmeddelande och en anmälan till Finansinspektionen senast inom tre affärsdagar från det aktuella
transaktionsdatumet. Som Viking Lines ledning räknas i detta hänseende bolagets styrelsemedlemmar
och -suppleanter samt verkställande direktören.
Vid beredning av betydande projekt upprättas en projektspecifik insiderförteckning. De personer som
antecknas i förteckningen underrättas om detta och erhåller information om de skyldigheter som följer
därav.
153 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Ersättningsrapport
154 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Ersättningsrapport 2025
Inledning
Viking Line Abp:s högsta beslutande organ är bolagstämman. Bolaget ska ha en ersättningspolicy som
beskriver Viking Lines huvudprinciper för ersättning till styrelse, verkställande direktör (VD) och VD:s
ersättare. Ersättningspolicyn ska läggas fram för den ordinarie bolagsstämman minst vart fjärde år.
Ersättningspolicyn har godkänts av Viking Lines ordinarie bolagsstämma den 23 april 2024. Således
tillämpas denna ersättningspolicy fram till ordinarie bolagsstämma 2028 såvida ändringar inte påkallats
dessförinnan.
Styrelsens ersättningar
Som ersättning för styrelsearbetet utgår arvoden, som fastställs av bolagsstämman. Skäliga resekostnader
ersätts mot faktura. Styrelsens ersättningar betalas ut i pengar. Styrelsen har inte tillsatt några kommittéer
utan samtliga uppgifter behandlas direkt av styrelsen. Följande arvoden utbetalas till styrelsen i enlighet
med stämmobeslut:
Euro 2025
Årsarvode, styrelsens ordförande 30 000
Årsarvode, övriga ordinarie styrelsemedlemmar 25 000
Årsarvode, styrelsesuppleanter 5 000
Mötesarvode per bevistat sammanträde, styrelse och suppleanter 1 000
För verksamhetsåret 2025 utbetalades sammanlagt 303 500 euro (292 000 euro 2024) i styrelsearvoden.
Det har inte förekommit några avvikelser från ersättningspolicyn tillämpats under vare sig 2025 eller
2024.
Euro Årsarvoden Mötesarvoden Totalt
Jacob Johansson, styrelsens ordförande 30 000 14 000 44 000
Christina Dahlblom, medlem 25 000 14 000 39 000
Ulrica Danielsson, medlem 25 000 14 000 39 000
Jan Hanses, medlem fr.o.m. 24.4.2025 25 000 8 000 33 000
Stefan Lundqvist, medlem 25 000 14 000 39 000
Andreas Remmer, medlem 25 000 13 000 38 000
Gert Sviberg, medlem 25 000 14 000 39 000
Peter Wiklöf, medlem t.o.m. 24.4.2025 12 500 5 000 17 500
Tomas Lindholm, suppleant 5 000 5 000
Casper Lundqvist, suppleant 5 000 5 000
Fredrik Vojbacke, suppleant 5 000 5 000
Totalt 207 500 96 000 303 500
155 | Årsberättelse 2025
Bolagsstyrning
Ersättning till VD och VD:s ersättare
Styrelsen fastställer ersättningar och förmåner för VD och VD:s ersättare. VD och VD:s ersättare erhåller
månadslön, som årligen behandlas av styrelsen. VD Marcus Risberg erhåller en månadslön om 29 498
euro och därutöver följande naturaförmåner: telefonförmån och grupplivförsäkring inkluderande
sjukkostnadsförsäkring.
Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För VD och VD:s ersättare gäller de allmänna
pensionsvillkoren och den vid varje tidpunkt lägsta lagstadgade pensionsåldern.
Marcus Risberg tillträdde som VD den 3 november 2025. VD erhåller 8 månaders lön vid en eventuell
uppsägning från bolagets sida. Tidigare VD Jan Hanses arbetar därefter som senior advisor fram
till pensioneringen i april 2026. VD:s ersättare erhåller 6 månaders lön vid en eventuell uppsägning
från bolagets sida. Utöver detta har inga andra individuella avtal avseende ersättningar på grund av
uppsägning uppgjorts.
Ersättningar till VD och VD:s ersättare 2025, euro Fast lön
Ersättning
totalt 2025
Verkställande direktör 387 215 387 215
VD:s ersättare 193 046 193 046
Totalt 580 262 580 262
Jämförelseuppgifter
Koncernen 2021 2022 2023 2024 2025
Styrelsens ersättningar, Meur 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3
Ersättningar till VD, Meur 0,5 0,3 0,4 0,4 0,4
Ersättningar till VD:s ersättare, Meur 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2
Löner, Meur 75,9 110,5 114,2 129,1 132,5
Personal under året (medeltal) 1 536 2 203 2 227 2 403 2 441
Rörelseresultat, Meur 32,1 38,3 55,0 26,7 21,1
Ytterligare information om ersättningar till koncernens nyckelpersoner i ledande ställning återfinns på
Vikingline.com samt i koncernens bokslut, not 6.1.4.